Vilken betydelse har ärftlighet, normer, umgänge och självkontroll för att individen blir kriminell?

I blogginlägget sammanförs två redovisningar av två vetenskapliga studier inom kriminologi. Det är studier som delvis går på tvären mot den hittills gällande, låt oss kalla det för normen vad gäller frågeställningen ”Varför blir individer kriminella?”.

I den ena studien redogörs för att socioekonomiska faktorer inte kan beläggas ha betydelse för individers utvecklande av kriminalitet. Snarare kan ärftlighetsfaktorer ha viss betydelse för individers kriminalitet. I den andra studien redogörs för normer, umgänget och självkontrollens betydelse för individers kriminalitet. Båda studierna bemöter och motsäger uppfattningen att kriminalitet i huvudsak har sin grund i socioekonomisk utsatthet. Det är betydligt mer komplext än så!

Det är både tankeväckande och väsentligt att läsa intervjuerna som en översiktlig introduktion och därefter studierna för att bättre förstå varför individer blir kriminella. Det är först när problemets orsak identifieras, analyseras och förklaras som lämpliga åtgärder kan utmejslas. Motsatsen är att strö resurser på åtgärder som inte ger effekt samtidigt som individer fortsätter att lida av kriminalitetens konsekvenser.

1. Dr Sariaslans studie beskriven av Per Gudmundson:

”Den svenske forskaren Amir Sariaslan har länge intresserat sig för vad som orsakar antisocialt beteende. Han har visat att vad som kan se ut som klara orsakssamband inte är det när hänsyn tas till andra bakomliggande faktorer.

Orsaker till antisocialt beteende misstänks till viss del vara ärftliga. Därför jämförs syskon, vars förutsättningar kan antas vara mer eller mindre likartade. Metoden liknar de tvillingstudier, där man otvetydigt kan avgöra vad i ett beteende som beror på uppväxtmiljö och vad som kan förklaras med arv. Eftersom det råder brist på tvillingar kan man göra större studier med syskon och kusiner som ju har samma ärftlighet fastän i lägre grad.

För bara några dagar sedan publicerades den senaste stora studien, i International Journal of Epidemiology. Amir Sariaslan och hans kollegor utgår från samtliga 650 000 personer (varav drygt 425 000 syskon) som föddes i Finland mellan 1986 och 1996. Studien är således enormt omfattande. Utifrån offentliga befolknings-, sjukvårds-, inkomst- och kriminalregister kan forskarna, genom jämförelser av syskon och kusiner, mäta hur hushållets inkomster i barndomen påverkar individens våldsbrottslighet och psykiatriska störningar.

Vid en första anblick såg det ut som att lägre inkomster verkligen gav högre grad av kriminalitet. Den som växte upp i en familj med en årsinkomst på 125 000 kronor (eg 15 000 dollar) över genomsnittet uppvisade 23 procents lägre sannolikhet att bli våldsbrottsling. När resultatet kontrollerades för andra socioekonomiska faktorer kvarstod sambandet (om än något svagare).

Men när resultatet kontrollerades mot syskonen och kusinerna – för att få bort bakomliggande ärftliga faktorer – försvann sambandet helt. Samma sak gällde de psykiatriska störningarna.

Resultatet är övertygande: familjens inkomst förklarar inte framtida brottslighet.

Resultatet är övertygande: familjens inkomst förklarar inte framtida brottslighet.

Fynden i den nya studien är samstämmiga med vad Sariaslan och kollegor kunde visa 2014. Då granskades samtliga födda i Sverige 1989–93, en dryg halv miljon människor, och sambandet mellan familjeinkomsten under uppväxten och våldsbrott. Det var samma resultat där. Inkomsten avgör inte framtida brottslighet.

Det kan förstås finnas andra sorters fattigdom som inte avspeglas i familjens ekonomi. Kanske kan bostadsområdet förklara?

År 2013 publicerade Sariaslan och kollegor en studie som baserades på samtliga födda 1975–89 som vid 15 års ålder var bosatta i Sveriges tre största städer – nära 300 000 individer. Forskarna sökte efter samband mellan uppväxt i socioekonomiskt svaga stadsdelar och framtida brottslighet eller drogmissbruk. Och visst, vid en första koll såg det ut som att den som fötts i ett dåligt bostadsområde hade hela 57 procents högre sannolikhet att senare dömas för våldsbrott. Men efter kontroller, med bland annat syskonjämförelse, försvann sambandet nästan helt.

