Det är en mans egna sinne, inte hans fiende, som lockar honom mot onda handlingar.

”En kriminell person som lärs upp till mekaniker kan förväntas utvecklas till en kriminell mekaniker.”

Det är inte tillfället som gör den kriminelle, utan det är den kriminelle som gör tillfället. Den kriminelle gör sina val eftersom han eller hon är den han eller hon är.

Vem den kriminelle är avgör alltså dennes val.

– Ytterst få individer blir som de individer som deltog i det våldsamma upploppet under påskhelgen.

– Ytterst få individer blir kriminella.

– Ytterst få individer bär på de klassiska åtta kriminella tankemönster som kännetecknar en sådan kriminell individ.

Dessa tankemönster kan identifieras genom den kriminelles uttalanden och ageranden.

Få individer avskräcks från kriminalitet. Den som inte begår kriminella gärningar gör det därför att denne vet vad som är rätt respektive fel. Det är tankemönster och identiteter som skiljer den kriminelle från den icke-kriminelle.

Individer med kriminella tankemönster ser eftergifter som en uppmuntran att växla upp sin kriminalitet. Om vi förstår vem den kriminelle är kan vi också bättre förstå varför den kriminelle gör som han eller hon gör. Om vi förstår vem tillsammans med vad kan vi utveckla bättre sätt att konfrontera kriminella individer.

Betydelsen av kriminella tankemönster och identiteter är en tyvärr ofta förbisedd men avgörande förklaring till individers kriminalitet . En individ med kriminella tankemönster och identiteter uppträder på ett visst sätt och gör vissa val i vissa situationer.

För den som kännetecknas av kriminella tankemönster och identiteter är t.ex. de våldsamma upploppen under påskhelgen med avsikten att bl.a. allvarligt skada och även mörda poliser helt följdriktigt.

Tankemönstren är:

Rättfärdiga

Dessa tankemönster präglas av att individen rättfärdigar sitt brott genom att motivera sina olagliga handlingar. Individen avskärmar sig för att våga och kunna utföra sina brott. Syftet är att utestänga varningssignaler och förtränga rädslan för att kunna utföra brottet.

Berättigad

Vidare handlar det om en världsbild där individen tror att han är berättigad, utvald, till att inkräkta på andras områden för att ta det han vill ha. Individen är universum ur vilket allt centreras och utgår ifrån.

Utöva makt och kontroll

Den här individen är ofta besatt av tanken att utöva makt och att kunna kontrollera sin omgivning. En så kallad skampersonlighet måste – för att kompensera bristen av inre kontroll – ha yttre kontroll över andra människor. Individen försöker dominera andra genom våld eller genom hot om våld. Ju räddare individen är inuti, desto mer försöker han dölja det utåt. Individen är en så kallad King Baby.

Grandios tänkande

Att rädda ansiktet handlar om att visa sin position. Utmaningen att lyckas med brottet är en del av det grandiosa tänkandet där man ska visa vem man är och att man är driftig. Individen vill samtidigt gärna betona sina positiva sidor, verkliga eller inbillade, som en förmildrande omständighet.

Ansvarslös

Individen kännetecknas också av ett tankemönster som handlar om att vederbörande aldrig kommer att ställas till svars för sina gärningar. Denna individ förväxlar sina önskningar med verkligheten. Individen överskattar sin förmåga.

Intellektuell lättja

Intellektuell lättja handlar om att välja den för individen lättaste utvägen. Det handlar om att få snabba belöningar och ta sig ur situationer så lätt som möjligt även om det kostar ännu mer senare. Kostnaden som andra får bära räknas förstås inte alls.

Icke realism

Den här individen kännetecknas av en oförmåga att sätta upp realistiska mål för sig själv. Tankekedjor som studsar från en association till en annan och som är svåra att följa för en utomstående är också ett inte ovanligt uttryck. Den som fungerar på det viset är bland de tyngst belastade av kriminella tankemönster. Motgångar, bakslag och hinder betraktas som en fientlig omvärlds provokationer, när det i själva verket mestadels handlar om rimliga konsekvenser av det egna kriminella beteendet.

