Nej nationalstaten är inte problemet, snarare lösningen på problemet här och nu!

Läser ett inlägg som i beskrivandet av mänsklig tragik drar slutsatsen att nationalstaten i sig är orsaken och problemet. Slutsatsen i inlägget är att nationalstatens omedelbara avskaffande skulle lösa den tragik som sammanhänger med migration i omfattande flyktingströmmar. Det skribenten väljer att bortse från är att dessa människor flyr från havererade…just det nationer!

För det är ju precis tvärtom. Det är projektet den ljumma nationalstaten som gör det attraktivt att komma just hit istället för att stanna där i det heta klansamhället. Men om nationalstaten med dess tillit, välfärd, rättstat etc. eroderar så befinner vi oss snart nog i samma situation här… 

Riva gränser kan vi göra i takt med att stater skapar starka rättssäkra institutioner som kännetecknas av tilliten till det gemensamma och tilliten till varandra. Där vi gemensamt finansierar angelägna gemensamma ändamål och där vi är trygga med att medel används rättssäkert till just de ändamål som vi bestämt gemensamt genom vårt folkstyre. 

Det är därför det är så oerhört vitalt och angeläget att utvecklingspolitiken går hand i hand med säkerhetspolitiken och migrationspolitiken. 

När dessa krockar drabbas i första hand de människor som inte har någon möjlighet att fly, att migrera. Hela samhällen som sakta utarmas och töms på sin framtid och sina framtidshopp, dvs de som skulle kunna bygga just dessa institutioner, dessa institutioner som bygger på tillit. Det finns inga genvägar. 

Stabila rättssäkra nationella institutioner är det första steget. Först därefter kan vi demontera gränser, såsom inom t.ex. Europeiska Unionen. Följdfrågan om vissa länders för tidiga anslutning lämnar jag utan kommentar i dag. 

Jag rundar av denna del med att citera en klok vän Dan Persson: “nationalstaten är inte problemet, det är nationalismen som kan bli problemet”.

Jag vill också ge en försmak av författaren Dan Korns kommande bok Nämner du Sverige och från kapitlet Lånta fjädrar.

Professorn i nationalism Anthony D Smith vid London School of Economics är inte särskilt känd i Sverige. Orsaken är dessvärre inte svår att räkna ut. Smith är en pragmatiskt lagd forskare som hävdar att nationer naturligt utvecklats ur etniciteter men som trots det vill ge de forskare som menar att nationalitet är en modern uppfinning rätt i mångt och mycket. En så välvillig inställning ger inga stora rubriker. Till skillnad från exempelvis Eric Hobsbawm (1917-2012) menar han inte att nationalstaten är en modern uppfinning och tror inte att dess dagar är räknade. Den verkliga nationalstaten, som Smith föredrar att kalla nation-stat, har knappast någonsin existerat, om man menar en stat vars hela befolkning tillhör en och samma etnicitet. I våra dagar, med stora migrationsvågor och internationella kulturella impulser, är den i stort sett omöjlig. Men, säger Smith, om man med nationalstaten menar en stat med en majoritetsbefolkning tillhörig en och samma etnicitet där det politiska samfundet präglas av vissa bestämda värderingar och traditioner finns det gott om dem och de visar inga tecken på att försvinna. 

Det är visserligen sant att i vår globaliserade värld har staterna förlorat mycket av den ekonomiska och militära makt de tidigare hade. Men i gengäld har massor av andra nationella institutioner inom undervisning, massmedia, social- och sjukvård, kulturliv med mera fått allt större betydelse. Vi lever i en internationaliserad värld, men vi ser inte – även om en delönskar det – att de nationella identiteterna försvinner. Trots det allt större utbytet av information, varor och människor över gränserna verkar inte gränserna upplösas. Det är lätt att blanda samman identitet med lojalitet. Och därför, säger Smith, ser vi att de som drömmer om att den Europeiska unionen skall bli starkare försöker skapa en europeisk identitet på bekostnad av de nationella identiteterna.”


En vital fundering att bära med sig över Valborg till 1:a maj. Vad gjorde det möjligt att formera den svenska välfärdsstaten? Vad var dess mest grundläggande karaktäristika? Vilken betydelse har denna i dag och framförallt framgent?


Läs mer:

http://www.expressen.se/kronikorer/bilan-osman/mina-foraldrar-kunde-varit-siffra-i-statistiken/

About brixski

Varje linje är unik och förtjänar att åkas!
This entry was posted in Defence- and Securitypolicy. Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s