Den Lööfska oförmågan att förstå logiken i vårt demokratiska system

”Jag vill inte, jag vill inte, jag vill inte gå på samma kalas som V, SD, M, L, Kd, S eller Mp och går jag då är det minsann jag som ska bestämma…”

(Partiledare Lööf på väg till kalas)

En systemläxa!

Vårt demokratiska system gynnar den som är beredd att tala med och göra upp med flest av systemets aktörer. Den Lööfska gärningen bekräftar denna gamla systemregel. Att medvetet avhända sig samverkansmöjligheter är direkt kontraproduktivt. För ett maktparti som S är detta en välkänd och sedan länge institutionaliserad kunskap och ledstjärna.

Visst kan en aktör bete sig som C och ligga på golvet och sparka och slå med nävarna i barnslig desperation gnällandes ”jag vill inte gå på samma kalas som SD och V och inte heller M, Kd och L eftersom dom vill hänga med SD också och jag vill inte hänga med S och Mp om de ska umgås med V!”. Det blir förstås bara löjligt. Konsekvensen är att Lööf får umgås med de andra på deras villkor. Gnälliga tjurskallar tröttnar de flesta på.

Vårt demokratiska system är uppbyggt för att ge makten åt den som kan kompromissa och som kan erbjuda relativ stabilitet.

TIds nog kommer S bjuda in SD till samarbete. Det ligger i systemets natur och är självklart för den som kan manövrera i systemet. M, Kd och L har under senare år också förstått systemets funktionssätt.

Publicerat i Defence- and Securitypolicy, Democracy and Human Rights, Management | Lämna en kommentar

Det är en mans egna sinne, inte hans fiende, som lockar honom mot onda handlingar.

”En kriminell person som lärs upp till mekaniker kan förväntas utvecklas till en kriminell mekaniker.”

Det är inte tillfället som gör den kriminelle, utan det är den kriminelle som gör tillfället. Den kriminelle gör sina val eftersom han eller hon är den han eller hon är.

Vem den kriminelle är avgör alltså dennes val.

– Ytterst få individer blir som de individer som deltog i det våldsamma upploppet under påskhelgen.

– Ytterst få individer blir kriminella.

– Ytterst få individer bär på de klassiska åtta kriminella tankemönster som kännetecknar en sådan kriminell individ.

Dessa tankemönster kan identifieras genom den kriminelles uttalanden och ageranden.

Få individer avskräcks från kriminalitet. Den som inte begår kriminella gärningar gör det därför att denne vet vad som är rätt respektive fel. Det är tankemönster och identiteter som skiljer den kriminelle från den icke-kriminelle.

Individer med kriminella tankemönster ser eftergifter som en uppmuntran att växla upp sin kriminalitet. Om vi förstår vem den kriminelle är kan vi också bättre förstå varför den kriminelle gör som han eller hon gör. Om vi förstår vem tillsammans med vad kan vi utveckla bättre sätt att konfrontera kriminella individer.

Betydelsen av kriminella tankemönster och identiteter är en tyvärr ofta förbisedd men avgörande förklaring till individers kriminalitet . En individ med kriminella tankemönster och identiteter uppträder på ett visst sätt och gör vissa val i vissa situationer.

För den som kännetecknas av kriminella tankemönster och identiteter är t.ex. de våldsamma upploppen under påskhelgen med avsikten att bl.a. allvarligt skada och även mörda poliser helt följdriktigt.

Tankemönstren är:

Rättfärdiga

Dessa tankemönster präglas av att individen rättfärdigar sitt brott genom att motivera sina olagliga handlingar. Individen avskärmar sig för att våga och kunna utföra sina brott. Syftet är att utestänga varningssignaler och förtränga rädslan för att kunna utföra brottet.

Berättigad

Vidare handlar det om en världsbild där individen tror att han är berättigad, utvald, till att inkräkta på andras områden för att ta det han vill ha. Individen är universum ur vilket allt centreras och utgår ifrån.

Utöva makt och kontroll

Den här individen är ofta besatt av tanken att utöva makt och att kunna kontrollera sin omgivning. En så kallad skampersonlighet måste – för att kompensera bristen av inre kontroll – ha yttre kontroll över andra människor. Individen försöker dominera andra genom våld eller genom hot om våld. Ju räddare individen är inuti, desto mer försöker han dölja det utåt. Individen är en så kallad King Baby.

Grandios tänkande

Att rädda ansiktet handlar om att visa sin position. Utmaningen att lyckas med brottet är en del av det grandiosa tänkandet där man ska visa vem man är och att man är driftig. Individen vill samtidigt gärna betona sina positiva sidor, verkliga eller inbillade, som en förmildrande omständighet.

Ansvarslös

Individen kännetecknas också av ett tankemönster som handlar om att vederbörande aldrig kommer att ställas till svars för sina gärningar. Denna individ förväxlar sina önskningar med verkligheten. Individen överskattar sin förmåga.

Intellektuell lättja

Intellektuell lättja handlar om att välja den för individen lättaste utvägen. Det handlar om att få snabba belöningar och ta sig ur situationer så lätt som möjligt även om det kostar ännu mer senare. Kostnaden som andra får bära räknas förstås inte alls.

Icke realism

Den här individen kännetecknas av en oförmåga att sätta upp realistiska mål för sig själv. Tankekedjor som studsar från en association till en annan och som är svåra att följa för en utomstående är också ett inte ovanligt uttryck. Den som fungerar på det viset är bland de tyngst belastade av kriminella tankemönster. Motgångar, bakslag och hinder betraktas som en fientlig omvärlds provokationer, när det i själva verket mestadels handlar om rimliga konsekvenser av det egna kriminella beteendet.

In- grupp mot förkastlig ut-grupp

Hand i hand med dessa kriminella tankemönster går förstås behovet av skapa en konfrontativ miljö mellan en egen in-grupp och de där andra i en ut-grupp. Den egna in-gruppen anses förstås stå inför ett hot utifrån. Ett hot som utgörs av den föraktliga ut-gruppen.

Kriminella tankemönster och identiteter grundläggs tidigt i livet i den nära miljön. Föräldrar, vänner och andra individer i omgivningen är avgörande.

Socioekonomiska faktorer förklarar endast 2-4 procent av kriminaliteten. Livsvillkor kan begränsa individers möjligheter, men kriminella tankemönster och identiteter som individen bär på kommer att vara avgörande för individens olika val i livet.

När politiken börjar ta in denna kunskap kan vi börja förebygga och bekämpa kriminalitet effektivt. Till dess fortsätter utdelningen av avlatspengar än hit och än dit. Till dess är utdelningen och storleken på beloppet den mätfaktor som alltför många värderar som måttstock på hur seriös politiken är i sin rättspolitik. Tyvärr.

”Det är en mans egna sinne, inte hans fiende, som lockar honom mot onda handlingar.”

Läs mer:

Tankemönster, riskfaktorer, drivkrafter m.m.

Källor: 

Agrell. Petterson. Högardh. 2015. Kunskapsinventering inom fältet antagonistiska hot och social oro med relevans för samhällets säkerhet. Lunds universitet: Statsvetenskapliga institutionen/underrättelseanalys. 

