Tre observationer och några reflektioner – i motdemokratin röstar vi mot och inte för i valet till Europaparlamentet

Tre observationer

I de två senaste opinionsstudierna över “vilket parti skulle du rösta på om det vore val till Europaparlamentsvalet i dag?” är tre observationer särskilt intressanta:

1. De partier som på olika vis säger sig önska begränsa EU-institutionernas makt når framgångar medan de som framstår som mest EU-positiva i meningen att de uppfattas önska mer av inflytande till EU-institutionerna synes backa rejält. Det gäller t.ex. å ena sidan Sverigedemokraterna å andra sidan Folkpartiet.

2. De partier som befinner sig på flyglarna eller i den yttre cirkeln i svensk politik verkar kunna nå rejäla framgångar i valet, dit hör t.ex. Feministiskt alternativ och Sverigedemokraterna.

3. Enskilda avgränsade sakfrågor verkar ge partier en ordentligt skjuts. Det gäller Miljöpartiet som nu noteras som näst största parti. Det gäller även Feministiskt initiativ och Sverigedemokraterna.

Triangulering fungerar inte effektivt när den utspelar sig i en miljö med låg partiidentifikation eller märkestrohet

Den faktiska – men också återberättade och påstådda – trianguleringen hos de två största partierna, Moderaterna och Socialdemokraterna bidrar förmodligen till att öka antalet soffliggare i väljarkåren. Det är de vanliga soffliggarna, de väljare som känner sig trygga och förvissade om att valet inte medför någon direkt konsekvens för deras vardag. Det är väljare som gärna vill rösta på något av dessa två partier, men som nu uppfattar partierna som alltför uddlösa i kontur och innehåll. Det är också väljare som är på glid i en politisk spelplan som nu genomgår stora förändringar. Dessa väljare kan mycket väl komma att söka sig vidare ut i cirkeln när trianguleringskarusellen går allt snabbare och kraften utåt blir allt mäktigare. Där handlar det om en partidentifikation som blir allt svagare. Märkestroheten eroderar genom partiernas egna finurligheter i jakten på marginalväljare eller som för vissa partier rentav kampen för att nå helt nya väljargrupper och indirekt byta ut sina gamla kärntrupp av väljare. Alla är förstås medvetna om den gamla regeln att alla partier börjar med en sympatisör och slutar med ingen sympatisör.

Lägre partiidentifikation – ta mig inte för givet

I Europaparlamentsvalet uppfattas det nog bland många väljare som mindre riskfullt att chansa, experimentera och pröva nya alternativ. Plånboken ligger längre bort på hyllan. Valet kan uppfattas som en bra arena att varna sitt eget parti utan att behöva artikulera ett budskap. Ett slags nyttigt väljartrots med innebörden “ta mig inte för självklar och förgät mig ej”. Det kan t.ex. handla om integrations och flyktingpolitik eller feminism och jämställdhet. De små partierna ger kanske i Europaparlamentsvalet uttryck för en mindre opinions avsaknad av en politisk arena för som de uppfattar avgörande frågor.


Ett val som uppfattas som inte tillräckligt viktigt

Men det finns en annan sida av denna chanstagning eller väljarventil och det är att beteendet möjligen indikerar att Europaparlamentsvalet inte ses som tillräckligt viktigt för den enskilde väljaren. Synen att EU-institutionerna kanske inte har så mycket makt. Ett sådant synsätt är förstås motsägelsefullt med tanke på att de partier som nu verkar vinna terräng bland väljarna är de som uttrycker en skepsis eller rentav ett motstånd mot ytterligare makt till EU-institutionerna. I sammanhanget är det påkallat att ändå klargöra att en stor del av besluten fattade på EU-institutionell nivå har direkt påverkan på beslutsfattandet på kommunal nivå.

Låg röstvilja

Röstviljan är lägst hos moderater, socialdemokrater och sverigedemokrater. I de två första partierna förklarar detta faktum förstås delvis den stora andelen väljare som inte avser lämna någon röst vid Europaparlamentsvalet. I det tredje partiet är förstås den potentiella väljarkåren mycket liten i förhållande till väljarkåren i stort, men det är ändå intressant att fundera på vad som skiljer dessa grupper åt. Att SD-anhängare avstår från att använda sin röst kan förstås ha att göra med att de är rejält negativt inställda till EU och absolut inte vill medverka i ett sådant val. Det kan förstås även handla om en väljargrupp som har låg röstnorm bl.a. mot bakgrund av ett socioekonomiskt perspektiv. Marginaliserade grupper och individer har som bekant ett generellt sett lägre valdeltagande. I denna grupp återfinns även en grupp väljare med socialdemokratiska sympatier. Enligt Ipsos är socialdemokraternas och sverigedemokraternas väljare minst intresserade av valet.

