Att nå målen men resultaten uteblir

Reflekterar återigen över hur synas på bekostnad av verkan bidrar till att styrningen av våra gemensamma verksamheter eroderar. Det handlar inte enbart om avmagring eller övergödning av resurser. Det handlar snarare om grundläggande brister i valet av metoder att leda verksamheter. Det handlar om en övertro på central planering och detaljstyrning och ett grovt nonchalant underskattande av de av våra medarbetare som verkar längst ut i linjen med att producera och leverera olika nyttigheter.

De grundläggande problem och förslag till åtgärder som beskrivs i bl.a. bifogade inlägg av How to fix the Army av Lt Col Allen Mcduffee är universella och tidlösa för de organisationer (verksamheter, ledare, medarbetare, styrsystem etc) som har institutionaliserats bortom syftet med och målet för verksamheten. Självklart är slutsatserna även direkt applicerbara på delar av den civila förvaltningen. I inlägget lyfts bl.a. vissa företeelser fram som jag också menar är gemensamt för fallerande verksamheter. Jag har beskrivit problematiken i tidigare inlägg, men ämnet förtjänar all uppmärksamhet. Det handlar ju om förvaltandet av våra gemensamma angelägenheter.

Det här handlar om när målen uppnås men resultaten som betyder något för medborgarna uteblir. Det är alldeles för vanligt att mål för verksamheter formuleras utifrån försiktighetsprincipen. Dvs mål formuleras så att det är omöjligt att inte uppnå målet. Feel-goodmål som är formulerade utifrån formler för riskminimering. I förlängningen utarmar detta förhållningsätt såväl det goda drivande utvecklande ledarskapet som organisationens samlade förmåga att prestera nyttigheter. Det här handlar inte om ekonomiska resurser (jfr. likartade leveransproblem i såväl det utarmade försvaret som den övergödda polisen) utan om synen på ledarskap och medarbetarskapet. Det handlar om att våga leda verksamheter utifrån lokal kännedom och initiativförmåga. Det handlar om att våga lita på att de som verkar längst ut i linjen är de som bäst kan agera rätt utifrån den givna stundens behov och möjligheter. Det är där längst ut i linjen som omvärlden och verksamheten utsätts för förändringstryck och behov av små ständiga anpassningar och förbättringar. Ingen central planerare, administratör eller ekonom kan anpassa verksamheten utifrån dessa vardagens förändringar. Det är visserligen populärt och meriterande att leverera planer och reformer som till sin omfattning och detaljeringsgrad för tanken till att det snarare handlar om ett monument över den egna förträffligheten än att uppnå verkan i målet.

Men ingen plan överlever den första kontakten med verkligheten. Ingen plan behövs men all planering är nödvändig. Planeringsfunktionen syftar i första hand till att lyfta ett antal omfall – möjliga situationer, problem och möjligheter. Detta kan bara ske effektivt med stöd av beprövad kunskap inhämtad från eller traderad av medarbetare och ledare i den lokala miljön. Den centrala planeringen och ledarskapet får helt enkelt inte förlora sig i sin egen överskattade självbild, sina detaljerade planeringsmonument eller i tron på att den styr verksamheten autonomt.

Du vet aldrig vad du har sagt förrän den du talar med har svarat. Det gäller självfallet även i kommunikationen mellan central ledning och medarbetare och ledare på lokal nivå. Därför är det avgörande att ta till sig förståelsen att leda är att ständigt lära av sin omgivning, i synnerhet av de som gör grovjobbet där längst ute i linjen. De som möter medborgaren som står kvar på perrongen. De som möter den äldre i omsorgen. De som möter brottsoffret efter villainbrottet eller de som ansvarar för att motivera och instruera våra frivilliga som genomgår grundläggande militär utbildning. Lärandet är avgörande för verksamhetens framgång. Lärandet är en förutsättning för ständiga innovationer och därmed för möjligheten att utveckla och anpassa leveransen till medborgarens förändrade behov och önskemål. Lärandet förutsätter dock att medarbetare och ledare har möjligheten att i självledarskap ta ansvar, pröva och testa nytt, influeras av sin miljö, agera och handla i chefens anda. En del verksamheter förskjuter medarbetare och ledare med ett sådant förhållningsätt , medan det i andra verksamheter är en självklarhet, en nödvändighet, ett absolut krav på såväl medarbetaren som ledaren. En sådan verksamhet ställer höga krav på kompetens. Den kräver och förutsätter mod, integritet och initiativkraft av såväl medarbetare som ledare. Det är en verksamhet där varje människa ses som en ansvarsfull individ som vill finna och använda sin fulla potential. Det är en arbetsplats du väljer därför att du vill lära. Det är en verksamhet som levererar resultat som betyder något avgörande för medborgaren.

Läs mer:

Avbyråkratisera och minskad detaljstyrning – låt proffsen vara proffs

http://www.expressen.se/gt/har-rivstartar-stefan-lofven-sin-valkamp/

How to fix the Army

http://www.wired.com/dangerroom/2013/08/overthrow-the-generals/

När komplexa problem på lokal nivå möter central planering

https://brixski.wordpress.com/2013/06/18/om-att-synas-utan-att-verka-kvartalspolitikens-forbannelse/

Myndighetsstyrning

http://mobil.svd.se/custom/svd/redirect.jsp?item=http%3A%2F%2Fwww.svd.se%2F%3Fservice%3Dmobile%26articleId%3D8425688%26new%3Dtrue&mredirectsrc=www.svd.se

Modeller framför verksamhet

http://www.dn.se/debatt/vara-yrken-har-kidnappats-av-ekonomernas-modeller/

Administrativ självtillfredsställelse och synbarhet går före sakverksamhetens behov och medborgarnas behov

http://www.dn.se/debatt/vara-yrken-har-kidnappats-av-ekonomernas-modeller/

Shirin Ahlbäck om en utraderad professionalism i bakvattnet av ett okritiskt genomförande av NPM

http://www.dn.se/debatt/professionalism-nedvarderas-i-den-marknadsstyrda-staten

Om arbetsförmedlingens omöjliga uppdrag – om detaljstyrning och ett plotter av uppdrag.

http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=83&grupp=10974&artikel=5631402

Politikens bristande ledning av försvarsmakten

http://www.frivarld.se/magasin/regeringens-brist-pa-ledarskap-sprider-en-kansla-av-hopploshet-hos-forsvaret/

Marie Martinsson om pinnjakt framför professionalism inom arbetsmarknadspolitiken

http://stbloggen.se/spola-pinnjakten-slapp-fram-professionalismen/

Radio-essä om NPM

http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=503&grupp=12332&artikel=5670604

Om behovet av professionalism i omsorgen

http://mobil.aftonbladet.se/a/www/17845659

http://www.dn.se/debatt/valfardens-yrken-maste-fa-sin-frihet-och-status-ater/

Ännu en skandal i rättsväsendet – nu på insidan och med avgörande betydelse

http://www.dagensjuridik.se/2013/11/bespara-polisen-och-rattsvasendet

Vad kommer efter new public management

http://tidenmagasin.se/vad-kommer-efter-new-public-management/

About brixski

Varje linje är unik och förtjänar att åkas!
This entry was posted in Management, Participation and influence. Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s