Döm IS-deltagare här och döm IS-deltagare där

Säpo informerar i dag om att det på relativt kort tid skett en mycket kraftig tillväxt av antalet individer inom den våldsbejakande extremismen, framförallt våldsbejakande islamistisk extremism. Tillväxten har en direkt rak tydlig koppling till IS strategiska inflytande, dvs berättelserna och bilderna om och av IS i Mellanöstern.

Fakta för politiken att förhålla sig till

Det offentliga samtalet och den politiska inriktningen i rättsstatspolitikens hantering av våldsbejakande extremism och terrorism, särskilt vad gäller resande stridande terrorister, har under senare tid nyktrat till utav de problem och utmaningar som vi som samhälle numera ställs inför.

I dag meddelar Säpochefen att det finns tusentals våldsbejakande extremister i Sverige. Ökningen de senaste åren har varit explosionsartad.

– Vi har aldrig sett något liknande i den omfattningen förut, säger Säkerhetspolischef Anders Thornberg i en TT-intervju.

Framför allt handlar det om våldsbejakande islamistiska extremister. År 2010 bedömde Säkerhetspolisen, i en av den dåvarande regeringen (ansvarig minister Nyamko Sabuni) beställd rapport att det fanns omkring 200 individer. 

– Vi skulle säga att det gått från hundratals till tusentals nu, säger Säpos generaldirektör Anders Thornberg till TT.

Säpo-chefen konstaterar också att det finns en tydlig koppling mellan tillväxten av våldsbejakande islamistiska extremister och de berättelser och bilder (strategiska inflytande) som handlar om och som publiceras av IS. 

Den av Försvarshögskolan/CATS nyligen presenterade studien om Foreign Fighters visar bland annat att:

– Sedan år 2012 har 300 individer rest till Irak och Syrien för att delta i antingen IS eller Jabhat al-Nusras brott i regionen. Somliga individer har rest i flera omgångar mellan Sverige och Irak och Syrien.

– 76 procent av individerna är män.

– 24 procent är kvinnor.
– 18 procent är 19 år eller yngre.

– En majoritet kommer från fyra svenska län; Västra Götaland, Stockholm, Skåne och Örebro.

– Över 70 procent av individerna kommer från ett så kallat särskilt utsatt område.

– 75 procent av individerna är svenska medborgare och 34 procent är födda i Sverige (66 procent är födda utomlands).

Sammantaget är det här fakta som vi har att förhålla oss till som samhällsgemenskap; både där i Irak och här i Sverige. Flertalet av individerna är våra medborgare. De är vårt ansvar och de bör helst utredas och dömas där i Irak, men de som har återvänt ska självklart utredas och dömas här i Sverige.

Huruvida det även kan bli aktuellt med utlämningar till Irak lär bli nästa fråga för framförallt rättsväsendet att hantera, men det lär även medföra olika former av överväganden för politiken.

Dömas här och dömas där

Numera finns det en stor förståelse för att den individ som har varit beredd att delta i de vidriga brott som är IS signum också skall utredas och dömas på plats i Irak. Det är dels betydligt mer effektivare att utreda brotten på plats dels självklart att brottslingar i första hand bör straffas för sina illgärningar där de utfört dessa. Att vissa brott är belagda med dödstraff i det landet borde individen förstås ha reflekterat över innan vederbörande utförde sina vidriga handlingar.

Varje stat är suverän vilket i allra högsta grad gäller rättspolitiken och vi har som stat att förhålla oss till detta faktum i de enskilda rättsprocesserna. Sen är det en annan sak att politisk driva frågan om dödsstraffets avskaffande i andra stater. Både är legitima handlingar.

I artikeln nedan framgår hur väl våra politiska ledare numera har anpassat sig till detta rimliga, logiska och legala förhållningssätt. Ingenting har en sådan inverkan på politik som när verkligheten obevekligen tränger sig på principernas oskuld. Det Sverige nu gör genom att söka stödja det irakiska rättsväsendet är en angelägen form av hjälp till självhjälp, ett stöd som bidrar till att stärka den irakiska rättsstaten samtidigt som Sverige bidrar till ökad säkerhet inrikes. Säkerhetspolitik när den är som bäst; säkerhetspolitik där och här.

