Det är inte tillfället som gör mördaren, utan mördaren tar tillfället

I denna stund går våra tankar till den mördade polisens anhöriga, vänner och kollegor.

Poliser är de som ytterst bär vår gemenskap, vårt samhälle, i fredstid. Den nu mördade polisen hade även tjänstgjort i Försvarsmaktens utlandsstyrka. En individ som vigt sitt liv åt att försvara våra fri- och rättigheter såväl i Sverige som utomlands. Den som mördar en av våra poliser utför ett totalt angrepp mot såväl var och en av oss anständiga medborgare och medmänniskor som vår rättsstat och vår demokrati. Vederbörande mördare med medhjälpare skall identifieras, jagas, utredas, åtalas, dömas och inkapaciteras.

Det lägsta straffet bör förstås vara livstid. I en anständig och effektiv rättsstat bör livsstid också vara just livsstid. Det ger en viss upprättelse åt offren, det ger en tydlig signal till buset och det ger ett utrymme, en andningspaus, att fortsätta det uthålliga arbetet med att både kapa topparna och förhindra återväxten i svansen av kriminella.

Polisen gör nu allt för att klara upp detta mord. Det är självklart av största vikt för anhöriga, för vänner, för kollegor och för oss medborgare. Det är även av direkt avgörande betydelse för den fortsatta kampen mot livsstilskriminalitet, organiserad brottslighet och transnationell brottslighet. De åtgärder som vidtas kommer att skicka budskap till de kriminella. Budskapets utformning, innehåll och genomförande har stor betydelse för vilka slutsatser dessa kriminella gemenskapssvikare kommer att dra och hur de kommer att agera framgent. Det mest grundläggande budskapet är att vi som gemenskap med vår rättsstat skall återta ytan.

Stå upp för vår polis.

Läs mer om problem, orsakssammanhang och nödvändiga åtgärder.

Sakkunskapen är i allt väsentligt överväldigande tydlig. Nedan följer en redogörelse för problemen och vad som krävs för att kunna vidta rätt åtgärder.

  1. Vilken betydelse har socioekonomisk status för kriminalitet?

“Våra studier visar att det inte finns mycket som talar för att en mängd indikatorer för låg socioekonomisk status orsakar vare sig våldsbrottslighet, missbruksproblematik eller psykiatriska sjukdomar i den nordiska kontexten. Om dessa resultat även fortsättningsvis blir replikerade innebär det att interventioner som syftar till att höja den socioekonomiska statusen hos familjer vars barn har förhöjda risker att utveckla dessa utfall inte kommer att vara särskilt effektiva. Det bör dock understrykas att sådana interventioner eventuellt skulle kunna vara gynnsamma för andra utfall som vi inte har studerat.”

Dr Amir Sariaslan

https://kvartal.se/artiklar/svag-koppling-mellan-fattigdom-och-brottslighet/?fbclid=IwAR1lfw1x41JLHPi1iuVwskbECf972rOUHtZrl0lqtre8qtOnPw6mc3jcWz

2. Normers och självdisciplinens betydelse

En av världen främsta kriminologer Cambridgeprofessorn Per Olof Wkström (t.o.m. år 1996 forskningsC vid Brå) visar genom den s.k. Peterboroughstudien hur felaktiga normer, fel umgänge och bristande självdisciplin/kontroll har en direkt avgörande betydelse för vägen till kriminalitet, rentav en livslång livsstilskriminalitet. Varje individ gör sina val. Det är dessa val som leder i den ena eller den andra riktningen. Den epokgörande Peterborough-studiens resultat framgår av dr Henrik Höijers intervju av professor Per Olof Wikström.

”det inte är tillfället som gör tjuven, utan snarare så att tjuven tar tillfället”.

