Sverigedemokraterna talar blått och rött men röstar höger

SD har ett blått och ett rött omslag men det öppnade paketet visar att de röstar höger

SD har ett blått och ett rött omslag, men i politiken räknas som bekant inte avsikterna utan enbart resultaten. SD röstar höger.

SD driver en rad politiska förslag som är klassisk högerpolitik. Dit hör starkare försvar, hårdare straff, utökat vårdnadsbidrag och slopade pappamånader. Men de lyfter även gärna fram politiska förslag som är klassisk vänsterpolitik som höjd a-kassa, höjd ersättning i sjukförsäkringen, rätt till heltid, reglerad arbetskraftsinvandring och nej till vinst i välfärden.

Deras önskemål är förstås att framstå som ett tredje alternativ som inte enbart attraherar borgerliga väljare utan även appellerar på en vänsterväljare. Särskilt en mer konservativ arbetarklass.

En sociokulturell linje

Över tiden kan vi se att denna mix har varit framgångsrik, inte enbart i Sverige utan även i andra europeiska länder. Ett missnöjets politik som innefattar en brygd av en mer exkluderande variant av nationalism, socialkonservatism och ett klassisk missnöje med utpekade politiska eliter och etablerade partipolitiska samförstånd, t.ex. i frågor som migration och integration.

De följer en klassisk sociokulturell linje där behovet av socioekonomiska klassresor tonas ned till förmån för frågor om enighet mot andra hot som t.ex. migrationen. De etablerade majoritetspartierna har under de senare tjugo åren bäddat väl för denna utveckling. Med kombinationen av en kirurgiskt exakt skuggtriangulering, oviljan att öppet redovisa och diskutera en misslyckad migrations- och integrationspolitik samt med en enveten prioritering av sociokulturella frågor så förflyttas fokus bort från politikens skiljelinjer vänster och höger.

Det är en agenda på tillväxt där rasifiering, rasism och antirasism möts, konfronteras och göds i en konfiktlinje som gynnar extremerna, oavsett om de är utopiska nyliberaler, extrem autonom vänster eller extrem höger och i förlängningen vit makt.

Konfliktytan har lämnats tom

Konfliktlinjen här drivs av en bred parlör av aktörer – en del mer extrema än andra – helt enkelt därför att den politiska ytan har lämnats tom. De väsentliga politiska frågor som direkt avgör vår möjlighet att göra vår livsresa lämnas alltmer i periferin av de etablerade partierna. Numera handlar det offentliga samtalet alltmer enbart om ras, etnicitet, rasifiering, oreglerad/reglerad migration och arbetskraftsinvandring m.m.

Polariserat samtal bortom de rättvisor och orättvisor som förenar oss

Detta i en cocktail som i allt väsentligt och helt naturligt leder till ett alltmer polariserat offentligt samtal. Ett samtal som utgår från vad som skiljer oss åt mer än vad som förenar oss. Vi distanserar oss alltmer från Martin Luther Kings vitala budskap i medborgarrättskampen, “Inte en kamp mellan vita och svarta, utan mellan rättvisa och orättvisa.”

Underskott i utbudet av politik

Detta samtidigt som medborgaren blir alltmer vilsen i det politiska utbudet. Kanske framförallt därför att det finns ett rejält underskott i utbudet av politik. Jag skall återkomma i denna del i ett kommande blogginlägg på temat förlorad politisk yta och underskott på politiskt utbud.

Resultaten – hur agerar Sverigedemokraterna?

Men för att återknyta till de Gaulles uttryck:

“I politiken räknas som bekant inte avsikterna utan enbart resultaten.”

Om SD både har rött och blått omslag, ja då återstår den kritiska frågan, hur röstar de och vem samverkar de med. I den första delen får vi en klar bild av huruvida SD agerar rött, blått eller i en tredje färgsättning. I den andra delen får vi en indikation om delat eller helt samtycke.

Tolv frågor och svar

Låt oss ställa tolv frågor och också besvara dessa med hjälp av underlag från Riksdagens utredningstjänst, Mats Wingborgs sammanställning “Om varför arbetarklassen bör sky Sverigedemokraterna” samt Dan Anderssons analys av “Hur Sverigedemokraterna fick makt”.

Jag är tacksam för tips på annat underlag som styrker respektive förkastar dessa frågor och svar. Men det här är det underlag som åtminstone jag har funnit och som även behandlar andra studier och rapporter i ämnet. Se gärna Wingborgs och Anderssons respektive käll- och litteraturhänvisningar.