Alex P. Schmid (with the collaboration of A.J. Jongman). The Links Between Transnational Organized Crime and Terrorist Crimes. Report prepared for the Commission on Crime Prevention and Criminal Justice in response to EcoSoc Resolution 1995/8, sect. II, paragraph 10. Leiden: LISWO, January 1996 (32 pp.) [subsequently quoted as ‘1996 Links Report’]; a slightly modified version was published as Alex P. Schmid, ‘The Links Between Transnational Organized Crime and Terrorist Crimes’, Transnational Organized Crime 2, no. 46 United Nations Report of the Ad Hoc Committee established by General Assembly resolution 51/210 of 17 December 1996 Sixteenth session (8 to 12 April 2013) General Assembly Official Records, 68th Session Supplement No. 37; Annex I Preamble and articles 1, 2 and 4 to 27 of the draft Comprehensive Convention on International Terrorism prepared by the Bureau. United Nations • New York, 2013, p.6 (A/68/37). 

Bajarunas. Kersankas. 2018. Hybrid Threats: Analysis of Content, Challenges Posed and Measures to Overcome. Lithuanian Annual Strategic Review 

Basra, Rajan and Neumann, Peter R. 2016. ‘Criminal Pasts, Terrorist Futures: European Jihadists and the New Crime-Terror Nexus’. 

Bergstrand, Gunnar. 2012. Kriminalitet som livsstil. 

Brå. 2009. Motverka otillåten påverkan. En handbok för myndigheter om att förebygga trakasserier, hot, våld och korruption. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. 

Brå and Säkerhetspolisen. 2009. Våldsam politisk extremism: antidemokratiska grupperingar på yttersta höger- och vänsterkanten. Stockholm: Brottsförebyggande rådet (BRÅ). 

Deland, Mats Fredrik Hertzfeldt och Thomas Hvitfeldt. 2010. Det vita fältet: Samtida forskning om högerextremism Opuscula upsaliensis 41, Historiska institutionen, Uppsala universitet, Uppsala. 

Edling, Christofer and Rostami, Amir. 2016.Våldets sociala dimension: Individ, relation, organisation. Lund: Studentlitteratur. 

Federal Criminal Police Office (2016), Analysis of the background and process of radicalization among persons who left Germany to travel to Syria or Iraq based on islamist motivations, Federal Criminal   

Fleming, Brian P. 2011. The Hybrid Threat Concenpt: Contemporary War,Military Planning and the Advent of Operational Art. United States Army Command and General Staff College. 

Freedman, Lawrence. 2017. The Future of Warfare: A History. London. 

Försvarets radioanstalt. 2019. Hybridhot. FRA. Försvarsberedningen 2017, Motståndskraft: Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025. Ds 2017:66. Försvarsdepartementet. 

Gunnarson, Carina and Rostami, Amir. 2017. ‘Sweden: Organised Crime, Politics and Civil Society’, in Allum, Felia and Gilmour, Stan (eds) Organised crime and Politics. Edward Elgar Publishing. 

Gustafsson, Linus and Ranstorp, Magnus. 2017. Swedish Foreign Fighters in Syria and Iraq: An Analysis of open-source intelligence and statistical data. Stockholm: Försvarshögskolan (FHS). 

Hegghammer T. (2016), ‘Revisiting the poverty-terrorism link in European jihadism’, Speech at Society for Terrorism Research Annual Conference, Leiden. 

Hoffman, Bruce. 2006. Inside Terrorism. New York. Huges, Patrick. 1998. Global Threats Challenges: Decades Ahead. Defense Link. Washington. U.S Department of Defense. 

Hybrid CoE. 2019. Countering hybrid threats. The European Centre of Excellence for Countering Hybrid Threats. 

Häggström, Henrik. Bruun, Hans. 2019. Antagonistiska hot och dess påverkan på lokalsamhället, Centrum för asymmetriska hot- och terrorstudier, Försvarshögskolan. 

Koehler, Daniel. 2017. Understanding Deradicalisation. Methods, Tools and Programs for Countering Violent Extremism.

Lambakis, Steven. Kiras, James. Kolet, Kristin.2002. Understanding Asymmetric Threats to the United States. Comparative Strategy 21 (4). Lele, Ajey. 2014. Asymmetric Warfare: A State vs None-State Conflict. OASIS Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten. 2016. Årsöversikt 2016 

von Lampe, Klaus (2019) ‘Definitions of Organized Crime’.  

von Lampe, Klaus (2016) Organized Crime: Analyzing Illegal Activities, Criminal Structures, and Extra-legal Governance. US: SAGE Publications. 

Levi, Michael (1998) ‘Perspectives on “Organised Crime”: a perspective’, The Howard Journal of Criminal Justice 37(4). 

Lööw, Heléne (2017) ‘Våldsbejakande extremism – begrepp och diskurs’, SOU 2017:67 Våldsbejakande extremism – En forskarantologi. Stockholm. 

Napoleoni, Loretta (2011) Rogue Economics. Seven Stories Press. Rapoport, David C. (2002) ‘The Four Waves of Rebel Terror and September. 11’, Anthropoetics 8(1). 

NCT. 2017. Helårsbedömning. Bedömning av terrorhotet mot Sverige 2017. Stockholm. Nilsson, Torbjörn. Ivarsson Westerberg, Anders. 2011. Våldsamma upplopp i Sverige – från avvikelse till normalitet. MSB. Stockholm. 

Normark M. m.fl. (2017), Finansiella aktiviteter kopplade till personer från Sverige och Danmark som anslutit sig till terrorgrupper i Syrien och Irak mellan 2013 – 2016, Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier, Försvarshögskolan, Stockholm.  

New York Times. 2019. The New Nativists. The Global Machine Behind the Rise of Far-Right Nationalism. 

Ranstorp, Magnus och Gustafsson Linus. 2017. Swedish Foreign Fighters in Syria and Iraq. Centrum för asymmetriska hot-och terrorismstudier. Försvarshögskolan, Swedish Defence University.   

Ranstorp Magnus. m.fl. (2018), Mellan Salafism och Salafistisk Jihadism – Påverkan mot och utmaningar för samhället, Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier, Försvarshögskolan, Stockholm. 

Nationella Operativa Avdelningen, Polismyndigheten. 2019. Lokal Krisberedskap till att motverka organiserad brottslighet, social oro, antagonistiska hot och händelser av betydelse för totalförsvaret 

Rostami, Amir. 2019. Organiserad antagonism´ Överlappningen mellan våldsbejakande islamistisk extremism och organiserad brottslighet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. 

Rostami, Amir. 2016. ‘Criminal organizing: Studies in sociology of organized crime’, PhD-dissertation. Stockholm: Stockholm Universitet. 

Rostami, Amir, Mondani, Hernan, Carlsson, Christoffer, et al. 2018. Våldsbejakande extremism och organiserad brottslighet i Sverige. Stockholm: Institutet för Framtidsstudier. 

Rostami, Amir, Sturup, Joakim, Mondani, Hernan, et al. (2018) ‘The Swedish Mujahideen: An exploratory study of 41 Swedish foreign fighters deceased in Iraq and Syria’, Studies in Conflict & Terrorism 

Rostami, Amir. Mondani, Hernan. Carlsson, Christoffer. Sturup, Joakim. Sarnecki, Jerzy. Edling, Christoffer. 2018. Våldsbejakande extremism och organiserad brottslighet i Sverige. Institutet för framtidsstudier. Stockholm.