In- grupp mot förkastlig ut-grupp

Hand i hand med dessa kriminella tankemönster går förstås behovet av skapa en konfrontativ miljö mellan en egen in-grupp och de där andra i en ut-grupp. Den egna in-gruppen anses förstås stå inför ett hot utifrån. Ett hot som utgörs av den föraktliga ut-gruppen.

Kriminella tankemönster och identiteter grundläggs tidigt i livet i den nära miljön. Föräldrar, vänner och andra individer i omgivningen är avgörande.

Socioekonomiska faktorer förklarar endast 2-4 procent av kriminaliteten. Livsvillkor kan begränsa individers möjligheter, men kriminella tankemönster och identiteter som individen bär på kommer att vara avgörande för individens olika val i livet.

När politiken börjar ta in denna kunskap kan vi börja förebygga och bekämpa kriminalitet effektivt. Till dess fortsätter utdelningen av avlatspengar än hit och än dit. Till dess är utdelningen och storleken på beloppet den mätfaktor som alltför många värderar som måttstock på hur seriös politiken är i sin rättspolitik. Tyvärr.

”Det är en mans egna sinne, inte hans fiende, som lockar honom mot onda handlingar.”

Läs mer:

Tankemönster, riskfaktorer, drivkrafter m.m.

Källor: 

Agrell. Petterson. Högardh. 2015. Kunskapsinventering inom fältet antagonistiska hot och social oro med relevans för samhällets säkerhet. Lunds universitet: Statsvetenskapliga institutionen/underrättelseanalys. 

Alex P. Schmid (with the collaboration of A.J. Jongman). The Links Between Transnational Organized Crime and Terrorist Crimes. Report prepared for the Commission on Crime Prevention and Criminal Justice in response to EcoSoc Resolution 1995/8, sect. II, paragraph 10. Leiden: LISWO, January 1996 (32 pp.) [subsequently quoted as ‘1996 Links Report’]; a slightly modified version was published as Alex P. Schmid, ‘The Links Between Transnational Organized Crime and Terrorist Crimes’, Transnational Organized Crime 2, no. 46 United Nations Report of the Ad Hoc Committee established by General Assembly resolution 51/210 of 17 December 1996 Sixteenth session (8 to 12 April 2013) General Assembly Official Records, 68th Session Supplement No. 37; Annex I Preamble and articles 1, 2 and 4 to 27 of the draft Comprehensive Convention on International Terrorism prepared by the Bureau. United Nations • New York, 2013, p.6 (A/68/37). 

Bajarunas. Kersankas. 2018. Hybrid Threats: Analysis of Content, Challenges Posed and Measures to Overcome. Lithuanian Annual Strategic Review 

Basra, Rajan and Neumann, Peter R. 2016. ‘Criminal Pasts, Terrorist Futures: European Jihadists and the New Crime-Terror Nexus’. 

Bergstrand, Gunnar. 2012. Kriminalitet som livsstil. 

Brå. 2009. Motverka otillåten påverkan. En handbok för myndigheter om att förebygga trakasserier, hot, våld och korruption. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. 

Brå and Säkerhetspolisen. 2009. Våldsam politisk extremism: antidemokratiska grupperingar på yttersta höger- och vänsterkanten. Stockholm: Brottsförebyggande rådet (BRÅ). 

Deland, Mats Fredrik Hertzfeldt och Thomas Hvitfeldt. 2010. Det vita fältet: Samtida forskning om högerextremism Opuscula upsaliensis 41, Historiska institutionen, Uppsala universitet, Uppsala. 

Edling, Christofer and Rostami, Amir. 2016.Våldets sociala dimension: Individ, relation, organisation. Lund: Studentlitteratur. 

Federal Criminal Police Office (2016), Analysis of the background and process of radicalization among persons who left Germany to travel to Syria or Iraq based on islamist motivations, Federal Criminal   

Fleming, Brian P. 2011. The Hybrid Threat Concenpt: Contemporary War,Military Planning and the Advent of Operational Art. United States Army Command and General Staff College. 

Freedman, Lawrence. 2017. The Future of Warfare: A History. London. 

Försvarets radioanstalt. 2019. Hybridhot. FRA. Försvarsberedningen 2017, Motståndskraft: Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025. Ds 2017:66. Försvarsdepartementet. 