1. SD verkar vara ett nytt arbetarparti.

– “Vi ser socialdemokratin som vår huvudmotståndare” sa Jimmie Åkesson den 6 oktober 2008. Svaret kan förstås tolkas på många olika vis. En Sverigedemokrat skulle förstås argumentera att uttalandet är logiskt och i en talelinje att Socialdemokraterna inte längre är ett arbetarparti. Men i realpolitikens röstförfarande är detta en indikation på att den som röstar på SD inte röstar på en vänsterpolitik i de allmänna valen till Riksdagen utan på fyra år till med borgerlig minoritet vars förslag vid omröstningar stöds av SD. Visserligen ofrivilligt av Alliansen, men ändock.

2. Men SD verkar ju så nära folket!

– SD är numera en del av det ekonomiska etablissemanget. Utöver riksdagslönen erhåller Åkesson rejäl ersättning från sitt parti. Åkesson tjänar cirka en miljoner kronor om året och SD:s andreman Björn Söder cirka en miljon kronor. De ligger i den absoluta lönetoppen för svenska politiker. Om det är rätt eller fel behöver inte värderas här. Vi vet t.ex. att deras ledamöter i kommunfullmäktige ofta är låginkomsttagare.

3. SD röstar ju som Socialdemokraterna i riksdagen

– Nej. Helt fel. Tvärtom. SD gillar inte regeringen, men de tycker ordentligt mycket sämre om de rödgröna. Det visar deras praktiska voteringsmönster.

– Enligt Riksdagens utredningstjänst röstade SD under hösten 2013 i nio av tio gånger med den borgerliga regeringen vid blockskiljande omröstningar. I tex skattepolitiken har SD röstat med regeringen 22 omröstningar och med oppositionen två gånger.

– Statsvetaren Anders Sundell vid Göreborgs universitet slutsats är att det stöd som den socialdemokratiska regeringen fick av mp och v under mandatperioden 2002/03 endast var något större än vad den nuvarande alliansregeringen fått av SD.

– För att ta nästa kommande fråga direkt så: SD röstade som s, mp och v vid ytterst få tillfällen. 2010/11 9,8 procent, 2011/12 5,9 procent och 2012/13 5,8 procent. SD är ett rakt av högerparti.

4. Men SD säger ju att de inte står upp för något block!?

Retoriken kan ibland på ytan vara lite fernissavänster, men de röstar höger mot de rödgröna

Mattias Karlsson SDs ideolog menar att de inte röstar med borgerligheten utan mot de rödgröna. SD tycker helt enkelt betydligt sämre om de rödgröna.

5. Men deras kandidater till riksdagen saknar ju annan partipolitisk bakgrund och kommer direkt från arbetslivet som tidigare partipolitiskt neutrala!

– SD är ett högerkonservativt parti som tagit över en hel del av tankegods, väljare och politiker från bl.a. moderaterna. Av de 25 SD kandidater som stod överst på riksdagslistan 2010 hade sex tidigare varit aktiva moderater, tre enbart medlemmar i moderaterna och några uppgav att de hade röstat på moderaterna. Hälften, 13 av 25 kom från de gamla moderaternas led. 19 av toppnamnen uppgav att de tidigare röstat borgerligt. (SvD 16/3 2010).

6. Men SD har ju startat en facklig organisation, då vill de väl driva arbetarvänlig linje!?

– SD:s nya fack Löntagarna erbjuder enligt SD en bra inkomstförsäkring. Men de säger väldigt lite om vad den står för. Ingenting om hur de ska stödja anställda. Inget om vilka problem de ser i arbetslivet. Ingenting om vilka krav de vill driva mot arbetsgivare. Här bör sannolikt Löntagarna besvara bl.a. dessa frågor om de önskar bli mer trovärdiga i sitt fackliga arbete. Är de löntagarvänliga?

7. Men SD är väl ett nytt radikalt parti för arbetarklassen!?

– SD har i Riksdagen röstat nej till ett förslag om nollvision mot dödsolyckor i arbetslivet.

– SD har i Riksdagen röstat nej till ett förslag om rätt till heltid för många av de som i dag arbetar deltid

– SD har i Riksdagen krävt fler undantag från turordningsreglerna i LAS

– SD har i Riksdagen röstat för ett femte jobbskatteavdrag

-SD har i Riksdagen i 22 omröstningar om skattepolitiken röstat med Alliansregeringens förslag och med oppositionen två gånger.