Sherman, Lawrence W. 2013. The Rise of Evidence-Based Policing: Targeting, Testing, and Tracking. Crime and Justice 42 (2013). 

Strindberg, Anders. 2020. Social Identity Theory and the Study of Terrorism and Violent Extremism. 

Sturup, Joakim and Rostami, Amir (2017) ‘Organiserad antagonism: Överlappningen mellan våldsbejakande extremism och organiserad brottslighet’, in C. Edling and A. Rostami (eds) Våldsbejakande extremism: En forskarantologi. Stockholm: Kulturdepartementet. 

Säkerhetspolisen. 2013, 2014, 2015, 2016, 2017, 2018, 2019. Årsbok Säkerhetspolisen. Stockholm 

Thornton, Rod. 2007. Asymmetric Warfare. Cambridge. 

Tomes, Robert R. 2004. Relearning Counterinsurgency Warfare. Parameters; Carlisle Barracks. 48 (3). 

Totalförsvarets forskningsinstitut. 2015. Analys och detektion av vilseledning och påverkansoperationer i sociala medier.  

Walters Glenn D prof. 2020. Closing the Integration Gap in Criminology – The case for Criminal Thinking.

Publicerat i Defence- and Securitypolicy | Lämna en kommentar

Den ryska propagandan kryper ner i den säng som somliga redan bäddat.

Då påminns vi återigen om vådan av att kalla demokrater för fascister, nazister, blåbruna eller rödbruna. Förr eller senare kommer någon med sant onda avsikter att använda dessa ord mot oss alla som gemenskap och nation.

Det är en lång tradition sprungen ur Sovjetunionen där allt som avvek från kommunistpartiets linje benämndes fascism och nazism. Traditionsbärarna finns både i Ryssland och i bl.a. Sverige. Ukraina var det första offret i nutid som stämplades som nazistiskt och föraktligt och därför är det enligt den ryska propagandan legitimt att utplåna nationen, folket och identiteten.

För några veckor sedan anklagades hamnarbetarförbundet som vägrade lossa en rysk båt i Göteborg för att vara nazister. Nu tapetseras busshållplatser med nazistanklagelser mot Sverige. Den här gången med citat från kända företagare och skribenter. De blandar med individer som då var nazistiskt anstrukna med folkkära individer som var nazismens motståndare. Klassisk påverkan.

I nästa steg kommer vi att få se såväl sanna som vridna citat och associativa bilder och berättelser från politiska företrädare i vår historia, t.ex. Edenman (S), Clarkson (M), Rådhe (Fp) och Sundman (C).

Därefter lär det bli senare citat och bilder på andra officiella företrädare som inte alls har någon nazistisk koppling eller bakgrund, t.ex. citat från memes och tweets av ledande politiska företrädare om andra ledande politiska företrädare.

Den som leker med elden bränner sig förr eller senare.

———————————

English version

Russian propaganda is creeping into the bed that some have already made.

Then we are once again reminded of the danger of calling Democrats fascists, Nazis, blue-browns or reddish-browns. Sooner or later, someone with true evil intentions will use these words against all of us as a community and a nation.

It is a long tradition that sprang from the Soviet Union where everything that deviated from the line of the Communist Party was called fascism and Nazism. The bearers of tradition are found both in Russia and in e.g. Sweden. Ukraine was the first victim today to be branded as Nazi and contemptible and therefore, according to Russian propaganda, legitimized to wipe out the nation, the people and the identity.

A few weeks ago, the dockworkers' union was accused of refusing to unload a Russian boat in Gothenburg for being Nazis. Now bus stops are being wallpapered with Nazi accusations against Sweden. This time with quotes from famous entrepreneurs and writers. They mix with individuals who were then Nazi-inspired with popular individuals who were opponents of Nazism. Classic influence.

In the next step, we will see both true and twisted quotes and associative images and stories from political representatives in our history, e.g. Edenman (S), Clarkson (M), Rådhe (Fp) and Sundman (C).

Then there will be later quotes and pictures of other official representatives who have no Nazi connection or background at all, e.g. quotes from memes and tweets by leading political representatives about other leading political representatives.

Anyone who plays with fire will get burned sooner or later.

Läs mer (tillagda länkar sedan kl 12.33):

https://www.svd.se/a/V9JlW4/rysk-affischering-sverige-forsvarar-nazister

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/nW6R7B/kampanj-i-ryssland-astrid-lindgren-pekas-ut-som-nazist

Publicerat i Defence- and Securitypolicy | Lämna en kommentar

När Ryssland kallar Hamnarbetarförbundet för nazister fullföljer de en Stalinistisk tradition som även förekommer i Sverige

Ryssland definierar nu Hamnarbetarförbundet som nazister.

Jag har sagt det under många år och nu är vi där i skarpt läge. Den som kallar demokrater för nazister, blåbruna, osv. förminskar, förlöjligar och förändrar betydelsen av nazismens brott. Den individen öppnar upp för och bidrar kraftfullt till att bereda marken för en djup polarisering som vid tillfälle kommer att utnyttjas av anti-demokrater och i förlängningen den som vill utmåla Sverige som en förkastlig stat.

Nu vet vi efter anfallet på Ukraina att den individen riskerar att gå Putins ärenden. Men traditionen är äldre än så. Även Sovjet benämnde var och en som inte anpassade sig till Moskvas linje för fascister och nazister. Det innebär att den som kallar demokrater för nazister och försöker antyda nazism genom anspelningar på blåbruna gör sig till en nyttig idiot inte bara för Putin utan ansluter också till en gammal Stalintradition.

Den som illa gör illa far. Bjud inte på normyta åt vår motståndare.

Publicerat i Defence- and Securitypolicy | Lämna en kommentar

Det är inte tillfället som gör Putin, tvärtom!

”En kriminell person som lärs upp till mekaniker kan förväntas utvecklas till en kriminell mekaniker.”

Det är inte tillfället som gör Putin, utan det är Putin som gör tillfället, precis som vilken kriminell individ som helst. Putin gör sina val eftersom han är den han är.

Vem Putin är avgör Putins val. Ytterst få individer blir kriminella. Ytterst få individer blir som Putin. Ytterst få individer bär på de klassiska åtta kriminella tankemönster som kännetecknar en kriminell individ. Dessa tankemönster kan identifieras genom den kriminelles uttalanden och ageranden. Putins uttalanden och ageranden innefattar samtliga dessa åtta tankemönster.

Byt ut mekaniker mot apparatjik (ryska för person som arbetar inom stats-, partibyråkratin etc.).

Läs gärna:

Criminal think pattern and identity

https://brixski.wordpress.com/2022/02/24/is-president-putin-a-king-baby-with-criminal-thinking/

Inside Putins circle – the real Russian elite. Who are the siloviki?

https://www.ft.com/content/503fb110-f91e-4bed-b6dc-0d09582dd007?shareType=nongift&fbclid=IwAR1MxFf5c77FDoPGO_f-3qSwJveQErRTGWDH7RjZnbE-BolVoGKd3UaGth0

Publicerat i Defence- and Securitypolicy | Lämna en kommentar

Is President Putin a King Baby with criminal thinking?

"Putin does as he does because he is who he is."

