Som de gamla sjunga kvittra de unga – högerextremisten är inte enbart ett offer för omständigheterna

Finns det en naturlag för extremism?

Av en del kommentarer efter gårdagens Uppdrag Gransknings genomgång av nazismen i Sverige är det lätt att få intrycket att det finns en naturlag för extremism. I denna naturlag är de som ges epitetet vänsterextrema ideologiskt motiverade ungdomar med huvudsaklig bakgrund i medelklassen medan de som ges epitetet högerextrema är offer för socioekonomisk marginalisering med torftiga uppväxtmiljöer och hög arbetslöshet!? Men är det så? Är högerextrema ett offer för omständigheterna? Har de inte förmågan att göra egna ideologiska val? Är de det förlorade pre-kariatet? Om samhället bara ordnar arbete, utbildning och bostäder så försvinner såväl sympatisörerna som ideologin? Kan det vara så?

Extremism präglas av variation och adaptivitet

Vit makt, vänsterautonoma, våldsbejakande islamism etc listan kan göras lång på olika benämningar och epitet för fenomenet våldsbejakande extremism. Jag använder medvetet ordet epitet eftersom variationerna vad gäller ideologisk och religiös hemvist hos individer inom våldsbejakande extrema rörelser är stor. I vissa fall kan de knappast ens kallas rörelser om vi med begreppet bl.a. menar organiserad och över tiden av en ledning styrd verksamhet. Snarare handlar det om nätverk som bildas och ombildas över tiden ofta relaterade till specifika personer och ledare som rör sig inom och ibland mellan dessa nätverk.

Det finns också som bekant en sedan länge pågående diskussion om nazism verkligen skall definieras som högerextremism. Den diskussionen lämnas utanför det här inlägget. Nazism är nazism och är i sig en kraft som skall ägnas uppmärksamhet och bemötas oavsett i vilket hägn den definieras.

Upplevda och återberättade orättvisor och tillkortakommanden

Det som håller den fasta kärnan samman är det strategiska inflytandet, dvs traderingen av berättelsen om självupplevda eller återberättade orättvisor, hot, kränkningar, risker m.m. riktade mot individen och den egna gruppen. Ofta finns ideologi och politisk religion där integrerade som passande förklaringsmodeller.

Den exklusiva grupptillhörigheten

Grupptänkandet och gruppidentitet utifrån etnicitet- och rasgrund bygger förstås på en ytterst snäv syn på vilka identiteter vi människor bär med oss och väljer bland. Men slutenheten inom gruppen, där medlemmarna bekräftar varandra och varandras historier är en stark dynamisk kraft för extremismen. En kraft som sammanfattas väl i uttrycket “the reason for becoming member of a extremistgroup, is to become member of a group” (Prof. Post).

“Ty de veta icke bättre”

Men varför skulle just högerextrema inte vara ideologiskt motiverade? Självklart finns det inom de allra flesta extrema rörelser en större svans av sympatisörer som deltar av en rad olika andra skäl än ideologiska eller politiskt religiösa t.ex. spänning, arbetslöshet, sysslolöshet, personliga tillkortakommanden, strukturella hinder, etc. Listan på orsaker kan göras lång.

Men att rida linjen att högerextremismen i huvudsak motverkas genom åtgärder mot socioekonomisk marginalisering, företrädesvis på landsbygden, rentav glesbygden, är att förenkla och rentav betrakta dessa sympatisörer med såväl en viss arrogans “ty de veta icke bättre” som att förringa deras betydelse, ambitioner, förmåga och beslutsamhet.

Att nazismen är mer representerad i vissa geografiska områden i Sverige är inte något som har skett de senaste tjugo, tio eller fem åren. Nej, vi talar om miljöer som redan på tjugo- och trettiotalen kännetecknades av personer med stark nazistisk övertygelse.

I dessa miljöer traderas över tiden självupplevda och återberättade orättvisor och egna tillkortakommanden. Det är berättelser som gjuter sig fast. Som de gamla sjunga kvittra de unga sägs det. Där finns en öppning där ideologin blir den saknade förklarande pusselbiten. En öppning där ideologin kan kliva in och breda ut sig bit för bit.