Konvention och lag har utformats utifrån vitala erfarenheter – varför tillämpas de inte?

Det finns också ett mer grundläggande perspektiv att fundera över sett mot bakgrund av den fakta som presenteras i Försvarshögskolans rapport och det handlar om synnerligen väsentliga föreställningar om samhällskontraktets innehåll och tillämpning, ömesidigheten i vår samhällsgemenskap vad gäller rättigheter och skyldigheter, integrationens utfall och oförmåga att leverera inomskap istället för utanförskap, parallella samhällen, enklavisering, polarisering etc.

Svenska IS terrorister utgör i sig ett hot såväl i Irak och Syrien som i Sverige. IS är också en indikator på allvarliga problem i delar av vårt samhälle. Om vi lyfter fram vissa grundläggande legala förutsättningar för vår samhällsgemenskap och ställer dessa mot den verklighet som IS utgör och representerar så symboliserar det också en uppenbar klyfta mellan samhällets lagar och konventioner och den verklighet och den miljö som IS i huvudsak rekryterat sina deltagare ur.

I Lag (2001:82) om svenskt medborgarskap första paragrafen “Det svenska medborgarskapet är ett rättsligt förhållande mellan medborgaren och staten som medför rättigheter och skyldigheter för båda parter. Medborgarskapet förenar alla medborgare och står för samhörighet med Sverige. Medborgarskapet representerar det formella medlemskapet i det svenska samhället och är en grund för folkstyrelsen.”

I FN:s flyktingkonvention Artikel 2 – Allmänna skyldigheter: “Varje flykting har gentemot det land, varest han befinner sig, skyldigheter främst innebä- rande, att han skall ställa sig till efterrättelse gällande lagar och föreskrifter även som anstalter, som vidtagas för upprätthållande av den allmänna ordningen.”

I FN:s flyktingkonvention Artikel 34 – Assimilation och naturalisering: “Värdlandet åläggs att allokera nödvändiga resurser för assimilation och naturalisering, för att immigrantgruppen skall så snabbt som möjligt kunna bli en del av värdlandets kultur och arbetsmarknad.”

Det finns all anledning för politiken att inhämta, söka förstå och förhålla sig till den bakomliggande erfarenhet ur vilken konventionerna skrevs och beslutades. Bakgrunden var ju erfarenheten från det mest våldsamma och mest inhumana krig världen dittills och hittills hade och har upplevt. Den bakgrunden kom att prägla konventionerna.

Lagstiftning och konventioner är inget annat än en kodifiering av ett urval av vunna erfarenheter och en önskan om att tillämpa de goda av dessa erfarenheter. Flyktingkonventionen skrevs i anslutning till andra världskrigets folkvandringar, flyktingkatastrofer, folkmord och krigsbrott och med de erfarenheterna i bakhuvudet styrde skribenterna sina pennor och beslutsfattarna sina beslutsklubbor.

Mot bakgrund av IS folkmord, krigsbrott och terrorbrott är det nödvändigt att reflektera över bl.a. vårt samhälles ansvar och roll. Även om förövarna är en bråkdel av våra medborgare så är det lidande de förorsakat andra barn, kvinnor och män bortom de flesta människors fattningsförmåga samtidigt som dessa förövare i denna stund lever och verkar fritt i våra samhällen.

Under tiden fortsätter spridningen av de berättelser och bilder som är en del av det rätttfärdigande som dessa individer bygger sina grymma handlingar utifrån. Under tiden inspireras andra unga människor av de återvändade terroristerna samtidigt som det fostras en ny generation i samma hatets logik.

Berättelserna och bilderna har under lång tid faciliterats genom generösa statliga bidrag till organisationer och nätverk. Dessa berättelser och bilder legitimeras och förstärks numera genom de återvändande individer som utfört krigsbrott, folkmord och terrorbrott i IS namn.

