Gotland för utlåning

Det är inte i första hand för att möta en fullskalig invasion som vi behöver ett försvarssystem, utan vi behöver det för att säkra våra intressen – våra flöden och våra noder. Det mesta inom säkerhets- och försvarspolitik är relaterat till pris. Vår uppgift är att projicera en prissättning som är högre än betalningsviljan – nyttan – för en tilltänkt motståndare. Säkerhetspolitiken finns där som ett både kraftfullt och finkänsligt medel, men till syvende och sidst så avgör vårt av delsystem sammansatta försvarssystem hur suverän vi är över våra flöden och noder. När någon annan kan diktera villkoren och efter eget behag låna t.ex. Gotland då är vi inte suveräna. Det är heller inte självklart att du får tillbaka det du har lånat ut.

För den som finner tanken orimlig kan det vara nyttigt att påminnas om att det i år är sjuttio år sedan vi trots hårt tryck avslutade dåtidens påtvingade utlånande av svenskt territorium, dvs den tyska transiteringen av trupp och materiell till det av Tyskland ockuperade Norge men också soldater och materiell till de tyska trupperna i fortsättningskriget på Nordkalotten.

Trycket på den svenska regeringen var hårt och tyska generaler i Norge arbetade på order från Berlin fram detaljerade anfallsplaner. Resurser tillfördes och klartecken inväntades i syfte att genomföra ett blixtkrig genom Sverige med ett planerat huvudslag på slätterna mellan Västerås och Uppsala, möjligen vid Enköping. Sverige var sommaren 1943 efter omständigheterna väl rustat och under sommaren inkallades succesivt 400.000 soldater i beredskap. Samtidigt saknade dock försvaret fortfarande i allt väsentligt delsystemet och plattformen ett modernt flygvapen. En avgörande brist vilken – tillsammans med avsaknaden av stridsvana – vid ett tyskt anfall kunde fällt utfallet till tysk fördel. De tyska planerna innefattade massiva terrorbombningar av våra viktigaste städer samt ett totalt luftherravälde. Även om flygvapnet var ordentligt utspritt på små baser och förmodligen hade kunnat möta motståndaren i luften så var denne överlägsen i materiell och stridsvana. Men dels så kunde tyskarna vid tidpunkten inte avdela ett avgörande flygunderstöd dels så hade det varit stora svårigheter att ge effektivt understöd i de trånga, kurviga, skogstäckta vägarna ned genom Dal, Värmland och Dalarna. Tyskarna saknade även fullvärdigt pansar. Den 25:e divisionen bestod av mestadels tjeckiskt och franskt lågkalibrig utrustning. I realiteten fanns det endast ett femtiotal fullt stridsvärdiga och mot svensk materiel överlägsna fordon.

Befästningsarbetena var nu också i huvudsak färdiga med hundratal skansar med stridsställningar in på djupet stödda av milslånga stridsvagnshinder och stormhinder i form av taggtrådsstängsel. Ofta 50 meter djupa. Varje bro och strategisk vägkurva var minerad. Skogarna utefter våra gränsvägar var perforerade av skyttevärn och pansarvärnsställningar. Av finnarna hade vi också lärt oss att med eldöverfall i kön splittra de motoriserade enheterna i s.k. mottis och sedan nedkämpa dem. Men framförallt hade vi nu förmåga att möta fienden på fiendens sätt, dvs med starkt rörliga, välövade förband. Förband som även övade för anfall och motanfall in i Norge och riktning Oslo. Det var den 1:a Armékåren under ledning av Axel Rappe, vår vid den tidpunkten främsta general och hård förespråkare för den rörliga offensiva striden. En ledare som tillmättes sådan betydelse att Konung Gustav V bad Rappe att avstå sin naturliga befordran till ny ÖB (efter Thörnell) till förmån för att även fortsättningsvis leda denna rörliga offensiva Armékår.

Sveriges nya militära kapacitet tillsammans med den synnerligen goda svenska försvarsviljan hade sannolikt efter 1943 fällt avgörandet till svensk fördel. Åsynen av de sovjetiska övergreppen i Finland och de tyska övergreppen i Norge och Danmark hade skapat en stark försvarsvilja och ett starkt avståndstagande mot nazismen och bolsjevismen.

Nu kom ingen order om anfall. Utvecklingen i Europa innebar andra akuta prioriteringar för Nazi-Tyskland. Den tyska kraftsamlingen vid norsk-svenska gränsen avvecklades och det tyska förband, 25 Panzardivisionen, som skulle ha utgjort kraften i offensiven förflyttades via Frankrike till östfronten.