Conclusion

If we understand who Putin is, we can also better understand why he does as he does. If we understand who along with what, we can develop better ways of confronting individuals like Putin. More of a straightforward effect in the goal.

An all too often overlooked aspect is the importance of criminal thought patterns and identities. These do not in themselves mean that the individual is driven by madness. We all carry thought patterns and identities. But few of us carry criminal identities and thought patterns. An individual with criminal thought patterns and identities behaves in a certain way and makes certain choices in certain situations.

Is it illogical or is it an expression of a different logic?

An illogical and irrational war is the impression that many have of Russia's disgusting unprovoked aggression against and invasion of Ukraine.

President Putin's actions may be difficult to understand based on more traditional expectations of logic and rationality, both in the short and long term.

Let's focus on who Putin is

But if we focus more on who Putin is rather than just on what he does, we can better understand what lies behind his actions and also identify which countermeasures can actually have an effect.

Putin is characterized by criminal thinking and identities

For those who, like President Putin, are characterized by criminal patterns and identities, both the prelude to and the implementation of the war are completely logical and rational.

Justify

These thought patterns are characterized by the individual justifying his crime by justifying his illegal actions. The individual shields himself from daring and being able to commit his crimes. The purpose is to exclude warning signals and suppress the fear of being able to commit the crime.

Entitled

Furthermore, it is about a worldview where the individual believes that he is entitled, chosen, to encroach on other people's areas to take what he wants. The individual is the universe from which everything is centered and based on.

Exercise power and control

This individual is often obsessed with the idea of exercising power and being able to control his surroundings. A so-called shameful personality must - to compensate for the lack of internal control - have external control over other people. The individual tries to dominate others through violence or through threats of violence. The safer the individual is inside, the more he tries to hide it from the outside. The individual is a so-called King Baby.

Grandio's thinking

Saving the face is about showing one's position. The challenge of succeeding in crime is part of the grandiose thinking where you have to show who you are and that you are enterprising. At the same time, the individual wants to emphasize his positive sides, real or imagined, as a mitigating circumstance.

Irresponsible

The individual is also characterized by a thought pattern that is about the person in question never being held accountable for their actions. This individual confuses his desires with reality. The individual overestimates his ability.

Intellectual laziness

Intellectual laziness is about choosing the easiest way for the individual. It's about getting quick rewards and getting out of situations as easily as possible even if it costs even more later. Of course, the cost that others may bear is not counted at all.

Not realism

This individual is characterized by an inability to set realistic goals for himself. Chains of thought that bounce from one association to another and are difficult for an outsider to follow are also a not uncommon expression. Those who function in this way are among the most heavily burdened by criminal thought patterns. Adversity, setbacks and obstacles are considered provocations by a hostile outside world, when in fact they are mostly about reasonable consequences of one's own criminal behavior.

The in-group against the reprehensible out-group

Hand in hand with these criminal thought patterns is, of course, the need to create a confrontational environment between one's own in-group and those others in an out-group. The own in-group is of course considered to face a threat from outside. A threat posed by the despicable out-group.

Criminal thought patterns and identities overlap in different environments

These criminal thought patterns and identities are found both in environments of traditional crime and in environments of violent extremism. These criminal thought patterns and identities initiate, enable and reinforce overlaps between these two environments. Overlaps that pose a threat to citizens and the rule of law.

Putin's expressions and actions give the impression of having a basis in a criminal pattern of thought

In his reasoning before and during the invasion of Ukraine, his actions in relation to Ukraine and the world around him, and through the surrounding environment of oligarchs, extreme nationalist milieus, criminal networks inside and outside the state, etc., President Putin seems to correspond well with an individual characterized by criminals thought patterns and identities. Putin's upbringing and solid background within the Soviet ruthless security cluster provided a platform for the growth and consolidation of criminal thought patterns and identities.

"It is a man's own mind, not his enemy's, that attracts him to evil deeds."


Read more


Agrell. Petterson. Högardh. 2015. Kunskapsinventering inom fältet antagonistiska hot och social oro med relevans för samhällets säkerhet. Lunds universitet: Statsvetenskapliga institutionen/underrättelseanalys.

Alex P. Schmid (with the collaboration of A.J. Jongman). The Links Between Transnational Organized Crime and Terrorist Crimes. Report prepared for the Commission on Crime Prevention and Criminal Justice in response to EcoSoc Resolution 1995/8, sect. II, paragraph 10. Leiden: LISWO, January 1996 (32 pp.) [subsequently quoted as ‘1996 Links Report’]; a slightly modified version was published as Alex P. Schmid, ‘The Links Between Transnational Organized Crime and Terrorist Crimes’, Transnational Organized Crime 2, no. 46 United Nations Report of the Ad Hoc Committee established by General Assembly resolution 51/210 of 17 December 1996 Sixteenth session (8 to 12 April 2013) General Assembly Official Records, 68th Session Supplement No. 37; Annex I Preamble and articles 1, 2 and 4 to 27 of the draft Comprehensive Convention on International Terrorism prepared by the Bureau. United Nations • New York, 2013, p.6 (A/68/37).

Bajarunas. Kersankas. 2018. Hybrid Threats: Analysis of Content, Challenges Posed and Measures to Overcome. Lithuanian Annual Strategic Review

Basra, Rajan and Neumann, Peter R. 2016. ‘Criminal Pasts, Terrorist Futures: European Jihadists and the New Crime-Terror Nexus’.

Bergstrand, Gunnar. 2012. Kriminalitet som livsstil.

Brå. 2009. Motverka otillåten påverkan. En handbok för myndigheter om att förebygga trakasserier, hot, våld och korruption. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.

Brå and Säkerhetspolisen. 2009. Våldsam politisk extremism: antidemokratiska grupperingar på yttersta höger- och vänsterkanten. Stockholm: Brottsförebyggande rådet (BRÅ).

Deland, Mats Fredrik Hertzfeldt och Thomas Hvitfeldt. 2010. Det vita fältet: Samtida forskning om högerextremism Opuscula upsaliensis 41, Historiska institutionen, Uppsala universitet, Uppsala.

Edling, Christofer and Rostami, Amir. 2016.Våldets sociala dimension: Individ, relation, organisation. Lund: Studentlitteratur.

Federal Criminal Police Office (2016), Analysis of the background and process of radicalization among persons who left Germany to travel to Syria or Iraq based on islamist motivations, Federal Criminal

Fleming, Brian P. 2011. The Hybrid Threat Concenpt: Contemporary War,Military Planning and the Advent of Operational Art. United States Army Command and General Staff College.

Freedman, Lawrence. 2017. The Future of Warfare: A History. London.

Försvarets radioanstalt. 2019. Hybridhot. FRA. Försvarsberedningen 2017, Motståndskraft: Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025. Ds 2017:66. Försvarsdepartementet.

Gunnarson, Carina and Rostami, Amir. 2017. ‘Sweden: Organised Crime, Politics and Civil Society’, in Allum, Felia and Gilmour, Stan (eds) Organised crime and Politics. Edward Elgar Publishing.

Gustafsson, Linus and Ranstorp, Magnus. 2017. Swedish Foreign Fighters in Syria and Iraq: An Analysis of open-source intelligence and statistical data. Stockholm: Försvarshögskolan (FHS).