När den priviligierade ställer sig utanför

Men varför avstår moderata väljare från att delta? Ja vad gäller den generaliserade bilden av den välbeställde övre medelklassinkomsttagaren eller snarare höginkomsttagaren så är röstnormen inte per automatik mycket högre än genomsnittet. Om detta beror på att individen upplever sig inte behöva det politiska systemet vad gäller val och röstförfarande ligger utanför dagens reflektion, men i underlag från Demokratiutredningen på sin tid – för 15 år sedan – resoneras en del kring denna iakttagelse. Då med frågesställningen: vad händer när de mest priviligerade individerna lämnar vårt gemensamma demokratiska beslutsfattande? Som sagt delvis en generalisering då Moderaterna numera har en betydligt bredare målgrupp och väljarkategori.

Den marginaliserade väljaren

Men vad med marginaliserade gruppers och individers (i dag även definierade som grupper och individer i utanförskap) låga deltagande eller rentav icke deltagande? Det kan förstås handla om en slumrande vilja rentav starkare vilja till deltagande men som möter direkta praktiska hinder till deltagande i form av arbetstider, låga inkomster, begränsade sociala närverk m.m. Men det kan även handla om en direkt ovilja till deltagande pga misstro mot samhället och möjligheterna att faktiskt kunna göra sin röst hörd. En misstro som grundar sig i tron att ingen kommer att lyssna och om någon lyssnar så kommer det ändå inte göra någon skillnad i vardagen efter valet. Först mat på bordet och sen demokrati. I ett sådant perspektiv är förstås EU något oerhört diffust och tillintetsägande.

Fi är en uppkomling med sympatisörer som har hög mobiliseringsvilja och förmåga.

Om resultatet i dagens opinionsundersökning i huvudsak står sig får vi nio partier i Europaparlamentet istället för dagens åtta. Fler partier med kappsäckar fyllda med en bredd av sakpolitiska frågor. Sverigedemokraterna är i ett europeiskt sammanhang ingen nyhet. Det finns en rad socialkonservativa och också högerradikala och högerpopulistiska partier i parlamentet. Uppkomlingen och det nya är förstås Feministiskt initiativ.

En osäkerhetsfaktor är hur valdeltagandet påverkar valresultatet. Enligt Ipsos studie har Fi en stor andel väljare som anser att valet till Europaparlamentsvalet är viktigt. Det kan antas att de därför också kommer att kunna mobilisera sina potentiella väljare och nå ett relativt högt valdeltagande bland sympatisörerna. På motsvarande sätt är mobiliseringen lägre bland sympatisörerna till Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna och lär medföra ett lägre valdeltagande bland deras sympatisörer.

Stora förändringar under de sista dagarna i valet till Europaparlamentet

I tidigare EU-valrörelser har det skett stora förändringar under de sista dagarna. Både 2004 och 2009 skedde omfattande förändringar på slutet och de trender som noterades i de sista opinionsmätningarna förstärktes rejält. Så verkar det bli även i detta val. I dagens Novus-undersökning är Miljöpartiet näst störst av partierna. Endast Socialdemokraterna är större.

Miljöpartiets framgångar

Orsakerna till Miljöpartiets framgångar bottnar sannolikt i flera av de faktorer som nämnts ovan. Ökad rörlighet delvis på grund av låg partiidentifikation och partitrohet bland väljarna i valet till Europaparlamentet, en skepsis mot EU-institutionerna och EU som företeelse m.fl. vilket yttrar sig i att väljaren söker sig till de alternativ som uppfattas som mer kritiskaoch skeptiska, men sannolikt finns det också en klar politisk mobilisering i kärnfrågan miljö. Miljöfrågan och klimatpolitiken har ju en klar europadimension och global agenda och det parti som uppfattas företräda dessa frågor kan gynnas.

Vilka är hindren för deltagande?

Professor Hugh Frazer har visat på resultat utifrån de senaste årens forskning vad gäller dels hinder för deltagande dels möjliga insatsområden för att öka människors egenmakt och förmåga att delta aktivt i samhällslivet och i de demokratiska beslutsprocesserna. De vanligaste hindren för ett aktivt deltagande i demokratins olika processer är fattigdom, ojämlikheter och social exkludering – marginalisering och utanförskap.

Förmågan att delta i demokratiska processer begränsas framförallt i tre särskilda avseenden.

1. För det första påverkas människors förmåga och möjligheter att uttrycka sina åsikter som jämlikar och att delta i att fatta beslut och genomföra dem i t.ex. politiska församlingar.

2. För det andra finns det ofta alltför lite tid, energi och resurser kvar att engagera sig i demokratiska processer, t.ex. i olika former av brukarråd och distriktsnämnder och/eller kommunfullmäktige och kommunala nämnder.