”Grunden i teorin är att människor gör som de gör på grund av vilka de är och i vilka omständigheter de befinner sig. Centralt är samspelet mellan personlig moral, självkontroll och de moraliska sammanhang som människor lever i. De som begår brott gör det därför att de ser brott som ett acceptabelt handlingsalternativ, och den centrala frågan är därför varför vissa, och inte andra, har eller skaffar sig detta synsätt. Skillnaderna förklaras genom olikheter i moralbildning och kognitivt lärande, som i stora drag är ett resultat av vilka miljöer individen växer upp och deltar i. Om man vill förstå vilken roll faktorer som segregation och social utsatthet spelar för brottsligheten, måste man först förstå vad som får människor att begå brottshandlingar.”

”Vissa ser brott som acceptabel handling
– Människor begår brott därför att de ser brott som en acceptabel handling. Den centrala frågan för kriminologin och brottspreventionen är därför varför vissa och inte andra ser brott som en acceptabel handling i vissa situationer, och att hitta åtgärder som kan motverka detta, säger Per-Olof Wikström.

Jag frågar honom var dessa normer kommer från och han säger att moralbildning skapas i det dagliga mötet med andra människor och medier. Särskilt viktiga är föräldrar, lärare och andra barn och ungdomar, menar han.

– När det gäller dagens utsatta områden är detta en central fråga – vad finns det för miljöer och aktiviteter som stödjer brottsnormer? Det är där man formas, säger han. Det handlar till exempel om vilka man umgås med, vilka sociala medier man tar del av, vilken musik man lyssnar på. Varför vissa har kommit att se det som acceptabelt att skjuta andra måste ses mot den bakgrunden.”

”Självkontroll och moral viktiga parametrar
– Det som behöver tränas är i stället självdisciplin och långsiktigt tänkande. Social utsatthet förklarar 3–4 procent av variationen av brottsligheten, medan personlig moral och självkontroll, samt de miljöer man deltar i förklarar runt 60 procent. De flesta som lever i social utsatthet är inte brottslingar. Detta kan inte i sig vara en orsak till brott, fortsätter han och återkommer till orden självkontroll och moral.”

”Per-Olof Wikström återkommer till tankegången om att det handlar om att uppmuntra koncentrationsförmåga, långsiktigt tänkande och kognitiv förmåga hos ungdomar om man vill minska brottsligheten. Sådant leder i regel till bättre självkontroll.

– Detta faller i första hand på skolan men även på familjen, säger han. I skolan sker en stor del av uppfostran och normbildningen, av den enkla anledningen att barnen tillbringar en så stor del av sin uppväxt där, säger han och talar om vikten av att få unga att se alternativen i sina liv.

”Alla människor kan välja”
– Människor gör val. Beteenden är inte förutbestämda. En viktig sak är att påverka människors uppfattning om deras val här i livet. För alla människor kan välja, det är jag övertygad om, säger han innan vi går ut.”

Peterborough-studien

https://www.cac.crim.cam.ac.uk/research/padspres

https://polistidningen.se/2016/06/i-grunden-ar-manniskor-regelstyrda/

https://fof.se/tidning/2020/3/artikel/brynaskillen-som-blev-mastare-pa-kriminologi?fbclid=IwAR2iN_95udmHL7Yr5Pn4s_55FapO6jLH1sLUPmq_7VPQ_ci8Vl2Sr_IeXaY

3. Den nya brottsligheten

Läs gärna även kriminologen, forskaren och polisinspektören Fredrik Kärrholms bok Gangstervåld – Den nya brottsligheten. Se även intervjun i Kvartal

https://kvartal.se/medverkande/fredrik-krrholm/

Annons·www.adlibris.com/Gangstervåld: Den nya brottsligheten – Fredrik Kärrholm – inbunden

4. Livsstilskriminalitet

Jag rekommenderar även läsning av Gunnar Bergströms bok Kriminalitet som livstil. Där besrivs bl.a. trossatsernas och tankemönstrens betydelse för individens fortsatta vägval i livet.