Hegghammer T. (2016), ‘Revisiting the poverty-terrorism link in European jihadism’, Speech at Society for Terrorism Research Annual Conference, Leiden.

Hoffman, Bruce. 2006. Inside Terrorism. New York. Huges, Patrick. 1998. Global Threats Challenges: Decades Ahead. Defense Link. Washington. U.S Department of Defense.

Hybrid CoE. 2019. Countering hybrid threats. The European Centre of Excellence for Countering Hybrid Threats.

Häggström, Henrik. Bruun, Hans. 2019. Antagonistiska hot och dess påverkan på lokalsamhället, Centrum för asymmetriska hot- och terrorstudier, Försvarshögskolan.

Lambakis, Steven. Kiras, James. Kolet, Kristin.2002. Understanding Asymmetric Threats to the United States. Comparative Strategy 21 (4). Lele, Ajey. 2014. Asymmetric Warfare: A State vs None-State Conflict. OASIS Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten. 2016. Årsöversikt 2016

von Lampe, Klaus (2019) ‘Definitions of Organized Crime’.

von Lampe, Klaus (2016) Organized Crime: Analyzing Illegal Activities, Criminal Structures, and Extra-legal Governance. US: SAGE Publications.

Levi, Michael (1998) ‘Perspectives on “Organised Crime”: a perspective’, The Howard Journal of Criminal Justice 37(4).

Lööw, Heléne (2017) ‘Våldsbejakande extremism – begrepp och diskurs’, SOU 2017:67 Våldsbejakande extremism – En forskarantologi. Stockholm.

Kohler, Daniel. 2017. Deradicalization Methods, Tools and Programs for Countering Violent Extremism.

Napoleoni, Loretta (2011) Rogue Economics. Seven Stories Press. Rapoport, David C. (2002) ‘The Four Waves of Rebel Terror and September. 11’, Anthropoetics 8(1).

NCT. 2017. Helårsbedömning. Bedömning av terrorhotet mot Sverige 2017. Stockholm. Nilsson, Torbjörn. Ivarsson Westerberg, Anders. 2011. Våldsamma upplopp i Sverige – från avvikelse till normalitet. MSB. Stockholm.

Normark M. m.fl. (2017), Finansiella aktiviteter kopplade till personer från Sverige och Danmark som anslutit sig till terrorgrupper i Syrien och Irak mellan 2013 – 2016, Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier, Försvarshögskolan, Stockholm.

New York Times. 2019. The New Nativists. The Global Machine Behind the Rise of Far-Right Nationalism.

Ranstorp, Magnus och Gustafsson Linus. 2017. Swedish Foreign Fighters in Syria and Iraq. Centrum för asymmetriska hot-och terrorismstudier. Försvarshögskolan, Swedish Defence University.

Ranstorp Magnus. m.fl. (2018), Mellan Salafism och Salafistisk Jihadism – Påverkan mot och utmaningar för samhället, Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier, Försvarshögskolan, Stockholm.

Nationella Operativa Avdelningen, Polismyndigheten. 2019. Lokal Krisberedskap till att motverka organiserad brottslighet, social oro, antagonistiska hot och händelser av betydelse för totalförsvaret

Rostami, Amir. 2019. Organiserad antagonism´ Överlappningen mellan våldsbejakande islamistisk extremism och organiserad brottslighet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Rostami, Amir. 2016. ‘Criminal organizing: Studies in sociology of organized crime’, PhD-dissertation. Stockholm: Stockholm Universitet.

Rostami, Amir, Mondani, Hernan, Carlsson, Christoffer, et al. 2018. Våldsbejakande extremism och organiserad brottslighet i Sverige. Stockholm: Institutet för Framtidsstudier.

Rostami, Amir, Sturup, Joakim, Mondani, Hernan, et al. (2018) ‘The Swedish Mujahideen: An exploratory study of 41 Swedish foreign fighters deceased in Iraq and Syria’, Studies in Conflict & Terrorism

Rostami, Amir. Mondani, Hernan. Carlsson, Christoffer. Sturup, Joakim. Sarnecki, Jerzy. Edling, Christoffer. 2018. Våldsbejakande extremism och organiserad brottslighet i Sverige. Institutet för framtidsstudier. Stockholm.

Sherman, Lawrence W. 2013. The Rise of Evidence-Based Policing: Targeting, Testing, and Tracking. Crime and Justice 42 (2013).

Strindberg, Anders. 2020. Social Identity Theory and the Study of Terrorism and Violent Extremism.

Sturup, Joakim and Rostami, Amir (2017) ‘Organiserad antagonism: Överlappningen mellan våldsbejakande extremism och organiserad brottslighet’, in C. Edling and A. Rostami (eds) Våldsbejakande extremism: En forskarantologi. Stockholm: Kulturdepartementet.

Säkerhetspolisen. 2013, 2014, 2015, 2016, 2017, 2018, 2019. Årsbok Säkerhetspolisen. Stockholm

Thornton, Rod. 2007. Asymmetric Warfare. Cambridge.

Tomes, Robert R. 2004. Relearning Counterinsurgency Warfare. Parameters; Carlisle Barracks. 48 (3).

Totalförsvarets forskningsinstitut. 2015. Analys och detektion av vilseledning och påverkansoperationer i sociala medier.

Walters Glenn D prof. 2020. Closing the Integration Gap in Criminology – The case for Criminal Thinking.


Links:


(https://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-10415-2000-INIT/sv/pdf)

(https://www.fra.se/underrattelser/hybridhot.4.60b3f8fa16488d849a54a6.html)

(https://www.hybridcoe.fi/hybrid-threats/)


https://www.foi.se/rest-api/report/FOI-R–4142–SE
http://www.organized-crime.de/organizedcrimedefinitions.htm. 

http://anthropoetics.ucla.edu/ap0801/terror/ 

http://hegghammer.com/_files/Hegghammer_-_poverty 

http://fhs.diva-portal.org/smash/get/diva2:1231645/FULLTEXT02.pdf 

http://www.terrorismanalysts.com/pt/index.php/pot/article/view/554/html 

Klicka för att komma åt brott_2018_4.pdf

Klicka för att komma åt OC-Terror-Nexus-Final.pdf

https://www.un.org/press/en/2020/sc14273.doc.htm

Klicka för att komma åt ICCT-Schmid-International-Terrorism-Organised-Crime-August2018.pdf

https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S1756061618303458

https://www.emerald.com/insight/content/doi/10.1108/JCRPP-02-2017-0010/full/html

https://ctc.usma.edu/western-balkans-foreign-fighters-homegrown-jihadis-trends-implications/


Publicerat i Defence- and Securitypolicy | Lämna en kommentar

Är president Putin en King Baby med inympade kriminella tankemönster?

”Putin gör som han gör eftersom han är den han är.”

Slutsats

Om vi förstår vem Putin är kan vi också bättre förstå varför han gör som han gör. Om vi förstår vem tillsammans med vad kan vi utveckla bättre sätt att konfrontera individer som Putin. Mer av rak verkan i målet.

En alltför ofta förbisedd aspekt är betydelsen av kriminella tankemönster och identiteter. Dessa innebär inte i sig att individen drivs av galenskap. Tankemönster och identiteter bär vi alla på. Men få av oss bär på kriminella identiteter och tankemönster. En individ med kriminella tankemönster och identiteter uppträder på ett visst sätt och gör vissa val i vissa situationer.

