Miljö och klimat är säkerhet – Säkerhet är miljö och klimat

Min vän tillika Östeuropaexperten Jens Hallqvist och jag har under en längre tid dryftat miljö- och klimatfrågans betydelse för säkerheten, både nationellt och internationellt. Samtalet har ömsom varit ett ivrigt sökande och nyfiket bollande av fakta och reflektioner ömsom vilat medan samhällsdebatten rullat på. Till slut bestämde vi oss för att publicera essensen av vårt samtal.

Holistiskt säkerhetsperspektiv

I samband med det Kalla Krigets slutskede lanserade forskaren Barry Buzan sina teser om ett holistiskt säkerhetsperspektiv. Säkerhet skulle inte längre analyseras utifrån ett strikt militärt perspektiv och den logistik som ingick för att stödja militär förmåga. Strategiska hotbilder mot den nationella säkerheten skulle analyseras i sina många beståndsdelar där även tänkbara hotbilder inom miljö, ekonomi och politik skulle granskas separat. Politiker i Väst, och Sverige i synnerhet, tog detta som ytterligare intäkt för att reducera sina militära försvar istället för att i första hand utveckla sin analys av de hotbilder Sverige kunde antas ställas inför i en nära framtid. I Sverige resulterade ointresset i en i allt väsentlig avveckling av framförallt vårt civila försvar, men också en kraftig reducering av vårt militära försvar. Ett försvar som i huvudsak skulle fokusera både vilja och förmåga på internationella insatser.

Miljö- och klimatsatsningar av säkerhetsskäl

Ett bredare säkerhetstänkande ger emellerid ökade möjligheter till synergieffekter och en kraftigt minskad risk för traditionellt stuprörstänkande. Insatser inom miljösatsningar eller livsmedelsproduktion som inte är motiverade av ekonomiska skäl eller som bedöms ge marginell effekt mot helhetsmålet kan ändock vara motiverade i en bredare samhällssyn. Variablerna i en globaliserad värld är både många och komplexa med innebörden att ett område påverkar ett annat. En komplex verklighet hanteras inte nödvändigtvist bäst med enkla lösningar bara för att fler kan förstå och förhålla sig till dem.

Fokusera där det ger verkan i målet

Tyvärr har Socialdemokraterna och Moderaterna varit alltför tillmötesgående i sin strävan att vinna Miljöpartiets stöd. Miljöpartiets rödgröna tråd har alltför ofta präglats av förfarandet ”fort och fel”. Stora resurser satsas på åtgärder som ger marginella effekter på miljö och klimat. Säkerheten lämnas genomgående därhän med bl.a. konsekvensen att vår militära och civila beredskap genomgående uppvisar svag redundans och och till och med bitvis oförmåga inför de hot och risker vi har att möta.

Avvecklandet av en fungerande kärnkraft trots att inga realistiska alternativ finns som kan ersätta energibortfallet har redan resulterat i elbrist. Detta samtidigt som vårt elnät är underdimensionerat. Miljöpartiet räknar i ett snävt perspektiv på en reducering av de nationella siffrorna trots att problemet är globalt. Den förda politiken har nu gjort södra Sverige beroende av importerad kolkraft från Tyskland och en utbyggnad av elnätet blir en dyr och lång process som kan ta tiotals år.

I en tid där teknikutvecklingen accelererar allt snabbare finns det en god anledning att skynda långsamt och noggrant studera vilka alternativ som kan ersätta befintliga system. Sannolikt hade alla de bidrag som plöjts ner på elcyklar och solceller gjort större nytta för klimatet genom donation av miljöteknik till tredje världen som en del av Sveriges bistånd.

Synsätt som inte är ändamålsenliga

Synsättet att alla kan göra något är inte alltid ändamålsenligt. Om ”alla kan göra något” blir ett avlatsbrev för att betala bort sin egen individuella skam och självupplevda skuld då har vi som samhälle sannolikt inte uppnått något annat än att individer dövar sitt eget samvete och vänder ryggen åt reella insatser för att komma tillrätta med vår tids allvarliga systemproblem. Posörskap får inte ersätta aktörskap. Vi behöver både behålla och uppmuntra individers engagemang samtidigt som vi som gemenskap når maximal verkan i målet.

