Ska vi bekämpa rasism med kampanjer eller ska vi bemöta missnöje och rädslor med sakpolitik?

Visar Europaparlamentsvalet att rasismen är utbredd och rentav ökar i Sverige?

Valet till Europaparlamentet ses av väljaren som en möjlighet att använda sin röst mer aktivt i syfte att få fram underliggande budskap. Det är ett protestval. Det innebär att analyser och slutsatser måste vara försiktiga och återhållsamma. Det går t.ex. inte att med enbart valstatistik som visar att SD ökar också uttala sig om huruvida rasismen är utbredd och rentav ökar i Sverige.

Sigtuna ett lokalt exempel

Låt oss reflektera över ett lokalt exempel, Sigtuna. En kommun som med karaktäristikan i sina respektive kommundelar på olika vis påminner om ett Sverige i miniatyr. Vi har i en dimension hela spektrat från klassisk höginkomsttagarmiljö i det borgerliga Sigtuna Stad till miljonprogrammet i Valsta. Däremellan har vi bostadsområden som hittills har kännetecknats av social mobilitet med gedigna klassresor och där just klassresan har sett som ett nästan självklart fenomen. Vi har ett kraftigt expanderande näringsliv med omfattande exploateringsytor och en snabb jobbtillväxt samtidigt som vi hand i hand med denna expansion även har en utpräglad landsbygd. Parallellt har vi ett av Sveriges mest omfattande program för bostadsbyggande. Det är inte enbart ett elegant program. Det är ett program som också genomförs som en långsiktigt uthållig satsning med en jämn fördelning av villor, bostadsrätter och hyresrätter. Vi präglas förstås också av att Arlanda flygplats ligger som ett nav i kommunen.

Starkt stöd för demokratin

I en kunskapsöversikt från Ungdomsstyrelsen och i en studie från Synovate, båda från år 2008/09, framgår att bl.a. stödet för demokratin är starkt och att i princip alla svarande tycks positiva om frågor ställs om stödet för principer såsom demokrati, minoriteters rättigheter och jämställdhet.

Av Synovates studie framgår också att nästan alla svarande ansåg att människor måste ha möjlighet att vara med och påverka beslut också mellan valen, att man ska följa majoritetens beslut och att även extremister måste få komma till tals.

Starkt positiv inställning till invandrare

Resultaten från den senaste Europabarometern 2014 visar att inte någon annanstans i EU är man så positivt inställd till invandrare som i Sverige. Hela 91 procent anser att invandringen berikar landet. Snittet i EU är 48 procent. År 1993 instämde var fjärde svensk i påståendet “Jag skulle inte tycka om att få en invandrare från en annan del av världen ingift i familjen”. År 2009 hade den andelen sjunkit till 12 procent.

Vi bejakar mångfalden

Den årliga undersökningen Transatlantic Trends som genomförs av The German Marshall Fund. Även där framgår att Sverige är ett land som bejakar mångfald och öppenhet i mycket större utsträckning än övriga västvärlden.

Hur är attityden till den myndighet som ansvarar för delar av migrationspolitikens genomförande?

Just nu är 36000 asylsökanden placerade runtom i Sverige, vilket är en historiskt sett hög siffra. Av de cirka 60 attacker som Migrationsverket har registrerat sedan år 2012 är det bara två som har misstänkt koppling till rasister. De flesta attackarna har istället utförts med förtecken och budskap som går att återföra till den extrema vänstern.

Hur blev valresultatet i Sigtuna och vad kan vi dra för slutsatser?

Valdeltagandet ökade från 40,8 procent år 2009 till 43,4 procent i årets val till Europaparlamentet. Det innebär att vi ligger cirka 7 procentenheter under riksgenomsnittet på 50 procent.

Vi kan konstatera att på kommunnivå tappar M 6,3 procentenheter och Fp 5,3 procentenheter. De landar nu på 17,1 respektive 11, procent. Samtidigt ökar SD med 8,2 procentenheter, Mp med 4,0 procentenheter och Fi med 2,2 procentenheter till för SD 10,7, Mp 13,5 och Fi 4,1 procent. De tre partierna är valets vinnare i Sigtuna kommun. V ökar med 1,3 och S med blygsamma 0,1 procent.