https://www.adlibris.com › bok › kri…Kriminalitet som livsstil 4.0 – Gunnar Bergström – häftad … – Adlibris

5. Utvecklingen av strategiska brott

Vidare kan läsning av Brå:s rapport Strategiska brott bland ungdomar på 2010-talet bidra till insikter om både problemets komplexitet men också vägar framåt.

https://www.bra.se/publikationer/arkiv/publikationer/2021-04-13-strategiska-brott-bland-ungdomar-pa-2010-talet.html

7. Brå-rapport om dödligt skjutvapenvåld. Hur ser det ut?

https://www.bra.se/publikationer/arkiv/publikationer/2019-02-12-skjutningar-i-kriminella-miljoer.html

8. GVI i Sverige och betydelsen av att fullfölja alla i metoden ingående komponenter för att metoden skall ge den föreskrivna effekten.

Hotet är reellt och inte tomt prat.

Fokuserad avskräckning har tillämpats även mot andra former av brott. Särskilt aktiv har polisen i staden High Point i North Carolina varit. Efter att ha fått erfarenhet av att använda strategin mot gängskjutningar utvecklade man den först för att komma till rätta med stadens öppna narkotikamarknader och därefter mot partnervåld. Utvecklingen skedde i samarbete med forskare10 och den följde processen för problemorienterat polisarbete.11

Utgångspunkten för interventionerna är att skapa förutsättningar för genomslag för den fokuserade avskräckningen. En gemensam nämnare är call-ins där straffhotet förmedlas. De som kallats in fick även höra ett moraliskt budskap om brottens förkastlighet samt erbjudande om hjälp om de avhåller sig från att begå sina brott. För gängen riktas ett kollektivt hot, men för narkotikalangare och de som begår partnervåld är det individuellt. Vid interventionen mot partnervåld är offrens situation och åtgärder för att säkra dem viktiga inslag.

Skillnaderna finns i hur den aktiva mekanismen – straffhotet – yttrar sig. Vid första call-in för gängen i Boston pekade man särskilt på en välkänd gängbrottsling som dömts till 19 år och 7 månader i federalt fängelse utan möjlighet till villkorlig frigivning. Han arresterades med en patron på sig, vilket tillsammans med tidigare brottslighet gjorde att han federalt kunde dömas som ”beväpnad yrkesbrottsling” (”armed career criminal”) med ett minimumstraff om 15 år.

Åklagare hade färdiga förundersökningsprotokoll som enbart saknade en underskrift.

Vid första call-in för insatsen mot narkotikamarknad fanns spaningsfoton på väggarna av dem som kallats dit, foton som visade situationer där de langade narkotika. Åklagare hade färdiga förundersökningsprotokoll som enbart saknade en underskrift. Avhöll de sig från fortsatt brottslighet lät åklagaren bli att signera förundersökningarna.

Men om de inte ville sluta blev de omgående frihetsberövande och kunde förvänta kännbara fängelsestraff. Under första call-in vid insatsen mot partnervåld hänvisades till den särskilda grupp som enligt projektets principer dömts till långa fängelsestraff. De inkallade fick höra att om de inte avhöll sig från ytterligare våld mot sin partner var detta vad som väntade.

Eftersom strategin uppfattats som lovande har den blivit införd i en mängd amerikanska städer. Man har utvärderat effekten för att se hur insatsen fungerat. I en sådan analys tar man på basis av ett antal utvärderingar med tillräckligt hög standard fram ett standardiserat genomsnittligt effektvärde. En metaanalys som bygger på 24 utvärderingar visar att det finns stark evidens för att fokuserad avskräckning verkligen är effektiv.12

Som en metod att minska gängskjutningarna agerade Brottsförebyggande rådet (Brå) för att införa och utvärdera GVI i Sverige.13 För genomförandet erhöll Brå bidrag från EU. Malmö blev utvalt och universitetet (MaU) fick uppdraget att göra en processutvärdering och undersöka implementeringen av GVI, där projektet i Malmö fick beteckningen Sluta skjut. Projektet stöddes av kompetenscentret National network for safe communities(NNSC) vid John Jay College i New York. MaU fick sedan uppdraget att även göra effektutvärderingen.