Synsättet att obeskattade kronor är en förlust för staten sätter också käppar i hjulet för teknikskiftet. Samma efterfrågan på miljöteknik hade kunnat stimuleras genom en reducering av moms på dessa varor och generösare regelverk. Sverige behöver därtill inte enbart förnya energiproduktionen utan även utöka den i takt med en accelererande digitalisering.

Utvecklingen av miljötekniken rymmer fler aspekter

En utveckling av miljötekniken rymmer emellertid fler aspekter. Debatten går het mellan dem som anammar forskningen om global uppvärmning och dess motståndare. De senare avfärdar ofta teknikutvecklingen som onödig då de betvivlar sambandet mellan utsläppen av växthusgaser och klimatpåverkan. De förra har en närapå rigid syn på den nationella statistiken avseende utsläpp av koldioxid istället för att fokusera på globala åtgärder. Oaktat vem av dessa som har rätt är det otvetydigt att teknik som möjliggör förnyelsebar energi fyller ett både omedelbart och över tiden stort behov.

Produktionen av energi en nationell säkerhetsfråga

Sveriges förmåga att fortsättningsvis producera energi inom våra gränser har därmed en direkt bäring på vår nationella säkerhet.

Den ogenomtänkta avvecklingen av kärnkraften kan ställa Sverige i en situation där energibristen kräver import av rysk naturgas och olja. Ryssland har vid ett flertal tillfällen visat vilken syn staten har på det strategiska inflytande som följdriktigt tillkommer den som har energi och som exporterar energin till den som inte har.

Hittills är det enbart staterna inom den tidigare Sovjetiska intressesfären som har fått smaka på konsekvenserna av vad avstängd energi under den kalla årstiden innebär.

EU borde ha dragit lärdom av Rysslands intresse av rörledningar för gas och olja som passerar de post-sovjetiska staternas territorium. Leveransstoppen av gas till Ukraina 2004 och Georgien 2006 lade uppenbarligen inga hinder i vägen för de två ledningar som senare kom att byggas genom Östersjön.

Ryssland uppnådde således tre säkerhetspolitiska mål genom färdigställandet av North Stream: en by-pass förbi de centraleuropeiska och baltiska staterna som gör att energivapnet kan användas mer selektivt, ökat beroende av rysk energi i Väst samt utplacering av strategiska investeringar i Östersjön vilka kan användas som motiv för närvaro av egna stridskrafter för ”skydd” av dessa infrastrukturella investeringar.

Sverige har inte motsatt sig någon av de utbyggnader som har gjorts men Litauen har garderat sig med den omständiga lösningen att importera naturgas sjövägen samtidigt som landet aktivt undersöker de alternativ som skulle säkra en energiproduktion inom landets gränser, huvudsakligen baserat på förnyelsebar energi.

Användandet av fossila bränslen är lika ogenomtänkt som att genomtvinga ett avskaffande av kärnkraften

När vi väger in detta perspektiv framgår det att ett fortsatt användande av fossila bränslen är lika ogenomtänkt som att genomtvinga det avskaffande av kärnkraften vi nu ser. Utöver en stärkt förmåga att producera och distribuera energi nationellt kan det även vara av intresse att undersöka möjligheten att skapa lokala marknader som baseras på produktion från miljöteknik där förutsättningarna är goda.

Motståndskraftiga lokalsamhällen ökar den nationella säkerheten – Österlen och El Hierro är exempel

Lokalsamhällen som förmår upprätta microproduktion av energi från sol, vind, vågor och pumpkraftverk kan skapa motståndskraftiga fickor när samhället utsätts för större strömavbrott. Lokalt producerad energi med minimalt behov av transporter ger även mindre belastning på det nationella elnätet samtidigt som beroendet av kontinuerlig leverans från det minskas. Redan i dag bedrivs tester med en självförsörjande by på Österlen i Skåne och kanarieön El Hierro har lyckats uppnå total självförsörjning av elektricitet med en kombination av olika tekniker och kan även lagra energin genom att lagra vatten i pumpkraftverk till behov uppstår. Den bofasta befolkningen och höjd i terrängen kan jämföras med den i Båstads kommun i Skåne.

