Skolan är ingen plats för vare sig lazy-faire eller laissez-faire

När armeringen till Colosseum drogs ut och smältes ner till vapen, rasade en stor del av byggnadens yttre del samman och vi fick den karaktäristiska profil som i dag kännetecknar ett av världens mest kända byggnadsverk.

När har den s.k. nyliberalismen och PPM inspirerat ledare till att plocka så många armeringsjärn ur våra komplexa välfärdssystem att dels dessa destabiliseras bortom all räddning dels rasmassorna faller över den som plockar armeringsjärnen och de som befinner sig i närheten. När incitament möter värderingar hur förhåller vi oss då? Det synes som om vi nu närmar oss en del svar!

Om inte ämnet vore så vitalt allvarligt så skulle det nästan vara genant humoristiskt att höra de överraskande kommentarer som i dag följer på uppdrag gransknings demaskering av värderingar och villkor som gäller för vissa av dessa skolor. Det är helt enkelt dags att ta upp skämskudden när ledande företrädare och politiska ledare hävdar att ”de inte kunde föreställa sig eller att de inte hade en aning”. Genant därför att de helt enkelt är okunniga bortom sans och förnuft eller helt enkelt far med osanning. I en fri marknad med vinstkrav i verksamheten är det förstås självklart att urval blir en naturlig del av verksamhetsidén. Det krävs därför aktiva motåtgärder för att förebygga och motverka ett sådant tillstånd i ett valfrihetssystem. Valfrihet där föräldrar och barn väljer skola är bra och numera en självklarhet, men det får aldrig bli en självklarhet att skattefinansierade skolor väljer bort barn. Naivitet kan vara förståeligt och rent av gulligt charmigt i vissa situationer, men inte här där det handlar om incitamentsstrukturer i ett system som tillåter och rentav uppmuntrar värderingar och handlingar som fryser ut barn här och nu men också sorterar bort barnet från att ges de förutsättningar som gör att barnet, ungdomen och den vuxne efterhand kan staka ut sin livsresa. Det handlar om ett värderingshaveri i alla dimensioner men också en oansvarig lättsamhet i synen på vilka incitament som påverkar de som leder verksamheten.

De nu konfronterade skolledarna är budbärarna. Någon har anställt dem och gett dem inriktning och styrsignaler – subtila eller konkreta. Någon har legitimerat deras värderingar och handlingar. Någon har i sin iver att nå ekonomisk vinst deklarerat för dessa skolledare vad som krävs för att nå målet. Någon har försäkrat sig om att de kommer att lyda. Lyda i varje givet ögonblick. Lyda till den milda grad att de inte längre reflekterar över sin professionella roll, sin moral och etik som tjänstemän och i grund och botten sina värderingar som människa – som medmänniska. Någon är nog många. Någon är nog både styrelse och föräldrar, direkt eller indirekt. Någon är även vi väljare som i våra val tillåter dessa avarter av system.

Ledarskap handlar bl.a. om att klargöra för sig själv vilket strategiskt inflytande vi som ledare vill utöva. Ett sätt att välja väg är att prägla sig själv med ett kritiskt tänkande genom filosofiska reflektioner. Det är en kraftfull metod då den är inriktad på att ställa frågor, snarare än på att formulera svar. Frågor som stimulerar till egna tankar, egna frågor och kanske egna svar. Vi har alla svaren. Det är framförallt två frågor som vi som ledare kan ställa oss: “hur bör jag leva”, vilket är en moralisk fråga, och ”hur bör vi leva tillsammans”, vilket är en politisk fråga. De är båda centrala i varje människas liv. Att medborgare tänker kritiskt och kreativt är en grundförutsättning för ett demokratiskt samhälle.

Ytterst handlar det om att i en verksamhet institutionalisera värderingar. Om någon sitter och sover vid en utsättning så är det kanske inte denne som vi i första hand skall korrigera utan den som sitter bredvid och tillåter det ske. Ännu bättre är ju om vi kan rigga så att vederbörande överhuvudtaget inte somnar. Bäst är förstås om båda som sitter där är överens om att stötta varandra. I frågan om skolledarna och friskolorna handlar det om att valfrihet även förutsätter en genomtänkt systemsyn. I detta ingår dels ett regelsystem som tydligt avgränsar den ekonomiska incitamentsstrukturen och därmed aktivt styr det beteende den kan ge upphov till dels rustar ledare med en lojalitet mot uppdraget. En lojalitet som inte handlar om lydnad utan om ett kritiskt förhållningssätt. Ett ledarskap som utgår från värderingar. Ett ledarskap som handlar om att nå strategiskt inflytande.

Läs mer:

SvT Debatt

http://debatt.svt.se/2013/10/31/infor-kvallens-debatt-3110-friskolorna-och-halloween/

Uppdrag granskning

http://www.svt.se/ug/friskolor-valjer-bort-besvarliga-elever

Svd om att släppa sargen

http://mobil.svd.se/c.jsp;jsessionid=D1B9BD136A89771CC0FE0BA41F6883D1.rocco4?cid=25967591&rssId=&item=http%3a%2f%2fwww.svd.se%2f%3fservice%3dmobile%26amp%3barticleId%3d8675158%26amp%3bnew%3dtrue

About brixski

Varje linje är unik och förtjänar att åkas!
This entry was posted in Democracy and Human Rights, Management. Bookmark the permalink.

One Response to Skolan är ingen plats för vare sig lazy-faire eller laissez-faire

  1. Göran says:

    Två komponenter skapar detta, vinstintresse och behovet av studiero. Ekonomifrågan är ett lätt ämne här, det är ordningsfrågan som är svår. Vi, samhället i allmänhet och vänsterflummmare i synnerhet, ger inte skolan det stöd som behövs för att de vuxna där skall kunna vara de ” upplysta despoter” som ofta krävs.
    Oavsett vilka demokrati ideal vi har, kan inte den anarki som skolan inte sällan utgör idag vara något gott. Där råder mången gång den starkes rätt och den starke är endast despotisk och fullständigt oupplyst samt saknar all form av uppfostran för att fungera i normalt i grupp/samhället.
    Så länge vi tillåter detta att fortgå kommer sådana här saker flyta upp till ytan lite nu och då.
    När jag läser kommentarerna i Svd så tror jag att det är detta som framskymtar.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s