Koka försvarspolitisk ärtsoppa i tomma kärl

Ett efterfrågat försvarspolitiskt budskap

I den arla morgonstunden första dagen efter påsk och cirka ett år efter incidenten med den “ryska påsken” trumpetas ett försvarspolitiskt budskap som många efterfrågat! Försvarsmakten tillförs 5.5 mdr kronor som bl.a. skall fördelas på tio ytterligare JAS, två ubåtar och en round-upkryddning med en andra luftvärnsbataljon samt framförallt medel som gör det möjligt att öva vår Försvarsmakt. Bra, bättre än inget!

Men med en viss inympad försiktighet tar jag del av utropet. Vi har ju under senare år hört flera liknande utrop om satsningar på försvaret vilka omgående har visat sig vara omdispositioner och till och med besparingar.

Men alla förbehållen grusade rejält tillförsikten

Kanske 5.5 miljarder men tidigast om tio år

Mycket riktigt, så finns det flera vagheter och förbehåll instoppade i satsningen. För det första kan det eventuellt bli en satsning om 5.5 mdr, men först om tio år, år 2024, enligt artikelförfattarna “På sikt uppgår de ökade resurserna till 5,5 miljarder årligen”. Ett förbehåll är att det saknas finansiering efter 2018. Innan år 2024 har infunnit sig har tre allmänna val genomförts och förmodligen två till tre försvarsbeslut processats. En utfästelse i dag är med andra ord möjligen en viljeriktning men inte ett åtagande.

En mager delvis omfördelad miljard till 2014-2018

Den satsning som uppges vara finansierad är perioden 2015-2018 och då handlar det om en mer modest total ökning på 1 miljard för hela den perioden. Denna består dock i bl.a. omfördelningar inom Försvarsmakten, t.ex. en överföring av medel från internationella insatser till en förstärkning av resurserna för övningsverksamhet. Satsningen ska dessutom finansieras krona för krona.

Samtidigt en kontraproduktiv personalbesparing på en halv miljard

Men ännu mera tvetydigt och rentav kontraproduktivt är förstås att det i Försvarsmakten, i enlighet med regeringsbeslut 5, genomförs besparingsbeting på en halv miljard kronor på personalanslaget. Vilket lär innebära svårigheter att nå effekt i de verksamheter som nu ska skalas upp genom tillförda resurser.

Enbart materiel- och utbildningsbehov övergår vida de eventuellt tillförda medlen

Dagens försvarsbudget på 43 miljarder och med ett föreslaget eventuellt tillskott på 28 miljarder under en tioårsperiod skall betraktas mot fonden av ett närmast akut materielbehov vilket enligt Riksrevisionen motsvarar 30-50 miljarder och enligt Försvarsmakten ett utbildningsbehov på motsvarande 13 miljarder.

Satsningen motsvarar en inflationsuppräkning

Men det slutar inte där! Nejdå. I realiteten motsvarar de eventuellt tilltänkta medlen om 5.5 mdr från och med år 2024 i princip en uppräkning i den inflationstakt som vi levt med de senaste tio åren.

Fortsatt minskning av försvarsutgifternas andel av BNP

Ser vi därtill till försvarsutgifternas andel av BNP så har dessa minskat under lång följd av år och kommer så att göra även under den period som anges vara finansierad, dvs perioden till och med år 2018. I år utgör försvarsutgifternas andel av BNP 1,23 procent. År 2018 beräknas, enligt Ekonomistyrnings- verket, motsvarande siffra bli 1,16 procent, inklusive den nu föreslagna satsningen.

Kokar försvarspolitisk ärtsoppa i tomma kärl

Någon med en hög grad av hårdsnidad stålhud ägnar sig nog åt att koka försvarspolitisk ärtsoppa i tomma kärl. Frågan är inte om utan när det bränns vid.

Dr Phil har formulerat den numera klassiska frågan: “Hur gick det för dig förra gången du gjorde så här? – Dåligt! – Okej, så vad fick dig att tro att det skulle fungera bättre den här gången!?”

Emot vilken fond ska vi då betrakta dagens budskap? Ja, om vi för ett ögonblick ser i nära perspektivet – dvs bortom händelserna i Krim, östra Ukraina, händelserna i Syrien och kinesiska ambitioner i förhållande till sina grannländer – så kan vi konstatera några påvisbara fakta vad gäller resurser och uppgifter.