3. För det tredje upplevs det som orealistiskt och ointressant att engagera sig i ett politiskt parti och medverka som ledamot i fullmäktige eller andra politiska församlingar. Avståndet till de demokratiska beslutsprocesserna blir helt enkelt för stort.

När även demokratiska system uppfattas som exklusiva och elitistiska

Apati eller aktion kan bli en effekt av upplevelsen av att inte bli lyssnad till. Det är en upplevelse av att vara frikopplad från den demokratiska processen och en maktlöshet över att inte kunna påverka den. Det är en upplevelse som blir till verklighet när demokratiska system blir ytterst exklusiva och när människor upplever att de processer som den formella demokratin tillhandahåller inte ger dem tillräckligt inflytande över politiska beslut.

Från traditionell formell valdemokrati till allt fler betydelsefulla alternativa demokratiinitiativ

Det pågår samtidigt en förskjutning av balansen mellan den formella valdemokratin och andra demokratiinitiativ, där de senare blir allt betydelsefullare vilket förändrar maktutövningens villkor. En utveckling som kan skönjas är att medborgare, för de politiska partierna, alltmer blir intressanta enbart i egenskapen av väljare. En annan utveckling är att medborgaren i det sammanhanget alltmer agerar genom att endast rösta emot snarare än för i olika valsituationer.

Den övervakande hindrande och dömande medborgaren

Vad blir effekten när medborgarens syn på demokratin i huvudsak innefattar en roll i förhållande till den etablerade demokratin som innebär att fungera övervakande, hindrande och dömande? Det kan ses som ett uttryck för en vilja att finna alternativa vägar att erövra makt; dvs. medborgarrättsliga initiativ, ickestatliga organisationers och lobbygruppers vilja att skapa opinion, eller olika former av aktivism och de möjligheter men också den problematik som kan följa med dessa informella interventioner i den politiska maktens mandat och komfortzoner. Den här utvecklingen bör ses i ljuset av klassiska demokratiideal såsom allas rätt till deltagande och deliberation, legitimitet för fattade beslut, representativitet i beslutande miljöer och maktcentra, deltagande som folkupplysning och ett bildningsideal etc.

En demokrati där utvidgade mänskliga rättigheter stärker frihets- och jämlikhetsideal

Hur kan då demokratin även fortsättningsvis medverka till ett samhälle där alla ges samma förutsättningar och möjligheter att agera som medborgare och individer, där de mänskliga rättigheterna utvidgas till allt fler områden och formuleras just i termer av frihet och jämlikhet? Hur kan nya demokratiska rörelser och initiativ ingå i vitaliseringen av det politiska livet? Hur kan samhällsgemenskapen stärkas?

I motdemokratin röstar vi som kritiskt granskande och skeptiska väljare emot snarare än för.

Dessa frågor är högaktuella och analyseras och laboreras av bl.a. P Rosanvallon, professor i modern historia vid College de France, som i sitt ytterst ambitiösa forskningsprojekt analyserar dagens politiska situation och där t.ex. ett minskat valdeltagande, misstro mot politiken inte nödvändigtvis är ett utslag av likgiltighet utan snarare kan ses som den alltmer välutbildade och politiskt medvetne medborgarens kritik av den etablerade makten, dvs. en ofta förespråkad demokratisyn och rentav demokratins mest grundläggande väsen. Insikten om och förståelsen för vad Rosanvallon kallar motdemokratins konsekvenser för demokratin, behöver finnas med som en fond när vi analyserar och försöker förstå valet till Europaparlamentet.

Not:
1. Undersökningen bygger på 1691 intervjuer. Antalet osäkra som inte vill uppge parti är 34 procent. Europaparlamentsvalet kännetecknas av ett lågt valdeltagande där hälften av väljarkåren inte kommer att rösta.

2. Den andra undersökningen har utförts av Novus. Totalt har Novus genomfört 3.044 intervjuer 16-22 maj och 1.925 personer har angett en partisympati.

Läs mer:

Demokratiutredare anno 2014 – Olle Wästberg

http://mobil.dn.se/debatt/for-manga-medborgare-utan-inflytande-i-politiken/

About brixski

Varje linje är unik och förtjänar att åkas!
This entry was posted in Democracy and Human Rights, Participation and influence. Bookmark the permalink.

One Response to Tre observationer och några reflektioner – i motdemokratin röstar vi mot och inte för i valet till Europaparlamentet

  1. anders says:

    Det är alltid en allvarlig varningsflagga för kommande oroligheter, när missnöjespartier går starkt framåt. Alla historiska exempel, utan undantag, visar på den utvecklingen.

    Och nu har trenden nått Europa igen.

    Det bästa vore att ta ett steg tillbaka och betrakta skådespelet på behörigt avstånd.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s