Den minskning som inträffade är inte statistiskt säkerställd…

Enligt processutvärderingen blev GVI införd i Malmö på föreskrivet sätt.14 Men av effektutvärderingen framgår att någon effekt inte kunde dokumenteras.15 Den minskning som inträffade är inte statistiskt säkerställd, liksom att jämförelsen med utvecklingen i andra städer med gängskjutningar inte visar någon statistisk signifikant skillnad. Då uppstår ett logiskt problem. Eftersom stark evidens indikerar att interventionen a) är effektiv och strategin enligt processutvärderingen b) är införd som den ska, är villkoren uppfyllda för att c) en effekt ska uppkomma. Detta inträffar dock inte. Vad felas?

Problemet är att den mekanism som skulle ge effekt knappast i det svenska rättssystemet kan få styrkan som gör den verksam. Strategin förutsätter nämligen en hög grad av så kallad diskretion,16 vilket innebär att befattningshavare på olika nivåer inom vida ramar kan fatta beslut efter eget gottfinnande. Särskilt betydelsefulla är de stora befogenheter som åklagarna har. De kan mycket fritt avgöra om de ska åtala eller inte, och på vilket straff de ska yrka.17 Åklagarna lokala, delstatliga och federala, har därför en viktig roll i strategin där särskilt de federala är viktiga, eftersom de vid behov kan få till stånd tunga påföljder.

I Sverige är utrymmet för diskretion mycket begränsat. Vi har en strikt enhetlig praxis för straffpåföljder med ”rabatt” för de yngre brottslingarna. I processutvärderingen talar man oklart om de ”sanktioner” som polisen står för, utan att konkretisera. Åklagarnas bidrag verkar dessutom vara minimalt. Styrkan hos dessa ”sanktioner” ska jämföras med dem hos den amerikanska förebilden. Överträdelser av påbuden kan där ge upphov till tunga ihållande aktioner, där varje deltagande organisation bidrar utifrån sina möjligheter och befogenheter.

Enligt effektutvärderingen som offentliggjordes i februari 2021 gick det således inte att belägga någon effekt av Sluta skjut.

Är brotten tillräckligt flagranta kan en riktad insats med deltagande av federala organisationer18 iscensättas med syfte att slå ut gänget, något som kommuniceras brett: ’De trodde inte på oss och se hur det gick för dem. Hur vill ni ha det?’

Enligt effektutvärderingen som offentliggjordes i februari 2021 gick det således inte att belägga någon effekt av Sluta skjut. Hur har budskapet tagits emot? Enligt informationsenheten vid MaU fortsätter forskarna att vara förhoppningsfulla och hänvisar till den långsiktiga utvecklingen.19

En mer kritiskt reflekterande reaktion hade varit på sin plats. Effektiva, situationsbundna interventioner som GVI ger omedelbara effekter, eftersom de utgår från uppfattningen om konsekvenser av handlingar.20 En effektivitet skulle precis som i ursprungsprojektet tämligen omgående ha avspeglats i statistiken. En djupare analys av möjligheterna att uppnå ett verkningsfullt straffhot saknas.

”Sluta skjut” utan effekt

De studier som jag rekommenderar visar ur delvis olika perspektiv kunskapsläget i dag vad gäller problemen, problemens utseende och orsakerna till problemen.

Det är nu upp till de ledande politiska företrädarna som har sakkunskapen att öka probleminsikten och förståelsen för samband och sammanhang hos fler ledande politiska företrädare.

Om Brix Skis Blog

Varje linje är unik och förtjänar att åkas!
Detta inlägg publicerades i Defence- and Securitypolicy. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s