Kraftigt minskade resurser och höga omställningskostnader

Enligt budgetpropositionen för år 2014 fördelas försvarsbudgeten på (miljarder):
– Förbandsverksamhet och beredskap: 23,7
– Internationella insatser: 1,9
– Anskaffning av materiel och anläggningar: 8,9
– Vidmakthållande, avveckling med mera av materiel och anläggningar: 6,7

Det kan förstås synas som ett anständigt totalbelopp, men vi ska då ta i beaktande att ekonomin i realiteten dels under lång tid har varit prolongerad samtidigt som verksamheten levt under ett starkt reformtryck och omriktats i dess grundvalar vad gäller uppgiften dels bär med sig en stor andel omställningskostnader av olika innehåll och omfattning. Sedan år 2000 har Försvarsmaktens budget minskat realt med ca 10 mdr kronor. Därtill uppgick avvecklingskostnaderna till drygt 17,5 miljarder kronor mellan 1998– 2008. Under samma period minskade materielanslagen med cirka en fjärdedel i löpande priser vilket bl.a. sammanhänger med att för materiel överstiger prisökningen konsumentprisindex och den priskompensation som ges för detta i anslagstilldelningen. Detta är en mycket kort sammanfattning av den ena sidan av myntet.

Brister i leverans

Den andra sidan av myntet handlar förstås om huruvida Försvarsmakten levererar enligt gjord beställning. Få blev nog speciellt förvånade när Riksrevisionen nyligen konstaterade att Försvarsmaktens förmåga är bristfällig idag och kommer att så förbli under de närmaste åren. Ovanpå detta avslutar Riksrevisionen med upplysningen att regeringens styrning av Försvarsmakten är otydlig och det är därför oklart vilka målen för Försvarsmakten är.

Ungefär där bör det gå ett institutionellt larm till politiken! Här har vi en verksamhet där vi satsar lite mer än fyrtio miljarder varje år och vi får inte ut det vi har beställt.

Rätt nivå är smartast

En rimlig reflektion borde vara att vi nu har nått den nivå där mindre inte längre är smartare. Istället är det hög tid att orientera sig mot insikten att rätt nivå är smartast. En nivå som är anpassad till att fullfölja Försvarsmaktens uppgift.
Vilken är då Försvarsmaktens uppgift? Mot bakgrund av den reformerade kostymen, minskade resurser m.m. torde det väl vara ett rimligt antagande att Försvarsmakten numera har ytterst begränsade uppgifter!?

Försvarsmakten har en omfattande uppgiftsportfölj

Försvarsmaktens instruktion ger följande vägledning:

“Försvarsmakten ska upprätthålla och utveckla ett militärt försvar. Grunden för detta ska vara förmågan till väpnad strid. Försvarsmakten ska kunna försvara Sverige och främja svensk säkerhet genom insatser nationellt och internationellt. Försvarsmakten ska kunna upptäcka och avvisa kränkningar av det svenska territoriet samt värna
Sveriges suveräna rättigheter och nationella intressen utanför det svenska territoriet. Försvarsmakten ska med
myndighetens befintliga förmåga och
resurser kunna lämna stöd till civil verksamhet. Försvarsmakten ska kunna utföra uppgifterna enligt första stycket självständigt, men även i samverkan med andra myndigheter, länder och organisationer. Försvarsmakten ska bedriva omvärldsbevakning och kunna
upptäcka och identifiera yttre hot mot Sverige, svenska intressen och de insatser som Sverige deltar i. Försvarsmakten ska ta fram underlag för beslut om höjd beredskap och om insatser samt underlag för beslut om
förändringar i insatsorganisationens utformning och beredskap. Försvarsmakten ska ha en aktuell operativ planering för sina uppgifter. Planeringen ska omfatta alla resurser som är nödvändiga för att genomföra Försvarsmaktens verksamhet.
Försvarsmakten ska fortlöpande lämna upplysningar till berörda myndigheter om förhållanden i den operativa planeringen som har betydelse för deras verksamhet. Försvarsmakten ska med myndighetens tillgängliga resurser kunna påbörja en insats omedelbart efter beslut. Försvarsmakten ska vid beslut om höjd beredskap kunna använda hela insatsorganisationen för att möta ett militärt hot mot Sverige och svenska intressen. Försvarsmakten ska kunna förebygga konflikter och verka vid alla konfliktnivåer. Försvarsmakten ska ha förmåga att genomföra såväl kort variga som långvariga insatser mot såväl reguljära som irreguljära styrkor samt kunna genomföra räddnings-, evakuerings- och förstärkningsinsatser. Därutöver ska Försvarsmakten kunna stödja och genomföra insatser för
säkerhetssektorreform och bidra till uppbyggnaden av andra länders försvarsförmåga samt med myndighetens befintliga förmåga och resurser bidra till stöd för humanitär verksamhet.”

Om detta synes som relativt tunga uppgifter så är det kanske nyttigt att kontrastera detta och notera att några av de uppgifter som normalt förekommer i en nations försvar togs bort år 2010. Dit hör uppgifter såsom att försvaret ska ske ”mot väpnat angrepp var det än kommer ifrån” och att ”hela Sverige ska kunna försvaras”. Men likväl är det förstås en rejäl uppgiftsportfölj som försvarsmakten har att bära och vårda.