Var är respektive parti som störst?

SD når med 19,4 procent sina största framgångar i Lunda/Skepptuna. S är som störst i Valsta centrum med 52,5 procent. Moderaterna är som störst i Centrala Sigtuna med 29,8 procent och Fp når sina största framgångar i Sjudargården med 20,2 procent. Mp är som störst i Norrbacka med 15 procent och Fi är som störst i Sätuna med sina 10,1 procent. Utfallet är i sin helhet inte speciellt överraskande utan följer relativt väl kända bakgrunds- och orsaksfaktorer som t.ex. socioekonomi. Vi kan även anta att utbildningsnivå ingår i förklaringen. För att med säkerhet besvara det senare och fler liknande faktorer så krävs dock ytterligare analyser utifrån statistisk rådata.

Var är Mp, Fi och SD som störst och är de det samtidigt? Vad indikerar det?

Vi kan dock leta oss vidare med befintlig statistik och då försöka få fram en indikation på vad som har drivit väljarna i riktning Mp, Fi och SD. Finns det ett gemensamt utfall? Svaret är nog ja!

I tre områden i Sigtuna kommun, närmare bestämt i Märsta så har de tre partierna en likartad utveckling i väljarstödet. Det gäller Sätuna, Norra Ekilla och Centrala Märsta.
Vi kan inledningsvis konstatera att M och Fp tappade stort i Norra Ekilla och att M och Fp men framförallt S tappade rejält i Centrala Märsta (Tyvärr saknar vi motsvarande jämförbar statistik för Sätuna då indelningen mellan åren 2010 och 2014 förändrats). Än så länge saknas genomgripande analyser av väljarströmmar på lokal nivå, men i den här reflektionen kan vi tillåta oss ett visst laborerande. Att väljarna i Norra Ekilla och Centrala Märsta mellan åren 2010 tom år 2014 skulle ha gått och blivit rasister är förstås orimligt. Orsakerna till SD:s ökade väljarstöd är betydligt mer komplexa än så.

Mp, Fi och SD har växt till sig i samma områden!

Vi ser hur de tre alternativen Mp, Fi och SD har växt till sig ordentligt i dessa tre områden. Det är klassiska miljöer där socioekonomisk arbetarklass övergår i en medelklass. Det är områden med en relativt rörlig väljarkår i meningen att den även är socioekonomiskt rörlig. Det finns en mobilitet som rimligen bör få genomslag i ett val som bland många väljare ses som en möjlighet att utdela rött och gult kort till såväl de etablerade regeringstunga partierna som den etablerade opposition som S utgör på nationell nivå. Att somliga väljare har valt SD framför Mp kan självklart ha att göra med ett missnöje med flykting- och integrationspolitiken. Detta missnöje kan även exploatera väljare med utländsk bakgrund. Detta vet vi dock ännu inget om. Men visst skulle ett socialkonservativt flykting- och integrationskritiskt parti kunna locka väljare hos den grupp av väljare som är mitt i integrationsprocessen och som har egna erfarenheter att applicera på politiska budskap kontra den verklighet de lever i. På motsvarande sätt kan naturligtvis Mp med sin liberala och positiva syn på invandring mobilisera människor med utländsk bakgrund, särskilt när den offentliga politiska debatten bitvis domineras av frågor om rasism. En annan reflektion är förstås att det vi nu ser är mer genomgripande förändringar, där områden med socioekonomisk arbetarklass och lägre medelklass har en relativt stor mobilitet men där klassresorna numera inte enbart går från arbetarklass till medelklass utan där vi ser medelklass som efterhand får sina villkor på arbetsmarknaden alltmer försämrade vilket i sig bör medföra antingen apati och passivitet vid politiska val eller en vilja att markera missnöje med skeenden runtomkring väljaren. Om detta fenomen finns ju en hel del analyser gjorda och forskning tillgänglig.

