De bakade bullarna smakar gott och doftar ljuvligt men de vittnar nog om vår maktlöshet

Somliga bakar inte bullar

De insatser som görs av enskilda och av medlemmar i föreningslivet och som syftar till att förebygga och motverka extremism och våldsbejakande extremism är värda all respekt. Där finns insatser som är ytterst konkreta och som hjälper och stöder direkt. Det kan t.ex. vara Exits verksamhet för avhopp eller Teskedsorden och Kungälvsmodellen för tolerans. De är inkluderande och riktar sig direkt till de individer som på olika vis redan är en del av nätverk och grupper med extrema och våldsbejakande budskap och handlingar. De inkluderar som i Kungälvsmodellen genom att använda vanliga skolämnen och med berättelsen i centrum engagera elever i ett samtal och en process där världen, samhället och individen tillåts att betraktas ur flera olika perspektiv. Elever i kursen får träna sin förmåga till samarbete, problemlösning och uthållighet. De får tid att få kontroll över sina tankar, ord och handlingar. De får tid att förstå varandra. Dessa insatser är uthålliga och individanpassade och de siktar på direkt individverkan framför medial synbarhet. Dessa insatser är vitala. Individerna får verktygen som gör det möjligt att se och förhålla sig till en annan berättelse.

Andra bakar bullar

Vi har också insatserna som i första hand stärker vår gemenskap. Vi som ser oss själva som icke-extremister. Kampanjer, temadagar, manifestationer med bullar och flyers etc. Dessa insatser gör att vi inte känner oss ensamma när vi säger kraftfullt nej till extremism och våldsbejakande extremism. Insatserna gör att vi skapar en angelägen gemenskap mot extrema hatbudskap och vidriga våldshandlingar.

Men för en del gäller helt andra bullar

De senare insatserna gör samtidigt begränsad nytta vad gäller att förebygga och motverka att människor söker sig till och ansluter sig till dessa värderingar, grupper och nätverk. Bullarna når helt enkelt inte fram till den hungriges mage. Inte ens doften av nybakade bullar når fram. Åsynen av bullarna som delas i den varma gemenskapen där borta kanske möjligen ger en förnimmelse av något bullbak i barndomen. Kanske lika ofta inte alls. Den barndom vi ser framför oss och tar för given kanske helt saknar referensram för den som inte inkluderas i bullgåvan. Kanske, kanske inte. Vi vet helt enkelt inte därför att det finns inte en mall varken för din, min eller extremistens uppväxt och livsresa. Det är ju faktiskt så att det är vi som dessutom sorterar och bestämmer vem som är extremist. Få extremister ser på sig själva som en extremist. Snarare tvärtom. Det finns lika många personliga historier som det finns individer. En sak kan vi vara hyfsat säkra på och det är att denna människas behov – av att känna samhörighet med andra människor, gemenskap med en grupp och gärna delaktighet i ett trosystem som förklarar mål och mening med tillvaron – skiljer sig inte det minsta från dina och mina behov. Extremismen och den individ som inför oss får representera extremisten är – hör och häpna – en del av vår vardag! Det är dock ofta först när den blir våldsbejakande och/eller uttrycker olika hatbudskap som vi ser dess uttryck och konsekvenser.

Vad kan vi göra bortom bullbaket?

Vi behöver analysera likheter men också olikheter vad gäller den våldsbejakande extremismens och terrorismens kontextuella sammanhang såsom t.ex. kulturell, historisk och politisk dynamik på såväl lokal som regional nivå. I detta ingår förmågan att se hur extremismens tillväxt influeras av framväxten av en specifik extremistgrupp, dynamiken inom gruppen, beslutsfattarens ledarskap, koncentrationen av våld och rekryteringspraxis. Insikter i denna del bör medföra en skräddarsydd, lokal och kontextbunden ansats för såväl förebyggande åtgärder som motåtgärder anpassat till varje enskilt fall då det inte finns någon universell mall att bruka för olika kontexter.