Fortsatt obalans mellan resurs och uppgift

Riksrevisionen har vidare konstaterat att Regeringen och Försvarsmakten inte har gjort tillräckligt för att försvarets verksamhet i framtiden är ”planerad, beräknad och finansierad”. Det verkar emellertid inte som att det senaste beskedet i frågan innebär rättning mittåt. Möjligen ett första steg i rätt riktning.

Å ena sidan föreslås nu en succesiv tillväxt om totalt 28 miljarder till och med år 2024, varav 14.4 miljarder avser materiel. Från och med år 2024 ska ökningen permanentas på nivån 5.5 miljarder årligen.

Å andra sidan menar Riksrevisionen att det saknas 30-50 miljarder kronor enbart för inköp av materiel. I Försvarsmaktens svar på regeringsbeslut 7 anges ett behov av materiel motsvarande 30 miljarder under den kommande tioårsperioden. Vidare anger Försvarsmakten att de planerade personal- och övningskostnaderna för nya försvarsreformen delvis har underskattats. Detta samtidigt som de rationaliseringar som bedömdes nödvändiga antingen överskattats eller inte kunnat genomföras. Det innebär ett samlat utbildningsbehov motsvarande 13 miljarder under den kommande tioårsperioden. Den välkända akilleshälen personalförsörjning ingår endast delvis i kostnaden för utbildningsbehov. Men antagandet är förstås att denna akilleshäl kan bli mycket kostsam framgent, även med en eventuellt kommande modell med en mix av fast/tillfälligt anställd personal och värnpliktiga. Summasumarum saknas över tioårsperioden betydande resurser trots ett under perioden accelererande tillskott.

Om Försvarsmakten ska genomföra de uppgifter som riksdagen beslutat behöver, enligt Riksrevisionen, även försvarets styrka ökas kraftigt. Riksrevisionen bedömer att antalet armébataljoner skulle behöva utökas från idag åtta till mellan tolv och arton. Flygvapnet skulle behöva växa från idag fyra divisioner till sexton divisioner och marinen är redan i princip förlorad sett till volym. Fundera på vad en sådan relativ modest styrketillväxt innebär i förhållande till dagens försvarsbudget på 43 miljarder. En budget som i dag – jämförelsevis med Riksrevisionens synpunkt ovan -endast inkluderar åtta bataljoner vilka inte på något vis är utsatta. Fundera även på vad en sådan modest styrketillväxt innebär i förhållande till dagens försvarsbudget på 43 miljarder och med ett föreslaget tillskott på 28 miljarder under en tioårsperiod men där materielbehovet i dag motsvarar 30-50 miljarder och utbildningsbehovet 13 miljarder.

I realiteten är en grundförutsättning för den nuvarande försvarspolitiken att vi kan mottaga stöd inom en mycket kort tidsrymd, högst en vecka. Sålunda betydligt kortare än vad som förutsattes på den tiden när vi fortfarande hade både egen förmåga i ett helt försvarssystem och förberedd planering för mottagande av stöd. I dag saknas dock en grundläggande planering för mottagande av stöd. Bristerna vad gäller möjligheten att anskaffa materiel är också betydande. Regeringens besked till Riksrevisionen vad gäller försvarsmaterielen har hittills varit att bristen på försvarsmateriel inte är något problem eftersom materielen går ”snabbt att anskaffa vid behov”. Men enligt Försvarets materielverk är beställningstiderna ”minst ett och ett halvt år och många gånger längre än så”.

Försvarsberedningen – en missad möjlighet att rätta till systematiska obalanser?

Slutligen. Det pågår en analys av bland annat hur Rysslands agerande och uppskalning påverkar Sverige och vad det ställer för nya krav. Arbetet sker inom det som kallas för Försvarsberedning. I en sådan ingår numera alla riksdagspartier. Den ska lämna sin analys och sina förslag den 15 maj, dvs i närtid. Avsikten är förstås att det underlag som presteras av beredningen ska utgöra underlag för en seriös analys av bl.a. vilka uppgifter som Försvarsmakten skall utföra och i det en prövning av vilka resurser som fullföljandet av dessa uppgifter kan tänkas kräva.