I vilken omfattning har de ovan givna erfarenhetsbaserade konventionerna tillämpats och i andemeningen präglat svensk och andra europeiska länders politik de senaste decennierna?

I vilken omfattning har medborgarskapslagen tillämpats i akt och mening att medborgarskapet skall förena alla medborgare och stå för samhörighet med Sverige?

Det givna svaret är förstås i såväl halvhjärtad som blygsam omfattning. Resultatet kan skådas. Av historien lär vi aldrig. Historien upprepar sig kanske inte, men människan är nog densamma.

Läs mer:


https://www.sydsvenskan.se/2017-06-18/potentiella-terrorister-soks-bland-gomda

https://www.svd.se/trots-dodstraff-majoritet-for-terrordom-utomlands

https://www.svd.se/ygeman-vill-doma-svenska-is-resenarer-pa-plats-i-irak/om/jihadistbarnen

https://www.sydsvenskan.se/2017-06-15/kalifatet-kollapsar-sa-gar-det-for-de-svenska-jihadisternas-barn?utm_source=tw&utm_term=c56870d4-c691-4a5f-9951-f0b91d87c31d&utm_medium=list-bottom&utm_campaign=ushares

https://www.fhs.se/Documents/Externwebben/forskning/centrumbildningar/CATS/publikationer/2017/Swedish%20Foreign%20Fighters%20webb.pdf

Posted in Defence- and Securitypolicy | Leave a comment

I dag är Geoff Ho en hjälte  i kriget mot terrorn. Det kommer bli många fler hjältar innan det här kriget är vunnet.

All krig har sina hjältar. Det gäller även lågintensiva asymmetriska kriser och krig. Det gäller även skymningslägen. Det gäller den tid vi nu befinner oss i och de många år vi nu har framför oss.
Situationen kommer att bli värre, mycket värre, innan vi återtagit ytorna som vi under lång tid förlorat successivt och knappt märkbart. Vi är som grodor som kokats långsamt. Flera av oss har varnat för händelseutvecklingen. Nu är vi där.
Nu krävs mobilisering av hela vårt samhälle. Låt oss börja med att avsluta politikens och förvaltningens facilitering av de krafter som hatar oss och våra värderingar; som står för de tusen nålsticken mot våra värderingar så som de uttrycks i vår författning.
Låt oss motverka deras strategiska inflytande. Låt oss motverka – bemöta och de-legitimera – deras berättelser och bilder. Berättelser och bilder som just nu fostrar en ny generation i hatets logik och hatets självexistens. 

I dag är Geoff Ho en hjälte. Det kommer att bli många fler hjältar innan det här kriget är vunnet.
Läs mer:


http://www.expressen.se/nyheter/journalist-forsvunnen-hoggs-av-terroristerna/

Posted in Defence- and Securitypolicy, Preventing and Countering Terrorism, Preventing and Countering Violent Extremism | Leave a comment

Det är en inbyggd konflikt mellan myndigheters värdegrundsaktivism och grundlagens uttryckliga förbud mot åsiktsregistrering 

Vår grundlag innehåller ett uttryckligt förbud mot att människor registreras på grund av sina politiska åsikter.


När även riksdagsledamöter har registrerats av en statlig verksamhet och då med utgångspunkt i inbillade föreställda åsikter då är skandalen i full blom.
 
Det som nu har skett har direkt koppling till denna subjektiva åsiktskontroll som kallas för värdegrund. Vi ser här hur en myndighet bestämmer sig för att göra sig till uttolkare av denna s.k. värdegrund. 

Vi ser också det omedelbara resultatet och konsekvenserna av att myndigheter ägnar sig åt annat än myndighetsutövning utifrån författning, instruktion och regleringsbrev. Vi ser nu resultatet av när myndigheter tar sig friheten att agera förmedlare av den rätta åsikten, värdegrunden. Vi ser nu resultatet av när myndigheter tar sig rätten att kontrollera vem som uttrycker den rätta åsikten, värdegrunden.
 