Gunnarson, Carina and Rostami, Amir. 2017. ‘Sweden: Organised Crime, Politics and Civil Society’, in Allum, Felia and Gilmour, Stan (eds) Organised crime and Politics. Edward Elgar Publishing. 

Gustafsson, Linus and Ranstorp, Magnus. 2017. Swedish Foreign Fighters in Syria and Iraq: An Analysis of open-source intelligence and statistical data. Stockholm: Försvarshögskolan (FHS). 

Hegghammer T. (2016), ‘Revisiting the poverty-terrorism link in European jihadism’, Speech at Society for Terrorism Research Annual Conference, Leiden. 

Hoffman, Bruce. 2006. Inside Terrorism. New York. Huges, Patrick. 1998. Global Threats Challenges: Decades Ahead. Defense Link. Washington. U.S Department of Defense. 

Hybrid CoE. 2019. Countering hybrid threats. The European Centre of Excellence for Countering Hybrid Threats. 

Häggström, Henrik. Bruun, Hans. 2019. Antagonistiska hot och dess påverkan på lokalsamhället, Centrum för asymmetriska hot- och terrorstudier, Försvarshögskolan. 

Koehler, Daniel. 2017. Understanding Deradicalisation. Methods, Tools and Programs for Countering Violent Extremism.

Lambakis, Steven. Kiras, James. Kolet, Kristin.2002. Understanding Asymmetric Threats to the United States. Comparative Strategy 21 (4). Lele, Ajey. 2014. Asymmetric Warfare: A State vs None-State Conflict. OASIS Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten. 2016. Årsöversikt 2016 

von Lampe, Klaus (2019) ‘Definitions of Organized Crime’.  

von Lampe, Klaus (2016) Organized Crime: Analyzing Illegal Activities, Criminal Structures, and Extra-legal Governance. US: SAGE Publications.

Levander, Torstensson Marie m.fl. (2022) From structural time use to situational rule-breaking: Analysing adolescents’ time use and the person-setting interaction. Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för kriminologi (KR).

Levander Torstensson, Marie m.fl. (2021) Adolescents ‘ Perceptions, Neighbourhood Characteristics and Parental Monitoring -Are they Related, and Do they Interact in the Explanation of Adolescent Offending?

Levander Torstensson, Marie m.fl. (2019)
Betydelsen av moral, självkontroll och exponering för brottslighet bland unga kvinnor och män. Malmö Universitet.

Levi, Michael (1998) ‘Perspectives on “Organised Crime”: a perspective’, The Howard Journal of Criminal Justice 37(4). 

Lööw, Heléne (2017) ‘Våldsbejakande extremism – begrepp och diskurs’, SOU 2017:67 Våldsbejakande extremism – En forskarantologi. Stockholm. 

Napoleoni, Loretta (2011) Rogue Economics. Seven Stories Press. Rapoport, David C. (2002) ‘The Four Waves of Rebel Terror and September. 11’, Anthropoetics 8(1). 

NCT. 2017. Helårsbedömning. Bedömning av terrorhotet mot Sverige 2017. Stockholm. Nilsson, Torbjörn. Ivarsson Westerberg, Anders. 2011. Våldsamma upplopp i Sverige – från avvikelse till normalitet. MSB. Stockholm. 

Normark M. m.fl. (2017), Finansiella aktiviteter kopplade till personer från Sverige och Danmark som anslutit sig till terrorgrupper i Syrien och Irak mellan 2013 – 2016, Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier, Försvarshögskolan, Stockholm.  

New York Times. 2019. The New Nativists. The Global Machine Behind the Rise of Far-Right Nationalism. 

Ranstorp, Magnus och Gustafsson Linus. 2017. Swedish Foreign Fighters in Syria and Iraq. Centrum för asymmetriska hot-och terrorismstudier. Försvarshögskolan, Swedish Defence University.   

Ranstorp Magnus. m.fl. (2018), Mellan Salafism och Salafistisk Jihadism – Påverkan mot och utmaningar för samhället, Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier, Försvarshögskolan, Stockholm. 