Enligt Demoskop tappar M till Mp och SD

Enligt Demoskop har det sedan länge funnits ett väljarflöde mellan Socialdemokraterna och Moderaterna – men med den senaste mätningen 27 maj-4 juni har en förändring skett där M tappar mer till både Miljöpartiet och Sverigedemokraterna än till något av de övriga allianspartierna.

Minskat stöd även för S över en längre tidshorisont

Även om S har klarat sig relativt väl i väljarströmmarna sedan 2010, så räcker det ju med att gå tillbaka till valen i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet och opinionssiffror på över 40 procent för att se hur väljaropnionen har förändrats kraftfullt inom den rödgröna sidan, men även rörligheten av väljare mellan blocken.

Att ersätta värderingar med marknadsandelar kan straffa sig

Självklart är det bra för demokratin med en minskad partiidentifikation och en ökad väljarrörlighet mellan partier. I förlängningen är förstås en sådan utveckling även bra för partierna. De tvingas till en högre adaptivitet i förhållande till sin omgivande miljö och därmed en vilja till förändringar som är mer i takt med tiden.

En fara är förstås att partierna alltmer ersätter ideologi och värderingar med triangulering och marknadsundersökningar. Det vi ser hända hos M är förmodligen att en sådan strategi fungerar kortvarigt och ger stöd på ungefär samma nivå som bröd och skådespel åt folket, dvs det fungerar för stunden tills skådespelets nyhet upphört och brödet hårdnat. När sedan kärnväljarna har lämnat skutan, t.ex. för en resa till SD då har trianguleringens baksida hunnit ikapp. Värderingar är bland det starkaste och mest uthålliga vi människor bär med oss.

Rätt insats för rätt problem om vi vill uppnå verkan i målet

1. If it isnt broken dont fix it – ta det för vad det är!

Att mobilisera väljare mot rasism är naturligtvis bra för ett antirasistiskt parti som vill motivera sympatisörer och potentiella väljares engagemang och politiska glöd. Men det finns samtidigt en uppenbar risk att den egentliga målgruppen inte känner igen sig i problemformuleringen utan snarare ser det som att politiken dels gör det enkelt för sig och struntar i människors protester dels missar avgörande problem som handlar om miljön i bostadsområdet, brister i arbetsmiljö och arbetsvillkor, hög arbetslöshet etc. En kampanj mot rasism riskerar i ett sådant läge att helt enkelt baktända och snarare öka föraktet för politiken och missnöjet med den egna situationen. Det bästa förfarandet är förstås att istället fråga invånarna och försöka kartlägga källan till missnöjet.

2. Om vi har en hammare så letar vi snart efter en spik.

Eftersom vi snabbt vänjer oss vid politisk retorik så är det lätt att uppfatta rasism som det stora problemet i Sverige, men som bl.a. de ovan refererade studierna visar så är attityderna bland människor i Sverige snarare den motsatta. Den är tolerant och positiv till invandring. Vi ska inte förneka den enskildes upplevelse av rasism och strukturer som bidrar till diskriminering men dessa upplevelser ska behandlas med kirurgisk precision. Låt oss alltid identifera problemet först och därefter välja verktyg. Om problemet är avgränsat, fokusera på t.ex. att förebygga och motverka de våldsamma och de som lyfter fram hatet i rasism. Använd i första hand rättsväsendet. Precisa avgränsade åtgärder är A och O. Vi måste undvika att stigmatisera hela områden och hela populationer. Motsatta vägen utvecklar garanterat rasism och förstärker garanterat dels de partier som uppfattas stå närmast en invandrings- och flyktingfientlig linje dels de partier som populariserar på rasismhotet. I båda fallen partier och rörelser som inte nödvändigtvis kan leverera konkreta lösningar på de problem som de med emfas vill bekämpa genom sin mobilisering av engagerade människor.

