Om religionen vill spela på ideologiernas spelplan då får den också spelet tåla

När religionen vill spela på samma yta som ideologierna och politiken då får religionerna spelet tåla. Då får det vara slut på ängsliga reflexmässiga beskyllningar om fobier och kränkthet. Då är det dags att leverera svar i sak på kritiska frågor. Vill religiösa företrädare det? Klarar de det? Ja många har säkert modet, underbyggda sakargument och viljan att ge sig in i debatten. Men då får de också göra upp med den bitterljuva lockelsen att kalla sina åsiktmotståndare för fober.

Om företrädare för t.ex. islam vill introducera politisk islam eller om kristna, buddister och judar vill göra motsvarande då duger det inte att bemöta kritiker med slagord som rasist eller fob, t.ex. islamofob. Muslimofob det är ett relevant uttryck och en fruktansvärd rasistisk företeelse med ett avskyvärt tankemönster och resulterande i vidriga handlingar. Muslimofobi handlar om ett rasistiskt förakt av människan som identifierar sig som muslim eller som bekänner sig till islam. Men att ha ytterst kritiska synpunkter på religion är inte och kan inte vara fobi.

För den som ser religion och ideologi som uttryck för en tro så är det naturligt att kritisera och ifrågasätta trosystemet och dess innehåll. De som då uttrycker sig kränkta bör rimligtvis fråga sig själva i vilken utsträckning de själva brukar kritisera ideologier och om de skulle förstå den som kräver politiskt inflytande i ena andetaget och sedan i andra andetaget hävdar att de är sårade och att de utsätts för socialdemokratifobi eller moderatofobi!? Självklart är det helt otänkbart.

Den som kräver makt i en demokrati ska granskas i alla sina argument och i hela sitt trosystem, oavsett om det är ideologiskt eller religiöst. Den som ger sig in i kampen om politisk makt får helt enkelt tåla genomgripande granskning utan att omedelbart falla tillbaka på kränkthet och fobianklagelser.

Den som är trygg i sin tro, politisk och religiös sådan, och som vill utöva makt må helt enkelt ha ett sådant självförtroende att de också klarar granskning, ifrågasättanden, debatt, etc. En bra idé tål nämligen granskning och offentlig debatt. Det gör också en god demokrat. Det borde förstås vara ett självklart förhållningssätt bland de som vill vinna människors förtroende i en demokrati.

Måttot borde förstås vara att dålig maktutövning skall mötas med bättre maktutövning. En kandidatur om maktutövning som alltid skall granskas och skärskådas i varje liten detalj men också i sin helhet. Alltid.

Det är vi skyldiga upplysningen som banat väg för det fria samtalet mellan jämlikar, våra författningsskapare och oss själva som invånare, medborgare och väljare.

About brixski

Varje linje är unik och förtjänar att åkas!
This entry was posted in Democracy and Human Rights, Management. Bookmark the permalink.

8 Responses to Om religionen vill spela på ideologiernas spelplan då får den också spelet tåla

  1. Sannare ord har sällan nedtecknats!

  2. Christer Olhage says:

    Mycket bra skrivet Hoppas på fortsättning i debatten

  3. Nisse says:

    Kaplan är nog snart en parentes.Man kan inte försvara unga muslimer som åker till Is för att mörda samt skära halsen av folk.Inte nog med det man skryter över att man har rätt att använda fångar kvinnor som slavar man anser sig ha rätt att ha sex med dem efter behag.

  4. Arne Plahn says:

    Bra skrivet men det låter lite som att han är på väga att legitimera religion som styressätt, som ett alternativ eller ett kombinationssystem till demokratin! I så fall är jag inte med. Politiken är ett instrument för att göra idéer trovärdiga som ett sätt att styra ett land. Som tex demokratin! Och politiken bygger på en eller flera människors trovärdighet. Religion bygger inte på människors trovärdighet utan på en obevisad idéhistoria om något utanför denna verklighet vi alla lever i och kan därför aldrig vara grund för att skapa och styra framtiden.

  5. någon says:

    Borde inte Grön ungdom och Mp läsa detta ca 25 gånger?

  6. Lars-Olof larsson says:

    Du skriver “Muslimofobi handlar om ett rasistiskt förakt av människan som identifierar sig som muslim eller som bekänner sig till islam.” Om muslimer är en ras kan jag inse att du har rätt, men är muslimer en ras? Kan du vidareutveckla ditt ställningstagande?

    • brixski says:

      Jo frågan är definitivt relevant. Argumentet i inlägget utgår inte från muslimer som någon form av enhetlig ras. Inom antropologin är det därtill en mer eller mindre allmän uppfattning om att det inte är möjligt att dela in människor i människoraser, och man anser att försök till identifiering av rasskillnader mellan människor rentav är ovetenskapligt. Utan retoriken i inlägget tar sin utgångspunkt i den i dag mycket bredare diskursen kring rasism, dvs rasism baserat på föreställningar som har sin utgångspunkt i generaliseringar av kulturella identiteter och gemenskaper. Pernilla Ouis vid Malmö högskola är en av flera som problematiserar i frågan. Läs gärna bifogade artikel:

      http://muep.mah.se/handle/2043/14082

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s