En strategi – ett förhållningssätt – för hur vi kan hantera det strategiska inflytandet

Vi behöver ett förhållningssätt – en strategi med en systemsyn – där vi klargör och motiverar varför insatser mot våldsbejakande extremism behövs och där vi avgränsar målgrupper samt, var och hur sådana insatser skall göras. Insatserna behöver präglas av en förståelse för hur kraftfullt upplevda och/eller återberättade orättvisor och tillkortakommanden, det s.k. strategiska inflytandet är. En insikt om hur sociala omständigheter samspelar med ideologiska och religiösa övertygelser och motiv.

Vad är extremism och våldsbejakande extremism?

En vanlig definition av våldsbejakande extremism är individer eller grupper som uppmanar till, försvarar, ursäktar eller på annat sätt manifesterar politiskt eller religiöst motiverade våldshandlingar och tydligt tar avstånd från grundläggande demokratiska värderingar. Säkerhetspolisen använder ordet extremism för att beskriva rörelser, ideologier eller individer som inte accepterar en demokratisk ordning. samhällsordning. Den grundläggande politiska normen, där politiska mål och samhällsförändringar kan påverkas genom politiken och uppnås genom demokratiska processer, accepteras inte. Extremism används också för att beskriva företeelsen där individer använder extrema metoder för att förändra samhället i önskad riktning. Våldsbejakande extremism förekommer både inom den politiska och religiösa sfären. För en detaljerad beskrivning av definitioner rekommenderas blogposten https://brixski.wordpress.com/2014/02/20/jag-har-nog-aldrig-mott-en-lycklig-terrorist/

Vem är sårbar?

Förhållanden som ofta brukar lyftas fram i samtalet om vad som gör en individ sårbar eller mottaglig för extremism är när denne t.ex. saknar tidigare religiös eller politisk kunskap, är involverad i kriminalitet inkl. droger, känner sig djupt upprörd över internationella händelser, byter livsstil, känner sig isolerad och exkluderad, upplever sig inte kunna ventilera åsikter någonstans utanför det extrema sammanhanget, har ekonomiska problem, är mobbad och/eller ett brottsoffer och/eller söker sin identitet och tillhörighet. Även viss psykisk ohälsa kan ha betydelse, dock att det är angeläget att förstå att de flesta våldsbejakande extremister eller terrorister saknar diagnos på psykisk ohälsa. Gruppens betydelse är också något som brukar lyftas fram i samtalet. Men uppfattningarna om den våldsbejakande extremismens orsaker är mångfacetterade. Ofta lyfts marginalisering, utanförskap och socioekonomisk klasstillhörighet som en huvudsaklig orsak. Andra tar gärna sin utgångspunkt i ideologin och menar att ideologisk övertygelse är det vitala motivet till att en individ blir en del i ett våldsbejakande extremistiskt sammanhang.

Individen är unik, extremisten är unik och extremismen kan vara unik

Det är insatser som fokuserar på att reducera stöd och sympatier för våldsbejakande extremism genom insatser som är konkreta och småskaliga och ytterst direkt riktade mot en väldefinierad målgrupp eller målindivid. Det kräver i sin tur ett agerande som bestäms utifrån att varje form av extremism kan vara unik och därmed också kan komma att fordra sin specifika lösning och sina riktade åtgärder. Det är också en insikt om att insatser mot sociala problem i ett utanförskapsområde eller marginaliserat område måste ske utifrån sin egen agenda, inte en agenda som stigmatiserar genom att ha som syfte att förebygga eller motverka extremism. Det också avgörande att vi både behöver förebygga att ungdomar dras till extremismen och se de äldre som är djupt ideologiskt övertygade och utövar ett strategiskt inflytande över ungdomarna.

Extremismen är en del av vårt samhälle och den är oändlig

En systemsyn innebär även att snabba kortsiktiga kampanjlösningar endast används i undantagsfall och då närmast i syfte att stärka kunskapen om det demokratiska systemet som sådant. t.ex. valprocedurer, olika former för demokratiskt inflytande på lokal kommunal nivå m.fl. En systemsyn innebär att de insatser som utvecklas preciseras och riktas in och utformas utifrån att de skall genomföras med stor anpassningsgrad och en oändlig uthållighet, dvs. handlar utifrån insikten att extremism är en del av vårt samhälle och vi måste ständigt över tiden anpassar våra insatser och åtgärder utifrån miljö, hot och målindivid.