Alternativ teknikutveckling för miljön, klimatet och säkerheten – SNG, fjärde generationen är vitala exempel

Intressant i sammanhanget är att svensk teknikutveckling har gjort det möjligt att framställa syntetisk naturgas (SNG) via pyrolysförbränning av diversifierad biomassa som kan ersätta den fossila gasen. Inom kort kommer en anläggning stå redo för att förse den energislukande metallindustrin med vätgas som ett alternativt bränsle vilken kan framställas av material som hämtas i svenska skogar eller bondgårdar. Gasen har även visat sig kunna driva fordon och fartyg. Fler användningsområden finns och inkluderar även ren elproduktion.

Eftersom metallindustrin står för drygt 10 procent av Sveriges utsläpp av koldioxid kan flera aspekter tillgodoses med den nya tekniken.

Fjärde generationens kärnkraft erbjuder därtill möjligheter som den nuvarande tekniken inte kan tillhandahålla med ett minimum av skadligt restavfall.

Även de enskilda hushållen och olika fastighetsägare borde uppmuntras att bidra till ett mer robust samhälle genom att nyttja outnyttjade takytor för produktion av elektricitet. Vid en större störning i samhället är varje dygn där hushållen har fungerande kyl och frys en värdefull tillgång och en avlastning av de allmänna resurserna.

Detta minskar givetvis sårbarheten för avbrott av importerade fossila bränslen. Bojkott, likt den 1973, eller krig mellan oljeproducerande makter som Iran och Saudiarabien kan ändra vår tillgång på olja över en natt.

Exemplet visar att miljötekniken därför bör betraktas ur ett bredare perspektiv, både för att tillgodose flera behov och prioritera satsningarna rätt. Kostnadseffektiva lösningar ska alltid eftersträvas men solpaneler på det enskilda hushållet, polisstationen eller sjukhuset behöver inte enbart handla om en jakt på marginella utsläpp i den nationella statistiken. Rätt tänkt kan förnyelsebar energi även utgöra en viktig pusselbit i utformandet av ett allt motståndskraftigare samhälle vid omfattande funktions- och systempåverkande elavbrott och därigenom stärka vårt nationella oberoende.

Att hantera politiska områden enskilt är både dyrt och föråldrat

Hittills har det varit legio att enskilda isolerade sakpolitiska åtgärder drivs igenom med höga negativa effekter på andra delar av samhället. En helhetssyn krävs där de olika områdena inom politiken tillåts samverka med varandra för största nyttoeffekt. Klarade vi detta under det fossilberoende Kalla kriget klarar vi det garanterat i dag.

Miljö- och klimatpolitik och säkerhetspolitik till nytta för miljön, klimatet och säkerheten.

Sett ur perspektivet ovan borde allt fler kunna enas om kostnadseffektiva satsningar på ny miljöteknik som samtidigt kan minska samhällets sårbarhet. I vissa fall där kostnaden kanske inte enbart är motiverbar ekonomisk från ett miljöperspektiv kan det mycket väl vara det även säkerhetsperspektivet vägs in. Sverige ska därför fortsätta sin strävan att producera tillräckligt med energi för att möta vårt ökade behov. Dagens stora energikällor från vattenverk och kärnkraft ska bibehållas och uppdateras samtidigt som kompletterande teknik tillförs.

Det är att bedriva miljö- och klimatpolitik och säkerhetspolitik till nytta för miljön, klimatet och säkerheten.

Annonser

Om Brix Skis Blog

Varje linje är unik och förtjänar att åkas!
Det här inlägget postades i Defence- and Securitypolicy. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s