3. Gör politik genom befintlig verksamhet, om det finns någon…

Det finns nu utvärderingar gjorda på de senaste 12 årens demokratipolitik dels i fem mer omfattande utvärderingar utförda av våra universitet och direkt kopplade till demokratipolitikens olika projekt dels en sammanställning och analys beställd av Konstitutionsutskottet och utförd av Uppsala universitet. I demokratipolitiken ingår t.ex. insatser mot rasism, främlingsfientlighet, extremism och insatser för ökat deltagande, delaktighet och insyn. Det står numera klart vad som fungerar och vad som inte fungerar. Reformer genom lagstiftning är förstås en sådan konkret åtgärd. Dit hör t.ex. de reformer för medborgarförslag och stärkt folkinitiativ som infördes genom Demokratipropositionen år 2002. Dit här också de konkreta åtgärder som infördes genom samma proposition och som handlade om att sänka tröskeln för politiska uppdrag och underlätta vardagsnära lokala förtroendeuppdrag, t.ex. genom rätten att få ersättning för barntillsyn, förlorad inkomst eller olika hjälpmedel för funktionshindrade. Åtgärder som betyder mycket för den som har små ekonomiska marginaler men ändå vill engagera sig politiskt. Bortom denna form av insatser så bör med fördel politiken genomföra konkreta aktiviteter genom befintliga välkända eller respekterade organisationer i civilasamhället och helst inom ramen för redan pågående verksamhet i t.ex. bostadsområden. Undvik därför kampanjer i helt nya former som saknar stöd i lokalsamhället. Kampanjer som redan från början saknar förutsättningar att omvandlas till en mer permanent verksamhet som kan fördjupas och överleva över tiden i ett bostadsområde. Använd helst befintlig organisation och strukturer hos befintlig verksamhet.

Om det saknas civilt samhälle, företagande eller gemensam service och offentlig verksamhet i området, ja då är det förmodligen det som är just ett huvudproblem som den lilla kärnan av ideologiskt och religiöst motiverade extremister och rasister gärna använder sig av för att förstärka berättelsen av orättvisor och tillkortakommanden.

En uthållig och öppen infrastruktur för delaktighet, deltagande, insyn och inflytande är grunden för det goda samhällsbygget, framförallt ett samhällsbygge som handlar om att stärka demokratin.

4. Inga visselpipor, kanelbullar och saxofoner mot rasism och främlingsfientlighet kan ersätta avsaknaden av bättre politik.

Missnöje måste bemötas med politik istället för enkel etikettering av människor. Sannolikt har väljarna i Sätuna, Norra Ekilla och Centrala Märsta mer gemensamt än vad valresultatet indikerar. Missnöje som yttrar sig i ett sunt sökande efter alternativ. En mobilitet som kan användas som en positiv kraft. Vi bör bli bättre på att fånga upp det lokala missnöjet och omvandla det till engagemang.

Politik är ett oslagbart verktyg för samhällsförändring. Låt oss inte glömma bort dess innehåll.

Slutord

Sammanfattningsvis krävs rätt insats med rätt verktyg för rätt problem om vi vill gå bortom den enkla kampanjretoriken och åstadkomma verkan i målet.

Läs mer:

M och S minskar och Mp, Fi och SD ökar i opinionen

http://mobil.aftonbladet.se/a/www/19059496

Carl Melin om ett värderings- och opinionsmässigt delat Sverige

http://www.dt.se/opinion/ledare/kronika-lo-medlemmar-kvar-hos-s

En obehaglig korrelation

http://ledarsidorna.se/2014/06/en-obehaglig-korrelation/

SD i Stockholm

http://mobil.svd.se/c.jsp;jsessionid=5FA37564F5E20752307B4C02F374278C.rocco4?cid=25968641&rssId=25966211&item=http%3A%2F%2Fwww.svd.se%2F%3Fservice%3Dmobile%26amp%3BarticleId%3D3669414

Brev till sju partier

http://mobil.svd.se/c.jsp;jsessionid=2CD879298F782B351912C0D2F4E15F38.rocco4?cid=25967591&rssId=&item=http%3a%2f%2fwww.svd.se%2f%3fservice%3dmobile%26amp%3barticleId%3d3700020

Freak-show eller zoo – Johan Westerholm om Almedalen och den växande polariseringen, avståndstagandet, hatet, ilskan etc.