– SD är det enda parti som vill strama åt t.ex. abortlagstiftningen

8. Men på kommunal nivå röstar de rött och driver röd politik!

– SD stödjer oftast de borgerliga partierna. Mats Wingborg har i sin rapport intervjuat tio SD-företrädare om hur de röstat i region/landstings- och kommunfullmäktige. De flesta medger att de oftast röstar höger än vänster. Det gäller t.ex. i Region Skåne, Trelleborg, Karlskrona, Hagfors, Munkfors, Storfors, Norrköping, Söderhamn, Borlänge etc. (Se En röst på SD är en röst på Högern, s. 49-54, Mats Wingborg)

– I Trelleborg har Moderaterna gett en oppositionsrådspost till SD

– Moderaternas ordförande i Karlskrona har hjälpt SD med partiets budgetarbete

– I Krokoms kommun gav Alliansen ett mandat till SD i kommunstyrelsen

– I Botkyrka kopierade Moderaterna en text från SD:s principprogram

– I Gävle har Moderaterna och SD agerat samordnat och röstat nej till att göra Gävle till en fristad för hotade journalister och författare

– I Vellinge röstade Moderaterna och SD 2013 tillsammans nej till att ta emot nyanlända flyktingar

9. Men det är väl flest socialdemokrater som har gått till SD!?

– Nej. Enligt väljarbarometern från Yougov och Metro är det Moderaterna som har tappat särskilt många väljare till SD sedan valet 2010. Det är 240.000 personer som röstade på Moderaterna men som nu skulle lägga sin röst på SD.

10. Men jag vill rösta på SD som en proteströst och de har ju ändå inget inflytande så det blir ju mer en markering mot etablissemanget!

– SD har makt. Redan i dag är SD vågmästare i 34 av landets kommuner. Detta har tvingat fram nya konstellationer vilka sällan gynnar vänsterns syn på fördelnings-, skol-, hälso och omvårdnadspolitik. Tvärtom.

-Det är dubbelt så vanligt att Alliansens partier styr i minoritet, ensamma eller tillsammans med Mp, där SD är vågmästare. Eftersom SD oftare stödjer Alliansen politik är det enklare för borgerliga partier att styra i minoritet. En s-ledd minoritet måste för det mesta söka stöd från något av Alliansens partier och gör det också.

– SD fick 9,7 procent av rösterna i EU-valet. En hel del av de röstande valde sannolikt SD som en protest. SD blev störst parti i Hörby, Örkelljunga och Sjöbo. Det kan legitimera och inspirera till de allmänna valen 2014.

– Summasumarum! SD ger övervägande stöd till de borgerliga.

11. Men SD betonar ju att de vill skapa enighet i samhället!?

– SD bygger sin politik på att betona identitetsskillnader i ett sociokulturellt perspektiv. Ett grundläggande budskap är att inte erkänna klasskillnader. De distanserar sig från att politiska frågor har en vänster-högerdimension. Enligt SD:s ideologi existerar framförallt en motsättning i samhället, den emellan de som tillhör nationen Sverige och de som inte tillhör. Socialkonservativa och högerkonservativa har en lång tradition av att vilja ersätta sociekonomisk klasskamp med “förbrödring och nationell enighet”. Men till vems pris? Jo på priset av arbetarklassens intressen, möjligheten att göra en klassresa.

12. Men nationalism är väl inte absolut negativ!?

– Det beror bl.a. på om den är exkluderande eller inkluderande. SD försvarar en exkluderande nationalism. Det räcker inte med medborgarskap eller att talas svenska. Individen måste leva helt enligt den svenska kulturen. Denna exkluderande nationalism är betydligt mer förankrad i partiet än socialkonservatismen.

En slutsats

En av flera slutsatser är att vi behöver mindre av polariserande sociokulturell identitetspolitik som fokuserar på nationalism, etnicitet, religion, rasifiering, diskriminering, migration och istället mer av socioekonomisk politik som syftar till att ge alla möjlighet att såväl välja sina många olika identiteter som att göra sin livsresa.

Läs mer:

Systemhaveri och retoriska modeller – Johan Westerholm

http://ledarsidorna.se/2014/08/systemhaveri-och-retoriska-modeller/

About brixski

Varje linje är unik och förtjänar att åkas!
This entry was posted in Democracy and Human Rights, Management, Participation and influence. Bookmark the permalink.

One Response to Sverigedemokraterna talar blått och rött men röstar höger

  1. Vad har stackars tysken Martin Luther gjort för ont?
    Eller är det en okunnig “journalist” med hat mot SD som inte fullföljt skolan utan fabulerar enligt vänsterextrema och brottsliga “Expo” anvisningar?
    Skärpning!

    (Kan det möjligen vara Martin Luther KING från Georgia, USA som antyds i felaktiga inlägg?)

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s