Är det ologiskt eller är det uttryck för en annan logik?

Ett ologiskt och icke-rationellt krig är det intryck som många har av Rysslands vidriga oprovocerade aggression mot och invasion av Ukraina.

President Putins agerande kan vara svårt att förstå utifrån mer traditionella förväntningar på logik och rationalitet, både på kort sikt och lång sikt.

Låt oss fokusera på vem Putin är

Men om vi fokuserar mer på vem Putin är snarare än enbart på vad han gör kan vi bättre förstå vad som ligger bakom hans agerande och också identifiera vilka motmedel som faktiskt kan ge effekt.

Putin kännetecknas av kriminella tankemönster och identiteter

För den som likt president Putin kännetecknas av kriminella tankemönster och identiteter är såväl upptakten till och genomförandet av kriget fullt logiskt och rationellt.

Rättfärdiga

Dessa tankemönster präglas av att individen rättfärdigar sitt brott genom att motivera sina olagliga handlingar. Individen avskärmar sig för att våga och kunna utföra sina brott. Syftet är att utestänga varningssignaler och förtränga rädslan för att kunna utföra brottet.

Berättigad

Vidare handlar det om en världsbild där individen tror att han är berättigad, utvald, till att inkräkta på andras områden för att ta det han vill ha. Individen är universum ur vilket allt centreras och utgår ifrån.

Utöva makt och kontroll

Den här individen är ofta besatt av tanken att utöva makt och att kunna kontrollera sin omgivning. En så kallad skampersonlighet måste – för att kompensera bristen av inre kontroll – ha yttre kontroll över andra människor. Individen försöker dominera andra genom våld eller genom hot om våld. Ju räddare individen är inuti, desto mer försöker han dölja det utåt. Individen är en så kallad King Baby.

Grandios tänkande

Att rädda ansiktet handlar om att visa sin position. Utmaningen att lyckas med brottet är en del av det grandiosa tänkandet där man ska visa vem man är och att man är driftig. Individen vill samtidigt gärna betona sina positiva sidor, verkliga eller inbillade, som en förmildrande omständighet.

Ansvarslös

Individen kännetecknas också av ett tankemönster som handlar om att vederbörande aldrig kommer att ställas till svars för sina gärningar. Denna individ förväxlar sina önskningar med verkligheten. Individen överskattar sin förmåga.

Intellektuell lättja

Intellektuell lättja handlar om att välja den för individen lättaste utvägen. Det handlar om att få snabba belöningar och ta sig ur situationer så lätt som möjligt även om det kostar ännu mer senare. Kostnaden som andra får bära räknas förstås inte alls.

Icke realism

Den här individen kännetecknas av en oförmåga att sätta upp realistiska mål för sig själv. Tankekedjor som studsar från en association till en annan och som är svåra att följa för en utomstående är också ett inte ovanligt uttryck. Den som fungerar på det viset är bland de tyngst belastade av kriminella tankemönster. Motgångar, bakslag och hinder betraktas som en fientlig omvärlds provokationer, när det i själva verket mestadels handlar om rimliga konsekvenser av det egna kriminella beteendet.

In- grupp mot förkastlig ut-grupp

Hand i hand med dessa kriminella tankemönster går förstås behovet av skapa en konfrontativ miljö mellan en egen in-grupp och de där andra i en ut-grupp. Den egna in-gruppen anses förstås stå inför ett hot utifrån. Ett hot som utgörs av den föraktliga ut-gruppen.

Kriminella tankemönster och identiteter överlappar i olika miljöer

Dessa kriminella tankemönster och identiteter återfinns såväl inom miljöer av traditionell kriminalitet som inom miljöer av våldsbejakande extremism. Dessa kriminella tankemönster och identiteter initierar, möjliggör och förstärker överlappningar mellan dessa två miljöer. Överlappningar som utgör ett hot mot medborgare och rättsstater.

Putins uttryck och handlingar ger intryck av att ha en grund i kriminella tankemönster

President Putin synes i sina resonemang inför och under invasionen utav Ukraina, sitt agerande i förhållande till Ukraina och sin omvärld samt genom den omgivande miljön av oligarker, extrema nationalistiska miljöer, kriminella nätverk inom och utom staten etc. väl motsvara en individ som präglas av kriminella tankemönster och identiteter. Putins uppväxt och gedigna bakgrund inom det sovjetiska obarmhärtiga säkerhetsklustret utgjorde en plattform för tillväxt och befästande av kriminella tankemönster och identiteter.

“Det är en mans egna sinne, inte hans fiende, som lockar honom mot onda handlingar.”

Läs mer:

Tankemönster, riskfaktorer, drivkrafter m.m.

Källor: 

Agrell. Petterson. Högardh. 2015. Kunskapsinventering inom fältet antagonistiska hot och social oro med relevans för samhällets säkerhet. Lunds universitet: Statsvetenskapliga institutionen/underrättelseanalys. 

Alex P. Schmid (with the collaboration of A.J. Jongman). The Links Between Transnational Organized Crime and Terrorist Crimes. Report prepared for the Commission on Crime Prevention and Criminal Justice in response to EcoSoc Resolution 1995/8, sect. II, paragraph 10. Leiden: LISWO, January 1996 (32 pp.) [subsequently quoted as ‘1996 Links Report’]; a slightly modified version was published as Alex P. Schmid, ‘The Links Between Transnational Organized Crime and Terrorist Crimes’, Transnational Organized Crime 2, no. 46 United Nations Report of the Ad Hoc Committee established by General Assembly resolution 51/210 of 17 December 1996 Sixteenth session (8 to 12 April 2013) General Assembly Official Records, 68th Session Supplement No. 37; Annex I Preamble and articles 1, 2 and 4 to 27 of the draft Comprehensive Convention on International Terrorism prepared by the Bureau. United Nations • New York, 2013, p.6 (A/68/37). 

Bajarunas. Kersankas. 2018. Hybrid Threats: Analysis of Content, Challenges Posed and Measures to Overcome. Lithuanian Annual Strategic Review 

Basra, Rajan and Neumann, Peter R. 2016. ‘Criminal Pasts, Terrorist Futures: European Jihadists and the New Crime-Terror Nexus’. 

Bergstrand, Gunnar. 2012. Kriminalitet som livsstil. 

Brå. 2009. Motverka otillåten påverkan. En handbok för myndigheter om att förebygga trakasserier, hot, våld och korruption. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. 

Brå and Säkerhetspolisen. 2009. Våldsam politisk extremism: antidemokratiska grupperingar på yttersta höger- och vänsterkanten. Stockholm: Brottsförebyggande rådet (BRÅ). 

Deland, Mats Fredrik Hertzfeldt och Thomas Hvitfeldt. 2010. Det vita fältet: Samtida forskning om högerextremism Opuscula upsaliensis 41, Historiska institutionen, Uppsala universitet, Uppsala. 

Edling, Christofer and Rostami, Amir. 2016.Våldets sociala dimension: Individ, relation, organisation. Lund: Studentlitteratur. 

