Den nationella samordningen mot våldsbejakande extremism saknar tre vitala frågor!

Det här är de frågor som samordnaren mot våldsbejakande extremism ställer till kommunala representanter under sina kommunbesök… Många angelägna frågor, även om jag har synpunkter på kvaliteten, syftet och verkansgraden på några av frågorna så fäster jag mig framförallt vid avsaknaden av tre basala frågor. Återkommer strax till dessa tre frågor. De är angelägna lokalt och nationellt. Men de är tyvärr alltför sällan i fokus. Återkommer som sagt strax.

Frågebatteriet ser ut som följer:

 Hur ser problembilden ut avseende våldsbejakande extremism? Finns det aktiva våldsbejakande grupper eller
organisationer i kommunen? Har personer från kommunen rest för att delta i strider
utomlands? Finns det en oro eller rädsla för våldsbejakande extremism
bland kommunens invånare? Har incidenter som kan kopplas till våldsbejakande
extremism ägt rum? 

 Vilka olika aktörer har uppmärksammat problem med
våldsbejakande extremism?

 Hur länge har våldsbejakande extremism uppmärksammats? 

 Ser ni några specifika orsaker till att våldsbejakande extremism
finns i just er kommun/stadsdel? 

 Hur jobbar kommunen/stadsdelen för att förebygga
våldsbejakande extremism? 

 Finns det åtgärdsplaner och/eller mål? 

 Vilka utmaningar finns utifrån problembilden? 

 Vilka hinder finns för ett förebyggande arbete mot
våldsbejakande extremism? 

 Hur ser samverkan ut mellan kommunen/stadsdelen och
polisen/säpo/civilsamhället 

 Har kommunen någon referensgrupp i civilsamhället? 

 Hur jobbar kommunen med kommunikation kring denna typ av
frågor 

 Vilket stöd skulle er kommun behöva för att stärka sitt arbete? 

 Vad förväntar ni er av den nationella samordnaren?
Tre frågor saknas

De tre mest väsentliga frågorna ställs än så länge ytterst sällan i Sverige. I UK, NL, US, DK m.fl. har dessa tre frågor efterhand kommit att ses som grundläggande systemfrågor. Den som söker besvara dessa frågor visar att den ena handen vet vad den andra handen gör, dvs att det finns en heltäckande uthållig systemsyn och vissa gemensamma principer för våra offentligt finansierade verksamheter i förhållande till utmaningen våldsbejakande extremism. 

Det handlar om:

– Vad gör ni för att inom ramen för kommunens kompetens motverka offentlig direkt eller indirekt finansiering av våldsbejakande extremism?
– Vad gör ni för att behålla och ta tillbaka ytan i olika lokala miljöer och områden?

– Vad gör ni för att motverka det strategiska inflytandet, dvs de återberättade och/eller självupplevda orättvisorna och de egna tillkortakommandena?

Om inte dessa frågor tacklas så blir det varken hackat eller malet i arbetet mot våldsbejakande extremism. Finansiering, yta och berättelse/bildsättning är A och O. Dessa är tre vitala delar om vi vill förebygga och motverka extremism på riktigt. Stoppa den offentliga direkta eller indirekta finansieringen, ta tillbaka ytan och möt berättelsen/bildsättningen. Använd insatser som präglas av uthållighet, adaptivitet och precision.

About brixski

Varje linje är unik och förtjänar att åkas!
This entry was posted in Defence- and Securitypolicy, Preventing and Countering Terrorism, Preventing and Countering Violent Extremism. Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s