Självklart är en del högerextrema individer lika ideologiskt övertygade som en del vänsterextrema individer och självklart är en del högerextrema individer lika lite ideologiskt övertygade som en del vänsterextrema individer. Variationerna är stora, men vi får aldrig bortse från den benhårda ideologiskt övertygade och motiverade kärnan. Det är den som traderar berättelsen och berättelserna. Vi ska varken underskatta eller överskatta utan vi ska möta utmaningarna med individanpassade åtgärder. Vi måste däremot förstå samvariansen mellan många olika förklaringsmodeller.

Vi kanske inte tror att tankegodset finns på riktigt

Men kan det vara så att vi helt enkelt inte tror på att ett tankegods med utgångspunkt i vi och dom, undermänniskor och övermänniskor, sortering och urval enligt socialdarwinismen principer, rasism etc verkligen kan bäras av människor i vårt land!?

Men varför skulle vi vara ett undantag. Inte ens välfärd gör oss till ett undantag. Låt oss konstatera att synsättet i allra högsta grad är levande i vår omvärld. I dess yttersta konsekvens talar vi om det totala oförsonliga hatet. Behöver vi ens räkna upp de senaste tjugo årens folkmord i Europa, Mellanöstern och Afrika?

Självklart är detta en ideologisk föreställningsvärld som kan bäras av precis vem som helst utan att vara ett offer för omständigheterna. Ideer om sortering är inte exklusivt förbehållet en viss nation, etnicitet, kultur, religionstolkning etc.

Den är mer anpassad till människans rädslor för det annorlunda, det avvikande och det främmande. Den är hårdnackad. Men den går att motverka. Det gäller att använda anpassade insatser.

Individen är unik, extremisten är unik och extremismen kan vara unik

Det är insatser som fokuserar på att reducera stöd och sympatier för våldsbejakande extremism genom insatser som är konkreta och småskaliga och ytterst direkt riktade mot en väldefinierad målgrupp eller målindivid.

Det kräver i sin tur ett agerande som bestäms utifrån att varje form av extremism kan vara unik och därmed också kan komma att fordra sin specifika lösning och sina riktade åtgärder.

Det är också en insikt om att insatser mot sociala problem i ett utanförskapsområde eller marginaliserat område måste ske utifrån sin egen agenda, inte en agenda som stigmatiserar genom att ha som syfte att förebygga eller motverka extremism.

Det också avgörande att vi både behöver förebygga att ungdomar dras till extremismen och se de äldre som är djupt ideologiskt övertygade och utövar ett strategiskt inflytande över ungdomarna.

Extremismen är en del av vårt samhälle och den är oändlig

En systemsyn innebär att de insatser som utvecklas preciseras och riktas in och utformas utifrån att de skall genomföras med stor anpassningsgrad och en oändlig uthållighet, dvs. handlar utifrån insikten att extremism är en del av vårt samhälle och vi måste ständigt över tiden anpassar våra insatser och åtgärder utifrån miljö, hot och målindivid.

Möt ideologin genom sakpolitiken – bryt komfortzonen

Vi måste vara beredda att ta den ideologiska diskussionen för att kunna möta människan. Det samhälle vi vill ha måste vi också vara beredda att argumentera för. Extremisten gör det för sitt samhälle.

Men vi kan inte ta diskussionen fullt ut om vi inte även ger oss in på territoriet som på olika vis utgör avstamp för det tankegods som vi vänder oss emot. Om vi vill motverka rasism, främlingshat, främlingsrädsla etc då måste vi också ta diskussionen om dess olika kommunicerande kärl. Vi måste möta dessa ideer i t.ex. ett faktaspäckat samtal om integrations-, invandring- och flyktingpolitik. Det räcker inte att hänvisa till mänskliga rättigheter och humanitet. Tyvärr.

Varför inte? Jo, därför att då står vi fortfarande bortom extremistens komfortzon. Vi måste innanför och då behöver vi ta en diskussion utifrån benhårda fakta. Inte önsketänkande, inte symbolpolitik, utan raka konkreta fakta. Det är inom den orörda komfortzonen som dessa krafter finner sin näring och den näringen upphör inte bara för att vi vänder oss bort och undviker sakfrågor.