Federal Criminal Police Office (2016), Analysis of the background and process of radicalization among persons who left Germany to travel to Syria or Iraq based on islamist motivations, Federal Criminal   

Fleming, Brian P. 2011. The Hybrid Threat Concenpt: Contemporary War,Military Planning and the Advent of Operational Art. United States Army Command and General Staff College. 

Freedman, Lawrence. 2017. The Future of Warfare: A History. London. 

Försvarets radioanstalt. 2019. Hybridhot. FRA. Försvarsberedningen 2017, Motståndskraft: Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025. Ds 2017:66. Försvarsdepartementet. 

Gunnarson, Carina and Rostami, Amir. 2017. ‘Sweden: Organised Crime, Politics and Civil Society’, in Allum, Felia and Gilmour, Stan (eds) Organised crime and Politics. Edward Elgar Publishing. 

Gustafsson, Linus and Ranstorp, Magnus. 2017. Swedish Foreign Fighters in Syria and Iraq: An Analysis of open-source intelligence and statistical data. Stockholm: Försvarshögskolan (FHS). 

Hegghammer T. (2016), ‘Revisiting the poverty-terrorism link in European jihadism’, Speech at Society for Terrorism Research Annual Conference, Leiden.

Hoffman, Bruce. 2006. Inside Terrorism. New York. Huges, Patrick. 1998. Global Threats Challenges: Decades Ahead. Defense Link. Washington. U.S Department of Defense. 

Hybrid CoE. 2019. Countering hybrid threats. The European Centre of Excellence for Countering Hybrid Threats. 

Häggström, Henrik. Bruun, Hans. 2019. Antagonistiska hot och dess påverkan på lokalsamhället, Centrum för asymmetriska hot- och terrorstudier, Försvarshögskolan.

Koehler, Daniel. 2017. Understanding Deradicalisation. Methods, Tools and Programs for Countering Violent Extremism.

Lambakis, Steven. Kiras, James. Kolet, Kristin.2002. Understanding Asymmetric Threats to the United States. Comparative Strategy 21 (4). Lele, Ajey. 2014. Asymmetric Warfare: A State vs None-State Conflict. OASIS Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten. 2016. Årsöversikt 2016 

von Lampe, Klaus (2019) ‘Definitions of Organized Crime’.  

von Lampe, Klaus (2016) Organized Crime: Analyzing Illegal Activities, Criminal Structures, and Extra-legal Governance. US: SAGE Publications. 

Levi, Michael (1998) ‘Perspectives on “Organised Crime”: a perspective’, The Howard Journal of Criminal Justice 37(4). 

Lööw, Heléne (2017) ‘Våldsbejakande extremism – begrepp och diskurs’, SOU 2017:67 Våldsbejakande extremism – En forskarantologi. Stockholm. 

Napoleoni, Loretta (2011) Rogue Economics. Seven Stories Press. Rapoport, David C. (2002) ‘The Four Waves of Rebel Terror and September. 11’, Anthropoetics 8(1). 

NCT. 2017. Helårsbedömning. Bedömning av terrorhotet mot Sverige 2017. Stockholm. Nilsson, Torbjörn. Ivarsson Westerberg, Anders. 2011. Våldsamma upplopp i Sverige – från avvikelse till normalitet. MSB. Stockholm. 

Normark M. m.fl. (2017), Finansiella aktiviteter kopplade till personer från Sverige och Danmark som anslutit sig till terrorgrupper i Syrien och Irak mellan 2013 – 2016, Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier, Försvarshögskolan, Stockholm.  

New York Times. 2019. The New Nativists. The Global Machine Behind the Rise of Far-Right Nationalism. 

Ranstorp, Magnus och Gustafsson Linus. 2017. Swedish Foreign Fighters in Syria and Iraq. Centrum för asymmetriska hot-och terrorismstudier. Försvarshögskolan, Swedish Defence University.   

Ranstorp Magnus. m.fl. (2018), Mellan Salafism och Salafistisk Jihadism – Påverkan mot och utmaningar för samhället, Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier, Försvarshögskolan, Stockholm. 

Nationella Operativa Avdelningen, Polismyndigheten. 2019. Lokal Krisberedskap till att motverka organiserad brottslighet, social oro, antagonistiska hot och händelser av betydelse för totalförsvaret 

Rostami, Amir. 2019. Organiserad antagonism´ Överlappningen mellan våldsbejakande islamistisk extremism och organiserad brottslighet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. 

Rostami, Amir. 2016. ‘Criminal organizing: Studies in sociology of organized crime’, PhD-dissertation. Stockholm: Stockholm Universitet. 

Rostami, Amir, Mondani, Hernan, Carlsson, Christoffer, et al. 2018. Våldsbejakande extremism och organiserad brottslighet i Sverige. Stockholm: Institutet för Framtidsstudier. 

Rostami, Amir, Sturup, Joakim, Mondani, Hernan, et al. (2018) ‘The Swedish Mujahideen: An exploratory study of 41 Swedish foreign fighters deceased in Iraq and Syria’, Studies in Conflict & Terrorism 

Rostami, Amir. Mondani, Hernan. Carlsson, Christoffer. Sturup, Joakim. Sarnecki, Jerzy. Edling, Christoffer. 2018. Våldsbejakande extremism och organiserad brottslighet i Sverige. Institutet för framtidsstudier. Stockholm.

Sherman, Lawrence W. 2013. The Rise of Evidence-Based Policing: Targeting, Testing, and Tracking. Crime and Justice 42 (2013). 

Strindberg, Anders. 2020. Social Identity Theory and the Study of Terrorism and Violent Extremism. 

Sturup, Joakim and Rostami, Amir (2017) ‘Organiserad antagonism: Överlappningen mellan våldsbejakande extremism och organiserad brottslighet’, in C. Edling and A. Rostami (eds) Våldsbejakande extremism: En forskarantologi. Stockholm: Kulturdepartementet. 

Säkerhetspolisen. 2013, 2014, 2015, 2016, 2017, 2018, 2019. Årsbok Säkerhetspolisen. Stockholm 

Thornton, Rod. 2007. Asymmetric Warfare. Cambridge. 

Tomes, Robert R. 2004. Relearning Counterinsurgency Warfare. Parameters; Carlisle Barracks. 48 (3). 

Totalförsvarets forskningsinstitut. 2015. Analys och detektion av vilseledning och påverkansoperationer i sociala medier.  

Walters Glenn D prof. 2020. Closing the Integration Gap in Criminology – The case for Criminal Thinking.

Länkar 

(https://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-10415-2000-INIT/sv/pdf

(https://www.fra.se/underrattelser/hybridhot.4.60b3f8fa16488d849a54a6.html

(https://www.hybridcoe.fi/hybrid-threats/

http://www.organized-crime.de/organizedcrimedefinitions.htm. 

http://anthropoetics.ucla.edu/ap0801/terror/ 

http://hegghammer.com/_files/Hegghammer_-_poverty 

http://fhs.diva-portal.org/smash/get/diva2:1231645/FULLTEXT02.pdf 

http://www.terrorismanalysts.com/pt/index.php/pot/article/view/554/html 

https://www.un.org/press/en/2020/sc14273.doc.htm

https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S1756061618303458

https://www.emerald.com/insight/content/doi/10.1108/JCRPP-02-2017-0010/full/html

https://ctc.usma.edu/western-balkans-foreign-fighters-homegrown-jihadis-trends-implications/

Publicerat i Defence- and Securitypolicy | Lämna en kommentar

Drömmar lär och bär, önskedrömmar förtär

En av de kvinnor och män som byggde vårt land. Sverige byggdes och byggs genom dessa människor. De som sliter i industrin, i vården, i skolan, i omsorgerna, i jord- och skogsbruken, på byggarbetsplatserna m.fl. Sverige byggdes inte genom privilegier, inte genom kolonialism, inte genom kränkthet, inte genom att skylla på någon annan. Sverige byggdes genom hårt arbete, självdisciplin, krav på lön och villkor för mödan och ett premierande av ansvarstagande och ansvarsutkrävande från tidiga år.