Sommaren 1943 är endast ett litet ögonblick borta. En del av våra äldre minns fortfarande sommaren 1943 och beredskapsåren. Som sagt, du får inte alltid tillbaka vad du lånat ut. Den gången kom vi undan med en hårsmån. Vi hade kunnat fått se en helt annan utveckling. Betänk hur i en annan tid när freden känns oändlig och där inga krig i Europa uppfattas som sannolika, lite mer än 65 år senare, så genomför en mycket begränsad rysk insatsstyrka ett kraftfullt och blixtkrigliknande anfall in i Georgien och krossar allt motstånd inom några dygn.

De säkerhetspolitiska och försvarspolitiska olikheterna igår och i dag är självklart stora, men den mänskliga naturen är densamma. De maktpolitiska intressena och viljan att tillfredställa dessa intressen är i grund och botten desamma. De är tidlösa.

Storskaliga anfall tillhör inte nutidens logik däremot de snabba kirurgiskt utförda insatserna för att neutralisera maktcentra, i princip asymmetriska till sin karaktär. Men inte ens detta är ju nytt. De tyska anfallen på Norge 1940 är klassiskt i detta avseende. Det ryska anfallet på Georgien är en modern uppföljare. Förmågan finns och vid ett givet läge även viljan. Det vet vi nu.

Alltför ofta gör vi misstaget att tro att en motståndare tänker rationellt utifrån den bild vi har av rationalitet, det som är vår rationalitet. Men tänk om vår möjliga motståndare har ett annat perspektiv, en annan historia, en annan berättelse och en annan rationalitet!?

Hufvudstadsbladet skriver om ett temporärt utlånat Gotland i går och i morgon.

“Det enklaste är att “låna” Gotland under tiden något pågår i Baltikum. Man lånar en månad eller två, och säger: Om ni svenskar låter bli att hjälpa Nato eller håller er neutrala så får ni igen Gotland senare.”

Ja det kanske är så att vi även i dag liksom igår – vid midsommarkrisen 1941 och de därpå följande åren – är beredda att låna ut vårt territorium och pantsätta vår suveränitet och våra värderingar!? Vad tycker du?

Läs mer

http://hbl.fi/nyheter/2013-07-07/471161/hans-jobb-ar-att-forsvara-gotland

Riksrevisionen dömer ut Försvarsmaktens förmåga

http://www.riksrevisionen.se/sv/rapporter/Rapporter/EFF/2013/Forsvarsmaktens-formaga-till-uthalliga-insatser/

Skipper om det krackelerande korthuset

http://navyskipper.blogspot.se/2013/07/de-nya-moderaternas-forsvarspolitik-ar.html?m=1

Om rysk övning av insatsförband samt den kommande Zapad

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17156327.ab

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17156327.ab

Wiseman m.fl. om rysk storskalig övning av insatsförband

http://wisemanswisdoms.blogspot.se/2013/07/illavarslande-vandning-i.html

http://mobil.dn.se/nyheter/varlden/snabbinsats-ovas-av-ryska-trupper/

http://mitt-i-steget.blogspot.se/2013/07/episka-krumbukter-att-vanta.html?m=1

Om fakta och lögner i försvarspolitiken

http://navyskipper.blogspot.se/2013/08/gastinlagg-moderaternas-retorik-ett-hot.html?m=1

Om omvärldens syn på oss

http://mobil.svd.se/c.jsp;jsessionid=0F6EFDA24F1B4BC85963A56E478FFDAD.rocco4?cid=25967591&rssId=&item=http%3a%2f%2fwww.svd.se%2f%3fservice%3dmobile%26amp%3barticleId%3d8419668%26amp%3bnew%3dtrue

Om Sveriges försvarspolitiska snylteri

http://nyheter24.se/blogg/6mannen/2013/09/17/snylt-sverige/

Samarbete med Finland

http://mobil.svd.se/8708268.ece

Sverige är ett säkerhetspolitiskt vakum

http://mobil.svd.se/c.jsp;jsessionid=B9E956B597BD22C65A705327C783F82B.sonny4?cid=25968641&rssId=&item=http%3a%2f%2fwww.svd.se%2f%3fservice%3dmobile%26amp%3barticleId%3d8778836%26amp%3bnew%3dtrue

Iskander nära Gotland

http://m.expressen.se/nyheter_-_ryssland-placerar-robotar-vid-gransen_-_/r

Den ryska upprustningen kommer att lyckas

http://mobil.svd.se/8845592.ece

About brixski

Varje linje är unik och förtjänar att åkas!
This entry was posted in Defence- and Securitypolicy. Bookmark the permalink.

One Response to Gotland för utlåning

  1. Pingback: Att hata våra norska grannar är som allt hat, ett livsval med konsekvenser | Brix Ski Blog

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s