Dessa krafter måste bemötas i öppen rak diskussion om problem, utmaningar och möjligheter. Ledarna är kanske opåverkbara, men den nära kretsen och svansen är möjliga att nå.

Tydligt ledarskap

Det är också angeläget att vi när vi skapar kapacitet och förmåga att möta extremism ger en myndighet det ledande ansvaret istället för att ha en mängd myndigheter där detta ansvar bara biläggs som ytterligare en av många uppgifter bortom huvudansvaret och därmed endast ägnar sig halvhjärtat åt denna verksamhet.

Proportionalitet

Vidare bör återigen proportionalitetsprincipen ges stor betydelse och vi bör därför bedöma hur många personer som faktiskt är sympatisörer eller direkt involverade i olika uttryck för våldsbejakande extremism med slutsatsen att är de är få så kanske det räcker med mer traditionella insatser från våra rättsvårdande institutioner.

Åtgärder som kontinuerligt anpassas efter individ och miljö

Strategin behöver utformas med insikten att extremism som företeelse i dess olika uttryck ofta är mer anpassningsbar än våra offentliga institutioner. Extremismen muterar i en sådan omfattning att offentliga institutioners handlande – som t.ex. strikt utgår från detaljerade handlingsplaner – tenderar att bli fångar i sin egen struktur, detaljrikedom och uppföljningsdoktriner.

De-romantisera ledande extremister!

Att de-romantisera de ledande extremisterna är en effektiv metod i syfte att motverka potentiella rekryter från att ansluta sig. Uppdrag Gransknings reportage är ett braexempel på de-romantisering och de-mystifiering.

Tillhandahåll alternativa vägar för insyn, deltagande och delaktighet

Tillhandahåll alternativa vägar såsom en god lyhördhet inför t.ex. individer som sluter sig samman i grupperingar inom det civila samhället. Det kan gälla t.ex. aktionsgrupper och enfrågeengagemang. Det kan handla om att underlätta olika former för direktdemokratiskt inflytande i det politiska arbetet med t.ex. att motverka orättvisor – upplevda och/eller återberättade.

Prioritera sakkunskap och kritiskt tänkande

Vidare brukar utbildning och skola lyftas fram som särskilt vitala i meningen att utbildningen särskilt prioriterar dels kritiskt tänkande dels en fördjupad kunskap om olika tro-system såsom ideologier, religioner och andra värderingssystem.

Enade vi stå söndrade de falla

Skapa splittring är ett ofta återkommande tema när frågan om hur en grupp av eller ett nätverk av våldsbejakande extemister och terrorister kan motverkas. Grupper och nätverk som verkar utanför samhällets normer utsätts ofta för ett stort tryck, närmast att likna vid en tryckkokare. Denna anspänning kan naturligtvis användas. En vanlig metod är att uppmuntra misstänksamhet bland gruppens medlemmar, t.ex. genom att föra in rykten om illojala medlemmar i de egna leden. Det är också framgångsrikt att med olika metoder söka alienera anhängare från sina ledare, t.ex. genom att avslöja diverse tillkortakommanden oftast av etisk karaktär ”min ledare säger så här men handlar så här”.

Stöd till avhopp

Avhopp är en alltmer uppmärksammad och tillämpad metod. Det kan handla om amnestiprogram, men också reducerade domar mot de som samarbetar i en rättsprocess. Avhoppare kan även användas för att sprida misstro och rykten om t.ex. misskötsel, inre fraktionsstrider och värderingskonflikter. Avhopp är inte detsamma som avradikalisering. Det senare är en särskild historia. Återkommer vid tillfälle till den.

Reducera stöd i samhället

En vital metod handlar om att tidigt reducera stödet för en grupp eller ett nätverk såväl i samhället i stort som i den avgränsade rekryteringspoolen. En metod är att marginalisera gruppen och ideologin samtidigt som de enskilda individerna uppmärksammas och ges positiva alternativ och återkoppling som individer. Vitalt är även i denna metod att ledarna tidigt de-legitimiseras.

Ta kontroll över ytan

Men i syvende och sidst handlar samtliga dessa tillvägagångssätt om att succesivt ta kontroll över ytan, såväl den fysiska miljön som det strategiska inflytandet. Det gäller i synnerhet i miljöer där det strategiska inflytandet har stärkts generation för generation.

