Att mörka en informationsoperation

I dag gästbloggar Margarita Jaitner i ämnet “Att mörka en informationsoperation”. Margarita Jaitner forskar inom ämnet informations- och påverkansoperationer.

“Ryska propagandametoder sprider sig i Sverige” varnar Isobel Hadley-Kamptz i gårdagens kulturkommentar i SvD. ”Vi måste bli bättre på psykologiskt försvar,” uppmanar hon. Att Sverige utsätts för regelbundna attacker i informationsmiljön med syftet att försvaga samhällets sammanhållning och i fortsättningen även vår försvårsförmåga är korrekt och har konstaterats både av samhälls- och försvarsdebattörer samt även av institutioner så som MSB. So far so good. 

Hadley-Kamptz diskuterar sedan huruvida det är medierna eller polisen som ligger bakom mörkläggningen av de omfattande sexuella övergrepp som unga flickor har blivit utsatta för under de gångna årens We are Sthlm-festivaltillfällen. Det är polisen som har förtigit fakta om övergreppen, konstaterar hon i stormediernas försvar. Med de, i sig korrekta, funderingarna kring informationskrigföring som utgångspunkt anländer Hadley-Kamptz sedan till en intressant slutsats; högerpopulisterna med anknytning till Kreml har startat ett drev mot DN och andra traditionella medier. En sådan ursäktande slutsats må vara välkommen för DN och de andra kritiserade stormedierna, den är dock i sin grund kontraproduktiv både för samhällsdebatten men även ur informationskrigföringens perspektiv.

 

Det är givetvis sant att det pågår en intensiv kamp i informationsmiljön. Aktörer utanför riket söker att utnyttja information med syftet att destabilisera och försvaga vårt samhälle. Under täckmanteln av nätets relativa anonymitet i sociala medier befolkar så kallade ”troll” diverse diskussionsforum och tidningarnas kommentarsfält bland samhällets egna debattörer. Dessa ”troll” livnär sig på motsättningarna i samhället och söker att utnyttja de politiska skiljelinjerna. Åsiktskorridor oavsett politisk schattering, nedtystade åsikter och framförallt rädslor liksom konspirationsteorier är en festmåltid för dem.

 

Med kunskapen vi idag har om, i synnerhet rysk, informationskrigföring, kan två aspekter konstateras som kommer till verkan i vår informationsmiljö. För det första är det viktigt att komma ihåg att informationskrigföring verkar längs bägge sidorna av en skiljelinje, inte enbart en. Det vill säga att ”troll” och andra åsiktsagenter utnyttjar och spär på bägge sidor av debatten. För höger-vänster skalan innebär det att man verkar samtidigt både höger och vänster om mitten. Att agera på bägge sidor är mera effektivt än bara på en och skapar djupa klyftor. Liksom det finns ledtråd om kopplingar till Kreml höger om den politiska mitten finns sådana även vänster om mitten. Liksom högern kan vara nyttiga idioter till en främmande makt, kan vänstern också vara det. Även när det gäller möjligtvis planterad information är inte stormedia eller ens nyhetsbyråer immuna mot planterad information. Det går alltså inte att bortse från en växelverkan mellan höger och vänster – det är först då en informationsoperation når sin fulla verkan. OM Ryssland alltså skulle vilja använda dessa skiljelinjer för informationsoperationer är det inte svårt att lista ut hur detta ska göras.

 

En annan aspekt är s.k. reflexiv kontroll. En metodik som ursprungligen utvecklades i Sovjet men som används även i dag. Reflexiv kontroll går ut på att få motståndaren att fatta fel beslut helt av sig själv. För reflexiv kontroll modelleras motståndarens beteende, varpå motståndaren sedan ges impulser för att fatta en viss typ av beslut. Transfererad analogt på svensk samhällsdebatt är det inte svårt att modellera vänsterns reaktioner på förment rasistiska händelser.

 

 

Pekar man bara åt ett håll och ropar ”informationskrigföring” och ”Putin” bortser man från växelverkan mellan höger och vänster. Man blir själv till en ”nyttig idiot”. Istället är det angeläget att de stora medierna genomför en ordentlig självrannsakan. Det finns en brist på konsekvensneutralitet i rapporteringen som visat sig under de senaste dagarnas avslöjanden. Konsekvensneutralitet i rapporteringen och i förlängningen en öppen och modig debatt förebygger informationskrigföring.

 

I fall det är polisen och/eller media som mörklagt är inte den viktigaste aspekten när informationskrigföring diskuteras. Mörkläggningsidén verkar även den i växelverkan, d.v.s. det ena förstärker det andra. Oavsett vem som har undanhållit information den här gången har alla varit med och format en modus. Det är bland annat medierna – journalisterna, redaktörerna men även opinionsbildarna – som ligger i de främsta skyttegravarna i ett informationskrig. Det är medierna som reflekterar, men även bygger en åsiktskorridor. Därför är det viktigt att media tittar inåt och utvärderar – speciellt med hänsyn till konsekvensneutralitet.

Margarita Jaitner

Forskare inom informations- och cyberkrigföring
 

 

 

 

 

About brixski

Varje linje är unik och förtjänar att åkas!
This entry was posted in Defence- and Securitypolicy, Management, Preventing and Countering Terrorism. Bookmark the permalink.

One Response to Att mörka en informationsoperation

  1. Pingback: Omedvetenhet kan söndra det samhälle vi håller kärt | Ninni Udén

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s