Menige Parr och menige Ellison och alla de som dog däremellan de är krigets första och sista offer

I kväll den 21 augusti 2014 är det 100 år sedan de första skotten avlossas mellan Storbritannien och Tyskland i det första världskriget.

Det sker strax i närheten av byn Obourg i Belgien när den brittiske cykelspanaren Parr med parkamrat från 4:e bataljonen i Middlesex Regiment ur engelske generalen Sir Horace Smith-Dorriens II:a kår blir de första brittiska soldater som når stridskontakt med ett tyskt spaningsförband, uhlaner, kavallerister ur general Alexander von Klucks 1:a tyska armé.

På denna belgiska vägbana, i en skarp kurva, möts cykel med gevär och häst med lans/gevär och soldat mot soldat. I denna kurva möts en liten men professionell yrkesarmé och en delvis vältränad volymiös värnpliktsarmè.

Kriget och striden uppstår där denna kväll den 21 augusti 1914. En brittisk arbetarkille från slummen som är inne på sitt 14 år går i ställning och besvarar metodiskt den tyska elden.

Parr hade vid mönstringen uppgett sin ålder till 17 år. Orsaken var förmodligen att han ville lämna den otrösteliga slum som han hade växt upp i och som han sannolikt hade varit pre-destinerad att stanna kvar i. Armén var en vanlig väg för många unga män som ville lämna mörkret och tröstlösheten i fattigdomen.

Parr stupar ensam i strid mot en rejäl övermakt. Sin parkamrat har han sänt bakåt till den brittiska staben i syfte att rapportera tyskarnas position och var stridskontakt har uppstått. En väldisciplinerad och självuppoffrande soldat. En i brittisk tidsanda klassiskt hårt fostrad pliktmedveten arbetarunge.

Detta är upprinnelsen till att två dagar senare den 23 augusti Smith-Dorriens II:a engelska kår grupperas för försvar vid Mons för att möta general Alexander von Klucks 1:a tyska armé. Detta blir det första världskrigets första slag mellan Storbritannien och Tyskland.

Parr är begravd på krigskyrkogården St Symphorien i Belgien. Strax bredvid Parr vilar menige Ellison, den sista brittiske soldat att dö i första världskriget. Ellison stupade på förmiddagen den 11 november 1918 vid Mons, nära den plats där Parr stupat fyra år tidigare. Ellison som unikt nog hade överlevt hela kriget i strid dog i strid knappa 90 minuter innan världskriget upphörde. De vilar tillsammans med ytterligare 700.000 döda unga män.

Krigets första och sista offer är alltid en enskild soldat. Alltid den som uppifrån ombeds att öppna sitt hjärta enligt principen vill du vara utan fruktan för överheten, så gör vad gott är; du skall då bliva prisad av den…

Om Brix Skis Blog

Varje linje är unik och förtjänar att åkas!
Detta inlägg publicerades i Defence- and Securitypolicy, Democracy and Human Rights. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Menige Parr och menige Ellison och alla de som dog däremellan de är krigets första och sista offer

  1. anders skriver:

    Intressant föreläsning om orsakerna bakom WW1 av Webster Tarpley:

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s