Tydligt ledarskap

Det är också angeläget att vi när vi skapar kapacitet och förmåga att möta extremism ger en myndighet det ledande ansvaret istället för att ha en mängd myndigheter där detta ansvar bara biläggs som ytterligare en av många uppgifter bortom huvudansvaret och därmed endast ägnar sig halvhjärtat åt denna verksamhet.

Proportionalitet

Vidare bör återigen proportionalitetsprincipen ges stor betydelse och vi bör därför bedöma hur många personer som faktiskt är sympatisörer eller direkt involverade i olika uttryck för våldsbejakande extremism med slutsatsen att är de är få så kanske det räcker med mer traditionella insatser från våra rättsvårdande institutioner.

Åtgärder som kontinuerligt anpassas efter individ och miljö

Strategin behöver utformas med insikten att extremism som företeelse i dess olika uttryck ofta är mer anpassningsbar än våra offentliga institutioner. Extremismen muterar i en sådan omfattning att offentliga institutioners handlande – som t.ex. strikt utgår från detaljerade handlingsplaner – tenderar att bli fångar i sin egen struktur, detaljrikedom och uppföljningsdoktriner. Ingen plan överlever den första kontakten med verkligheten utan planeringen – strategin – måste syfta till att pröva omfallen och prioritera anpassning och uthållighet.

De-romantisera ledande extremister!

Att de-romantisera de ledande extremisterna brukar framhållas som en effektiv metod i syfte att motverka potentiella rekryter från att ansluta sig.

Tillhandahåll alternativa vägar för insyn, deltagande och delaktighet

En annan metod handlar om att tillhandahålla alternativa vägar såsom en god lyhördhet inför t.ex. individer som sluter sig samman i grupperingar inom det civila samhället. Det kan gälla t.ex. aktionsgrupper och enfrågeengagemang. Det kan handla om att underlätta olika former för direktdemokratiskt inflytande i det politiska arbetet med t.ex. att motverka orättvisor – upplevda och/eller återberättade.

Prioritera sakkunskap och kritiskt tänkande

Vidare brukar utbildning och skola lyftas fram som särskilt vitala i meningen att utbildningen särskilt prioriterar dels kritiskt tänkande dels en fördjupad kunskap om olika tro-system såsom ideologier, religioner och andra värderingssystem.

Enade vi stå söndrade de falla

Skapa splittring är ett ofta återkommande tema när frågan om hur en grupp av eller ett nätverk av våldsbejakande extemister och terrorister kan motverkas. Grupper och nätverk som verkar utanför samhällets normer utsätts ofta för ett stort tryck, närmast att likna vid en tryckkokare. Denna anspänning kan naturligtvis användas. En vanlig metod är att uppmuntra misstänksamhet bland gruppens medlemmar, t.ex. genom att föra in rykten om illojala medlemmar i de egna leden. Det är också framgångsrikt att med olika metoder söka alienera anhängare från sina ledare, t.ex. genom att avslöja diverse tillkortakommanden oftast av etisk karaktär ”min ledare säger så här men handlar så här”.

Stöd till avhopp

Avhopp är en alltmer uppmärksammad och tillämpad metod. Det kan handla om amnestiprogram, men också reducerade domar mot de som samarbetar i en rättsprocess. Avhoppare kan även användas för att sprida misstro och rykten om t.ex. misskötsel, inre fraktionsstrider och värderingskonflikter.

Reducera stöd i samhället

En vital metod handlar om att tidigt reducera stödet för en grupp eller ett nätverk såväl i samhället i stort som i den avgränsade rekryteringspoolen. En metod är att marginalisera gruppen och ideologin samtidigt som de enskilda individerna uppmärksammas och ges positiva alternativ och återkoppling som individer. Vitalt är även i denna metod att ledarna tidigt de-legitimiseras.

Ta kontroll över ytan

Men i syvende och sidst handlar samtliga dessa tillvägagångssätt om att succesivt ta kontroll över ytan, såväl den fysiska miljön som det strategiska inflytandet.

Utmana berättelsen

Att förebygga och motverka det strategiska inflytandet handlar om att utmana berättelsen, bl.a. genom att förändra de villkor och förhållanden som berättelsen bygger på. Berättelsen har ofta – inte alltid – någon form av substans eller för bäraren verklighet i sig.