Nationella Operativa Avdelningen, Polismyndigheten. 2019. Lokal Krisberedskap till att motverka organiserad brottslighet, social oro, antagonistiska hot och händelser av betydelse för totalförsvaret 

Rostami, Amir. 2019. Organiserad antagonism´ Överlappningen mellan våldsbejakande islamistisk extremism och organiserad brottslighet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. 

Rostami, Amir. 2016. ‘Criminal organizing: Studies in sociology of organized crime’, PhD-dissertation. Stockholm: Stockholm Universitet. 

Rostami, Amir, Mondani, Hernan, Carlsson, Christoffer, et al. 2018. Våldsbejakande extremism och organiserad brottslighet i Sverige. Stockholm: Institutet för Framtidsstudier. 

Rostami, Amir, Sturup, Joakim, Mondani, Hernan, et al. (2018) ‘The Swedish Mujahideen: An exploratory study of 41 Swedish foreign fighters deceased in Iraq and Syria’, Studies in Conflict & Terrorism 

Rostami, Amir. Mondani, Hernan. Carlsson, Christoffer. Sturup, Joakim. Sarnecki, Jerzy. Edling, Christoffer. 2018. Våldsbejakande extremism och organiserad brottslighet i Sverige. Institutet för framtidsstudier. Stockholm.

Sherman, Lawrence W. 2013. The Rise of Evidence-Based Policing: Targeting, Testing, and Tracking. Crime and Justice 42 (2013). 

Strindberg, Anders. 2020. Social Identity Theory and the Study of Terrorism and Violent Extremism. 

Sturup, Joakim and Rostami, Amir (2017) ‘Organiserad antagonism: Överlappningen mellan våldsbejakande extremism och organiserad brottslighet’, in C. Edling and A. Rostami (eds) Våldsbejakande extremism: En forskarantologi. Stockholm: Kulturdepartementet. 

Säkerhetspolisen. 2013, 2014, 2015, 2016, 2017, 2018, 2019. Årsbok Säkerhetspolisen. Stockholm 

Thornton, Rod. 2007. Asymmetric Warfare. Cambridge. 

Tomes, Robert R. 2004. Relearning Counterinsurgency Warfare. Parameters; Carlisle Barracks. 48 (3).

Totalförsvarets forskningsinstitut. 2015. Analys och detektion av vilseledning och påverkansoperationer i sociala medier.  

Walters Glenn D prof. 2020. Closing the Integration Gap in Criminology – The case for Criminal Thinking.

Fattigdom eller asociala normer? Samvariation eller kausalitet?

Sakkunskapen är i allt väsentligt överväldigande tydlig. Nedan följer en redogörelse för problemen och vad som krävs för att kunna vidta rätt åtgärder.

  1. Vilken betydelse har socioekonomisk status för kriminalitet?

“Våra studier visar att det inte finns mycket som talar för att en mängd indikatorer för låg socioekonomisk status orsakar vare sig våldsbrottslighet, missbruksproblematik eller psykiatriska sjukdomar i den nordiska kontexten. Om dessa resultat även fortsättningsvis blir replikerade innebär det att interventioner som syftar till att höja den socioekonomiska statusen hos familjer vars barn har förhöjda risker att utveckla dessa utfall inte kommer att vara särskilt effektiva. Det bör dock understrykas att sådana interventioner eventuellt skulle kunna vara gynnsamma för andra utfall som vi inte har studerat.”

Dr Amir Sariaslan

  1. Normers och självdisciplinens betydelse

En av världen främsta kriminologer Cambridgeprofessorn Per Olof Wkström (t.o.m. år 1996 forskningsC vid Brå) visar genom den s.k. Peterboroughstudien hur felaktiga normer, fel umgänge och bristande självdisciplin/kontroll har en direkt avgörande betydelse för vägen till kriminalitet, rentav en livslång livsstilskriminalitet. Varje individ gör sina val. Det är dessa val som leder i den ena eller den andra riktningen. Den epokgörande Peterborough-studiens resultat framgår av dr Henrik Höijers intervju av professor Per Olof Wikström.

”det inte är tillfället som gör tjuven, utan snarare så att tjuven tar tillfället”.