Vilka bakomliggande faktorer som förklarar antisocialt beteende är fortfarande höljt i visst dunkel. Sariaslans forskning pekar på att fundamentala orsaker till avgörande del förefaller ha med ärftlighet att göra – men så mycket mer exakt än så kan vetenskapen ännu inte svara.

Vad som är fastslaget, dock, är att vänsterns traditionella förklaringsmodell inte håller. När miljöpartisten Leila Ali-Elmi hävdar att Hjällbos problem beror på ”fattigdom” och ”misär” har hon fel.

Dessutom är påståendet förolämpande mot alla dem som har växt upp under svåra förhållanden men ändå valt den skötsamma banan.

Sverige ska så klart bekämpa fattigdom och misär. Men det är inte där orsaken står att finna till att förorterna brinner.”

Läs mer:

https://academic.oup.com/ije/advance-article/doi/10.1093/ije/dyab099/6288123?fbclid=IwAR28ybwKFoNFoi4mE6togk_TXylDpiJqYR0x3LLVQaR_1EMoKUsKz5qAQ1I

2. dr Henrik Höjers intervju med prof. Wikström.

”Grunden i teorin är att människor gör som de gör på grund av vilka de är och i vilka omständigheter de befinner sig. Centralt är samspelet mellan personlig moral, självkontroll och de moraliska sammanhang som människor lever i. De som begår brott gör det därför att de ser brott som ett acceptabelt handlingsalternativ, och den centrala frågan är därför varför vissa, och inte andra, har eller skaffar sig detta synsätt. Skillnaderna förklaras genom olikheter i moralbildning och kognitivt lärande, som i stora drag är ett resultat av vilka miljöer individen växer upp och deltar i. Om man vill förstå vilken roll faktorer som segregation och social utsatthet spelar för brottsligheten, måste man först förstå vad som får människor att begå brottshandlingar.”

”Vissa ser brott som acceptabel handling

– Människor begår brott därför att de ser brott som en acceptabel handling. Den centrala frågan för kriminologin och brottspreventionen är därför varför vissa och inte andra ser brott som en acceptabel handling i vissa situationer, och att hitta åtgärder som kan motverka detta, säger Per-Olof Wikström.”

”- När det gäller dagens utsatta områden är detta en central fråga – vad finns det för miljöer och aktiviteter som stödjer brottsnormer? Det är där man formas, säger han. Det handlar till exempel om vilka man umgås med, vilka sociala medier man tar del av, vilken musik man lyssnar på. Varför vissa har kommit att se det som acceptabelt att skjuta andra måste ses mot den bakgrunden.”

”Självkontroll och moral viktiga parametrar

– Det som behöver tränas är i stället självdisciplin och långsiktigt tänkande. Social utsatthet förklarar 3–4 procent av variationen av brottsligheten, medan personlig moral och självkontroll, samt de miljöer man deltar i förklarar runt 60 procent. De flesta som lever i social utsatthet är inte brottslingar. Detta kan inte i sig vara en orsak till brott, fortsätter han och återkommer till orden självkontroll och moral.”

”Per-Olof Wikström återkommer till tankegången om att det handlar om att uppmuntra koncentrationsförmåga, långsiktigt tänkande och kognitiv förmåga hos ungdomar om man vill minska brottsligheten. Sådant leder i regel till bättre självkontroll.

– Detta faller i första hand på skolan men även på familjen, säger han. I skolan sker en stor del av uppfostran och normbildningen, av den enkla anledningen att barnen tillbringar en så stor del av sin uppväxt där, säger han och talar om vikten av att få unga att se alternativen i sina liv.

”Alla människor kan välja”

– Människor gör val. Beteenden är inte förutbestämda. En viktig sak är att påverka människors uppfattning om deras val här i livet. För alla människor kan välja, det är jag övertygad om, säger han innan vi går ut.”

Läs mer:

Peterborough-studien

https://www.cac.crim.cam.ac.uk/research/padspres

https://polistidningen.se/2016/06/i-grunden-ar-manniskor-regelstyrda/

https://fof.se/tidning/2020/3/artikel/brynaskillen-som-blev-mastare-pa-kriminologi?fbclid=IwAR2iN_95udmHL7Yr5Pn4s_55FapO6jLH1sLUPmq_7VPQ_ci8Vl2Sr_IeXaY

Om Brix Skis Blog

Varje linje är unik och förtjänar att åkas!
Detta inlägg publicerades i Defence- and Securitypolicy. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s