”Hemmets grundval är gemensamheten och samkänslan. Det goda hemmet känner icke till några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn. Där ser icke den ene ner på den andre. Där försöker ingen skaffas sig fördel på andras bekostnad, den starke trycker icke ner och plundrar den svage, I det goda hemmet råder likhet, omtanke, samarbete, hjälpsamhet.”

(Per Albin Hansson)

”För oss innebär uttrycket ”land skall med lag byggas” att alla medborgare skall vara lika inför lagen. Deras rättigheter skall inte bara garanteras i det inbördes förhållandet medborgarna emellan utan även i relationen mellan medborgare och myndigheter, mellan den enskilde och den offentliga maktens utövare. Vi hävdar fortfarande samma grundsyn på lagen som landshövdingen i Fänrik Ståls sägner. Att Fru Justitia har en bindel för ögonen och som symbol för rättvisan har bundit denna bindel i årtusenden är ett uttryck för att alla skall behandlas lika, oberoende av personliga förhållanden såsom tro, åskådning, ras, ursprung, kön, ålder, nationalitet, språk, samhällsställning eller förmögenhet.”

(Gösta Bohman)

Att bygga vårt det goda samhället är en konstart. Det handlar om sans, relevans och leverans.

Drömmar lär och bär. Önskedrömmar förtär.

—————————————————————

Se inlägg med bild från Nordiska museet

En 14-årig skogsarbetare, den yngste i sitt lag, fångad på bild en vinterdag 1934. Ytterplaggen har åkt av efter att han fått upp värmen genom det tunga arbetet. Att vara 14 år och konfirmerad innebar att vuxenlivet började. En kort sekund möter han vår blick innan han fortsätter, kanske med att avkvista en fälld gran. Vintern var den bästa tiden för avverkning då timret kunde fraktas över frusen mark med häst och släde. Foto: C. G. Rosenberg/ Nordiska museet

https://www.facebook.com/91217182731/posts/10159164881917732/?d=n

Publicerat i Defence- and Securitypolicy, Democracy and Human Rights, Management, Participation and influence, Social Unrest/Disorder | Lämna en kommentar

Varför öppna dörren på glänt för miljöer som kan utgöra antagonistiska hot?

Händelsen med en individ som är dömd för stöld, saknar uppehållstillstånd, är efterlyst av Polisen och städat hos statsministern (tillika tidigare finansministern) har kommenterats ur en rad olika synvinklar.

Vi kan bortom dessa kommentarer notera att från ett säkerhetsperspektiv torde inte händelsen i första hand innebära försämrad säkerhet i förhållande till främmande makts vilja och förmåga att tränga in innanför statsministerns skalskydd.

Hotbilden här handlar snarar om att det hade kunnat uppstå ett asymmetriskt hot från miljöer av organiserad brottslighet eller våldsbejakande extremism eller rentav överlappningar mellan dessa miljöer. Så kallade papperslösa individer etc. verkar i en skuggvärld där de blir hänsynslöst utnyttjade av båda dessa miljöer. Det gäller särskilt när dessa miljöer överlappar varandra.

Det synes ytterst märkligt att ingen i statsministerns närhet (politik och myndighet) har arrangerat städhjälp från någon av de företag som har en nära samverkan med säkerhetsföretag inom säkerhetsbranschen.

Att lämna dörren på glänt för miljöer som kan utgöra antagonistiska hot mot statsministern är synnerligen anmärkningsvärt och klandervärt.

Om vi utgår från att Säpo följt gällande instruktion och författning avseende mandatet och uppdraget och att det är korrekt att Säpo inte har i uppdrag att kontrollera personer som utför arbete hos en skyddsperson uppstår fyra följdfrågor:

  1. Har Säpo informerat regeringen om detta säkerhetshål?
  2. Om ja, hur har ärendet hanterats vidare i regeringskansliet?
  3. Har Säpo inte informerat regeringen om detta säkerhetshål?
  4. Varför inte?

Ansvarsutkrävandet fördelar sig utifrån hur frågorna besvaras.

Publicerat i Defence- and Securitypolicy | Lämna en kommentar

Ordning och reda är rättsstatens och demokratins kännetecken

Det finns anledning att då och då när den obefogade rädslan för ordning och reda motiveras med den befogade oron för nazism och fascism påpeka att både fascismen i Italien och nazismen i Tyskland i många avseenden mejslade ut en statsapparat som var motsatsen till just det vi anser är en önskvärd ordning och reda. Nepotismen, korruptionen, angiveriet, dubbelmandaten, icke förutsägbarheten, kontrollen av kontrollen av kontrollen, rättslösheten osv. var utpräglade normalföreteelser i dessa stater.

Att fascister och nazister var duktiga på att marschera i takt och vråla i tungomål är inte detsamma som att staten fungerade som ett välsmort urverk. Motsatsen var normen och normaltillståndet.

Att fascisterna fick tågen att gå i tid och att nazisterna genomförde den vidrigaste logistikoperationen i mänsklighetens historia när de fraktade individer och grupper av individer till koncentrations- och utrotningsläger innebär inte att dessa stater karaktäriserades av ordning och reda.

Tvärtom var dessa staters styrande ideologier uppbyggda av vidriga inhumana rättslöshetsnormer som utgick från den våldsammes antisociales rätt.

Som forskare inom kriminologi visar är brister i normsättning och bristande självdisciplin av avgörande betydelse vid utvecklandet av asocialt och kriminellt beteende.

Gemenskapsnormer och självdisciplin är grundstenar för demokratin och demokratifostran vilket folkrörelserna och arbetarrörelsen tidigt förstod och inympade. Att påstå att ordning och reda är en högerextrem signalsubstans är historielöst och okunnigt. Det är dessutom kontraproduktivt i arbetet mot extremism.

Den som t.ex. läser Koehlers Understanding Deradicalization: Methods, Tools and Programs for Countering Violent Extremism förstår att ordning och reda i form av självdisciplin, självkontroll och normsättning är synonymt med re-pluralisation och demokratifostran i de avhoppar- och deradikaliseringsprogram i vår omvärld som används för att återintegrera indvider inom våldsbejakande extrema miljöer.

Re-pluralisering och demokrati med ordning och reda är inte varandras motsatser. Tvärtom, de är i varandras ömsesidiga beroende.

Det är angeläget att förstå detta samband för att också förstå den djupare innebörden av rättsstatens kamp mot asocialitet och kriminalitet. Den avser såväl säkerheten och tryggheten för individer som värnandet och stärkandet av vår demokrati.

Publicerat i Defence- and Securitypolicy | Lämna en kommentar