Utmana berättelsen

Att förebygga och motverka det strategiska inflytandet handlar om att utmana berättelsen, bl.a. genom att förändra de villkor och förhållanden som berättelsen bygger på. Berättelsen har ofta – inte alltid – någon form av substans eller för bäraren verklighet i sig. Kliv utanför vår komfortzon och innanför motståndarens komfortzon.

Stigmatisera inte! Exkludera idén och inkludera människan

Det kan vara ett medel, men det kommer senare på skalan av motmedel. Att säga kraftfullt nej till åsikter och tankegods fyllt av hat och förakt är självklart men utan att använda destruktiva metoder som snarare härdar utanförskapet och marginaliseringen. Mota inte in individen i ett hörn genom att i onödan klistra på stereotypa benämningar som rasist, fundamentalist, islamist, fascist etc. Dels finns det en potentiell risk att det går inflation i ordet och dess innebörd som sådant och att orden blir allt mindre verkningslösa, till och med kanske helt verkningslösa som motmedel dels kan de trubba av omgivningens avståndstagande som annars skulle ha följt med utpekandet. Om omgivningen inte förknippar personen med det hårda omdömet och epitetet finns det en risk att även omgivningen börjar överväga om inte det snarare är den utpekande som har fel.

Undvik moraliskt självförhärligande av oss själva

Att effektivt motverka extremism handlar inte i första hand om att uttala sin egen åsikt eller sin egen moraliska förträfflighet utan det handlar om att finna vägar att inkludera människan. Gör vi det exkluderar vi efterhand extremismen. Det är en betydligt svårare uppgift, men den är helt enkelt nödvändig.

Motberättelser skapas genom meningsfullhet

Motberättelser skapas t.ex. genom en meningsfull vardag, ett relevant alternativ. En annan berättelse. En berättelse som är konkret. En berättelse som blir en del av vardagen. Därför är det oerhört angeläget att undvika – visserligen säkert välmenande – lögner. Vinkla inte osäker fakta. Blås inte upp marginaldata. Undvik att ta bort delar av obehaglig fakta. Förklara och motivera är bättre.

Leverera bättre villkor i bred mening och berätta om det efter leveransen

Att ta över det strategiska inflytandet handlar bl.a. om att leverera bättre villkor än motståndaren och sedan berätta om det. Dessa villkor ser olika ut och de behöver anpassas till individen utifrån många olika dimensioner.

Läs mer

Om grundläggande kritik – Regeringens extremistutredning sågas vid fotknölarna!

http://arbetaren.se/artiklar/extremistutredningen-sagad-vid-fotknolarna/

Svt – Uppdrag Granskning

http://www.svt.se/ug/karrtorpsnazister

Heléne Lööw – Om att göra nytta i insatserna mot extremism. Om uthållighet och att aldrig släppa taget

http://polistidningen.se/2014/04/poliser-med-spetskompetens-ar-ovarderliga/

Dialog räcker inte – om insatser mot resande till Syrien

http://m.db.no/2014/05/03/kultur/meninger/kronikk/islamsk_rad/ekstremisme/33102025/?www=1

Radikaliseringens ingredienser

http://m.europe.wsj.com/articles/SB10001424052702303701304579549603782621352?mobile=y

Sluta kalla SD:s väljare rasister

http://m.direktpress.se/sv/sodra_sidan/Pa-Torget/Pa-torget/Sluta-kalla-SD-valjare-for-rasister/

Reaktionär politik i radikal förpackning

http://mobil.svd.se/c.jsp;jsessionid=90B383C8EDB8753927BE8422F4442CC0.rocco4?cid=25967251&rssId&item=http%3A%2F%2Fwww.svd.se%2F%3Fservice%3Dmobile%26amp%3BarticleId%3D3653258

Om den antisemitism som frodas i Sverige och som har direkt koppling till mellanöstern

http://ledarsidorna.se/2014/07/det-ar-dags-att-sta-upp-nu-mona-sahlin/#!prettyPhoto

About brixski

Varje linje är unik och förtjänar att åkas!
This entry was posted in Democracy and Human Rights, Preventing and Countering Terrorism, Social Unrest/Disorder. Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s