Stigmatisera inte! Exkludera idén och inkludera människan

Det kan vara ett medel, men det kommer senare på skalan av motmedel. Att säga kraftfullt nej till åsikter och tankegods fyllt av hat och förakt är självklart men utan att använda destruktiva metoder som snarare härdar utanförskapet och marginaliseringen. Mota inte in individen i ett hörn genom att i onödan klistra på stereotypa benämningar som rasist, fundamentalist, islamist, fascist etc. Dels finns det en potentiell risk att det går inflation i ordet och dess innebörd som sådant och att orden blir allt mindre verkningslösa, till och med kanske helt verkningslösa som motmedel dels kan de trubba av omgivningens avståndstagande som annars skulle ha följt med utpekandet. Om omgivningen inte förknippar personen med det hårda omdömet och epitetet finns det en risk att även omgivningen börjar överväga om inte det snarare är den utpekande som har fel.

Undvik moraliskt självförhärligande av oss själva

Att effektivt motverka extremism handlar inte i första hand om att uttala sin egen åsikt eller sin egen moraliska förträfflighet utan det handlar om att finna vägar att inkludera människan. Gör vi det exkluderar vi efterhand extremismen. Det är en betydligt svårare uppgift, men den är helt enkelt nödvändig.

Motberättelser skapas genom meningsfullhet

Motberättelser skapas t.ex. genom en meningsfull vardag, ett relevant alternativ. En annan berättelse. En berättelse som är konkret. En berättelse som blir en del av vardagen. Därför är det oerhört angeläget att undvika lögner. Se även ett av många talande exempel, Sahel http://bloggar.se/sahel-beraettelsen-om-strategiskt-inflytande-och-betydelsen-av-att-haall-i9dggf48e1j

Leverera bättre villkor i bred mening och berätta om det efter leveransen

Att ta över det strategiska inflytandet handlar bl.a. om att leverera bättre villkor än motståndaren och sedan berätta om det. Dessa villkor ser olika ut och de behöver anpassas till individen utifrån många olika dimensioner.

Läs mer:

Extremismens system

https://brixski.wordpress.com/2014/02/20/jag-har-nog-aldrig-mott-en-lycklig-terrorist/

Systemförståelse och lärarnas betydelse för att förebygga extremism
http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2317002-ge-larare-gedigen-kunskap-att-stoppa-framlingshatet

Bekvämt att se extremism som en ungdomsrörelse

http://m.bohuslaningen.se/Default.aspx?pageid=0&parentid=0&link=1.2967231

Extremismens komplexitet

http://www.vk.se/1155649/fascistisk-aktivism-ska-tas-pa-allvar?mobil

En lång het sommar

http://ledarsidorna.se/2014/03/en-lang-het-sommar/

Förslag mot extremism hotar demokratisk grund

http://mobil.dn.se/debatt/forslag-mot-extremism-hotar-demokratisk-grund/?brs=d

Contest årliga rapport, 2013

https://www.gov.uk/government/uploads/system/uploads/attachment_data/file/302155/CONTESTannualreport2013.pdf

Dialog räcker inte – om insatser mot resande till Syrien

http://m.db.no/2014/05/03/kultur/meninger/kronikk/islamsk_rad/ekstremisme/33102025/?www=1

Radikaliseringens ingredienser

http://m.europe.wsj.com/articles/SB10001424052702303701304579549603782621352?mobile=y</

Sluta kalla SD:s väljare rasister

http://m.direktpress.se/sv/sodra_sidan/Pa-Torget/Pa-torget/Sluta-kalla-SD-valjare-for-rasister/

Reaktionär politik i radikal förpackning

http://mobil.svd.se/c.jsp;jsessionid=90B383C8EDB8753927BE8422F4442CC0.rocco4?cid=25967251&rssId&item=http%3A%2F%2Fwww.svd.se%2F%3Fservice%3Dmobile%26amp%3BarticleId%3D3653258

Om antisemitismen i Sverige och hur den har många kopplingar till mellanöstern

http://ledarsidorna.se/2014/07/det-ar-dags-att-sta-upp-nu-mona-sahlin/#!prettyPhoto

About brixski

Varje linje är unik och förtjänar att åkas!
This entry was posted in Participation and influence, Preventing and Countering Violent Extremism. Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s