”Grunden i teorin är att människor gör som de gör på grund av vilka de är och i vilka omständigheter de befinner sig. Centralt är samspelet mellan personlig moral, självkontroll och de moraliska sammanhang som människor lever i. De som begår brott gör det därför att de ser brott som ett acceptabelt handlingsalternativ, och den centrala frågan är därför varför vissa, och inte andra, har eller skaffar sig detta synsätt. Skillnaderna förklaras genom olikheter i moralbildning och kognitivt lärande, som i stora drag är ett resultat av vilka miljöer individen växer upp och deltar i. Om man vill förstå vilken roll faktorer som segregation och social utsatthet spelar för brottsligheten, måste man först förstå vad som får människor att begå brottshandlingar.”

”Vissa ser brott som acceptabel handling
– Människor begår brott därför att de ser brott som en acceptabel handling. Den centrala frågan för kriminologin och brottspreventionen är därför varför vissa och inte andra ser brott som en acceptabel handling i vissa situationer, och att hitta åtgärder som kan motverka detta, säger Per-Olof Wikström.

Jag frågar honom var dessa normer kommer från och han säger att moralbildning skapas i det dagliga mötet med andra människor och medier. Särskilt viktiga är föräldrar, lärare och andra barn och ungdomar, menar han.

– När det gäller dagens utsatta områden är detta en central fråga – vad finns det för miljöer och aktiviteter som stödjer brottsnormer? Det är där man formas, säger han. Det handlar till exempel om vilka man umgås med, vilka sociala medier man tar del av, vilken musik man lyssnar på. Varför vissa har kommit att se det som acceptabelt att skjuta andra måste ses mot den bakgrunden.”

”Självkontroll och moral viktiga parametrar
– Det som behöver tränas är i stället självdisciplin och långsiktigt tänkande. Social utsatthet förklarar 3–4 procent av variationen av brottsligheten, medan personlig moral och självkontroll, samt de miljöer man deltar i förklarar runt 60 procent. De flesta som lever i social utsatthet är inte brottslingar. Detta kan inte i sig vara en orsak till brott, fortsätter han och återkommer till orden självkontroll och moral.”

”Per-Olof Wikström återkommer till tankegången om att det handlar om att uppmuntra koncentrationsförmåga, långsiktigt tänkande och kognitiv förmåga hos ungdomar om man vill minska brottsligheten. Sådant leder i regel till bättre självkontroll.

– Detta faller i första hand på skolan men även på familjen, säger han. I skolan sker en stor del av uppfostran och normbildningen, av den enkla anledningen att barnen tillbringar en så stor del av sin uppväxt där, säger han och talar om vikten av att få unga att se alternativen i sina liv.

”Alla människor kan välja”
– Människor gör val. Beteenden är inte förutbestämda. En viktig sak är att påverka människors uppfattning om deras val här i livet. För alla människor kan välja, det är jag övertygad om, säger han innan vi går ut.”

Peterborough-studien

Även:

Levander, Torstensson Marie m.fl. (2022) From structural time use to situational rule-breaking: Analysing adolescents’ time use and the person-setting interaction. Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för kriminologi (KR).

Levander Torstensson, Marie m.fl. (2021) Adolescents ‘ Perceptions, Neighbourhood Characteristics and Parental Monitoring -Are they Related, and Do they Interact in the Explanation of Adolescent Offending?

Levander Torstensson, Marie m.fl. (2019)
Betydelsen av moral, självkontroll och exponering för brottslighet bland unga kvinnor och män. Malmö Universitet.

  1. Den nya brottsligheten

Läs gärna även kriminologen, forskaren och polisinspektören Fredrik Kärrholms bok Gangstervåld – Den nya brottsligheten. Se även intervjun i Kvartal

Annons·www.adlibris.com/Gangstervåld: Den nya brottsligheten – Fredrik Kärrholm – inbunden

  1. Livsstilskriminalitet

Jag rekommenderar även läsning av Gunnar Bergströms bok Kriminalitet som livstil. Där beskrivs bl.a. trossatsernas och tankemönstrens betydelse för individens fortsatta vägval i livet.

https://www.adlibris.com › bok › kri…Kriminalitet som livsstil 4.0 – Gunnar Bergström – häftad … – Adlibris

Om Brix Skis Blog

Varje linje är unik och förtjänar att åkas!
Detta inlägg publicerades i Defence- and Securitypolicy. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s