Vilken humanism tar sin utgångspunkt i hat?

I en annan tid i ett annat land och i det landets officiella värdegrund som var väl spridd och inympad av myndigheter, politik och media var det judarna som benämndes såsom varandes råttor.

I dag bärs det avgrundsdjupa hatet av vissa av nutidens budskapsbärare av den godkända dogmen. Igår Ramberg, i dag Hagen. Rännstenar, råttor och gift.

Nu liksom då uppvisar de sitt rätta jag när deras åsiktshegamoni ifrågasätts, när deras inympade referensramar och värdegrund synas. Då som nu går de hand i hand. De kallar det humanism. Men vilken humanism tar sin utgångspunkt i hatet mot en medmänniska?

Det vi nu bevittnar är förspelet till nästa spel. Först rännstenar, råttor och gift. Därefter dolkstötslegend. Historien upprepar sig inte momentant, men historiens tankegods är detsamma och människan är i grund och botten densamma. Vi väntar nu på denna andra akt. Men varje missbrukat ord, varje grovt övertramp, varje förminskning av historien är en droppe på stenen. En droppe som urholkar vårt samhälles gemenskap. Ovidius uttrycker det väl: Droppen urholkar stenen icke genom kraft, utan genom att falla ofta!

Om Brix Skis Blog

Varje linje är unik och förtjänar att åkas!
Detta inlägg publicerades i Defence- and Securitypolicy. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s