http://ledarsidorna.se/2014/07/freak-show-eller-zoo/

Vad händer sedan efter Almedalen? – Johan Westerholm

http://ledarsidorna.se/2014/07/vad-hander-sen/

Medierna som är farligt efter sin tid – Johan Westerholm

http://ledarsidorna.se/2014/07/farligt-efter-sin-tid/

Politisk debatt på riktigt. Långt bortom rasistpajkastandet! Trotzenfeldt.

http://trotzenfeldt.com/2014/07/08/fragorna-som-splittrar-sd/

Morgan Freeman on the topic racism.

https://m.youtube.com/watch?v=z2d2SzRZvsQ

Aktivisten Wenhammar och demokrati – Peter Högberg

http://www.hogbergstankar.se/2014/07/10/aktivisten-wenhammar-och-demokratin/

Den fina extremismen…!?

http://magasinetneo.se/artiklar/vansterns-goda-fina-hat/

Mättnad – Johan Westerholm om migrationspolitiken

http://ledarsidorna.se/2014/07/mattnad-marknad/

Carl Melin om skillnaden mellan rasifierad identitetspolitik och utvecklande jämlikhetspolitik

http://www.dt.se/opinion/ledare/vansterns-stora-svek

Demokratiutredare anno 2014 – Olle Wästberg om eviga demokratifrågor

http://mobil.dn.se/debatt/for-manga-medborgare-utan-inflytande-i-politiken/

Dårskapen om vårt s.k. rasistiska land

http://mobil.svd.se/c.jsp;jsessionid=A1A0A51441ECDB929AA3D8D2557DA3CA.aldo4?cid=25967591&rssId&item=http%3A%2F%2Fwww.svd.se%2F%3Fservice%3Dmobile%26amp%3BarticleId%3D3763418

När antirasiaten blivit rasist – Johan Westerholm

http://ledarsidorna.se/2014/07/950/

About brixski

Varje linje är unik och förtjänar att åkas!
This entry was posted in Participation and influence, Preventing and Countering Violent Extremism. Bookmark the permalink.

2 Responses to Ska vi bekämpa rasism med kampanjer eller ska vi bemöta missnöje och rädslor med sakpolitik?

  1. trax says:

    Alla som slänger sig med ordet “rasist” borde först lära sig vad ordet betyder.
    Att ifrågasätta förd invandringspolitik har inget med rasism att göra, utan snarare på hur våra gemensamma resurser d.v.s. medborgarnas hårt hoparbetade skattekronor ska användas.

    Det är inte gratis att öppna gränserna, men visst vill medborgarna betala kostnaden i form av högre skatt, sämre sjukvård, sämre åldringsvård och lägre pensioner – då må vi väl öppna gränserna, men att ljuga medborgarna rakt upp i ansiktet och påstå att förd invandringspolitik inte kostar är direkt ohederligt.

    Det är ju även fritt fram för var och en att ta sig an en tiggare eller flyktingfamilj och upplåta både del av egen bostad och inkomst….

    Fast det är väl lättare att sitta på piedestalen, vråla rasist och låta andra betala….

  2. Majsan says:

    Jag ids inte kolla vilka frågor som ingick i den där Barometern 2014, men om jag endast hade ja/nej att välja på angående en fråga om huruvida jag tycker att invandring berikar landet … då har jag ett problem med vad jag ska välja för svar. Inte ens Arbetskraftsinvandringen är längre något jag kan säga ja/nej på frågan om den är bra. En del är bra, en annan del är inte alls bra.
    Våra politiker har visat sig vara fullständigt inkompetenta i att hantera allt som faller under “inte bra” då det gäller invandring så jag tror nog att aldrig i livet att jag vill ge dem ett “ja” även om allt givetvis är dåligt, just för att de inte ska kunna suga på fina siffror och luta sig tillbaka och göra dåligt ännu värre. För det som är bra med invandring har vi haft i långliga tider. Det är de dåliga varianterna som ackumulerats på senare tid och stavas kravlöshet, kulturkrockar och för lite jobb.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s