Med det nu lämnade beskedet om den fortsatta resurssättningen av Försvarsmakten så frångås denna modell såväl vad gäller resurser för de kommande tio åren som vilka förmågor som Sverige skall satsa på. Sannolikt innehåller Försvarsberedningens slutrapport ett antal intressanta studier, analyser och slutsatser med skarpa förslag vilka hade förtjänat sin värdering i en offentlig försvarspolitisk debatt. Sannolikt hade dessa kunnat bidra till en gemensam bedömning och långsiktig överenskommelse inom försvars- och säkerhetspolitiken av såväl uppgifter som resurssättning. Det är nu höljt i dimma vilken tyngd och betydelse Försvarsberedningens politikprocess och slutprodukt slutligen får men det finns en uppenbar risk att den onyttiga traditionen med obalans mellan uppgifter och resurser som härskat i försvarspolitiken sedan försvarsbeslutet 1968 fortsätter.

Alla bidrar med sitt recept till ärtsoppa

Eftersom förslagen om försvarspolitikens och Försvarsmaktens framtida utformning och resurssättning nu ramlar in på spelplanen från alla möjliga riktningar så varför inte toppa med ett till recept på ärtsoppa till kärlet:

Recept för försvarspolitik:
0. Uppgift/resurs balans
1. försvars- och säkerhetspolitiskt permanent råd som även gör kontinuerlig analys uppgift/resurs
2. hotoberoende grundförmåga med adaptivitet till omvärldens förmåga
3. Strategisk styrning Regering – FM
4. Samtliga system i systemet
5. Gripbart, adaptivt och uthålligt försvar 2.0 som är planerat för att kunna skala upp på kort tid.
6. Förberedande av mottagande av stöd inom/utom allians.
7. Ständig övningsverksamhet inkluderande samtliga förmågor.

Ingrediens sju bör genomföras omgående.

Läs mer:

Navyskipper – räddas det som räddas kan

http://navyskipper.blogspot.se/2014/04/radda-det-som-raddas-kan.html?m=1

Annika Nordgren Christensen och Oscar Jonsson – i DI om att tillskottet är för litet

www.di.se/artiklar/2014/4/22/experterna-sagar-alliansens-forsvarsmiljarder

Sjätte mannen – Här och nu

http://www.6mannen.se/har-och-nu/

Johan Westerholm – En bullemiker blir bjuden på smörgåsbord

http://ledarsidorna.se/2014/04/en-bulimiker-blir-bjuden-pa-smorgasbord/

PM-Nilsson Om ett annat universum

http://www.di.se/artiklar/2014/4/23/ledare-jan-bjorklund-lever-i-ett-parallellt-universum/

Att rusta för val snarare än för försvar

http://www.sydsvenskan.se/opinion/huvudledare/forsvaret-rustas-for-ett-hett–val/

Gyllenhaal – Det verkar hastigt påkommet

http://www.nsd.se/nyheter/lulea/gyllenhaal-det-verkar-hastigt-pakommet-8434938.aspx

Försvarsutspel – Ett taktiskt drag

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/forsvarsutspel-ett-taktiskt-drag_3487654.svd

Annika Nordgren Christensen – Försvarspolitisk baksmälla

http://annikanc.com/2014/04/23/forsvarspolitisk-baksmalla/

Widar Andersson – Försvar av regeringsmakten

http://mobil.folkbladet.se/nyheter/forsvar_av_regeringsmakten/6879476

Det bidde en tummetott

http://kontur.nu/reflektion/mycket-skrik-for-lite-ull-det-blev-en-tummetott-med-brasklappar/

Om kryssningsrobotarna som aldrig hade varit ett val om det inte vore för Putins aggression

http://mobil.aftonbladet.se/a/www/18768124

Peter Wolodarski om först ärtsoppa och besnin sen JAS-plan

http://mobil.dn.se/ledare/signerat/peter-wolodarski-forst-artsoppa-och-bensin-sen-nya-jas-plan/?brs=d

Skipper – Om moderna plattformar och obefintliga vapen

http://navyskipper.blogspot.se/2014/04/ar-nya-ubaten-a26-operativt-relevant.html?m=1

Johan Wiktorin Kkrva – Om RB 5 och konsekvenser för försvaret

http://kkrva.se/armen-i-det-nakna-ljuset-av-rb-5/

PM Nilsson – Snart enade runt Östersjön

http://www.di.se/artiklar/2014/5/7/ledare-snart-enade-runt-ostersjon/

Konstitutionsutskottets betänkande om bl.a. vissa försvarspolitiska frågor

http://www.riksdagen.se/sv/Start/Press-startsida/pressmeddelanden/201314/KUs-granskning-av-regeringen-klar/

Om vem som ska göra de militärstrategiska valen.

http://wisemanswisdoms.blogspot.se/2014/06/gastinlagg-militarstrategiska.html?m=1

Odenberg talar klarspråk i försvarsfrågan

http://magasinetneo.se/artiklar/de-later-som-bagdad-bob/

About brixski

Varje linje är unik och förtjänar att åkas!
This entry was posted in Defence- and Securitypolicy. Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s