Att det subjektiva värdegrundsvurmandet leder ut i ett rättsligt gungfly och ett förvaltningsetiskt moras det ligger i sakens natur eftersom den ger fritt utrymme för diverse myndighetsaktivism att blomma ut för fullt.

Här bifogas en länk till den av SI registrerade riksdagsledamoten Jan Ericson (M).

http://www.ericsoniubbhult.se/

Läs mer:

https://si.se/si-tar-krafttag-att-skydda-det-fria-ordet-pa-sweden/

https://si.se/si-avblockerar-konton-pa-sweden/


http://palme.se/JO-anmalan.pdf

Posted in Democracy and Human Rights, Management, Participation and influence | Leave a comment

Vi besegrar mördarna genom att fortsätta våra liv i vår vardag

Terroristens kännetecken är att denne är både svag och ynklig. Terroristens fega medel för att uppnå sina ofta vidriga mål är bl.a. att skapa en sådan rädsla och fruktan och ett sådant oresonligt hat att vi vidtar handlingar som vi egentligen inte vill eller att avstår från handlingar som vi vill genomföra. Vårt bästa motmedel – även om det känns tröstlöst och oerhört frustrerande – är att som britterna formulerar det i sin strategi mot terrorism “we shall continue with our ordinary lives”.

Terrorismen och extremismen är adaptiv och evig till sin natur. Vi kan aldrig bli av med den men vi kan bekämpa den adaptivt och samtidigt låta den få så få segrar som möjligt.

Ett sätt att minska dess attraktivitet och dess genomslag är just att sörja och respektera de som mördas av dessa mördare men samtidigt fortsätta med våra ordinarie liv.

Det vi nu står inför har våra medmänniskor i våra grannländer levt med länge. Det var bara en tidsfråga innan det skulle ske här i vårt land, mittibland oss.

Låt oss avvakta med de djupare analyserna och kommentarerna till utredningsläget klarnar. Myndigheterna (bl.a. Säpo, Polisen och statsministern) har definierat attacken och morden som terrordåd. Nu i denna stund kan vi stödja vår polis och vår säkerhetspolis genom att framförallt inte vara i vägen, genom att undvika spekulationer, genom att inte belasta telenätet, osv.

Vi är ett land i sorg. Vår sorg och medkänsla går till de som igår kväll och inatt inte kom hem till sin familj; sin far och mor, sin dotter och son, till dem som inte längre kommer att kunna tillbringa den kommande påskledighet med familj och vänner, för de som mördades och skadades och för deras anhöriga.

Vi är ett land i sorg. Men i dag ska vi återta vårt vanliga liv. Vi ska aldrig låta de ynkliga mördarna styra oss, vårt samhälle. Vi ska motverka och bekämpa dem; vi ska motverka deras hat, vi ska jaga dem, vi ska rannsaka dem, vi ska döma dem och vi ska förvara dem på livstid. Där ska de vandra planlöst år efter år i sina celler androm till varnagel.

Vi går vidare. Vi återtar vårt vanliga liv. Igår mobiliserade vi i vårt samhälle inte enbart våra krisförmågor och vår rättsstat, utan också allt det som kännetecknar ett land som går vidare, ett land som inte böjer nacken inför terrorns och hatets ynkliga trasiga bärare och utövare. 

Vi mobiliserade medkänsla, omvårdnad och omsorg. Människor stöttade varandra. Människors egna jag blev något mindre till förmån för medmänniskan. Människor avvaktade tålmodigt besked, hjälpte varandra i stort och smått, vandrade tillsammans, delade transporter, erbjöd övernattning, mat och dryck, erbjöd sig att hämta barn på skola och förskola för de föräldrar som var fast i Stockholm på sina jobb och i och utanför kollektivtrafiken, kommuner krisorganiserade barnomsorg och fritidsverksamhet. Ja alla försökte dra sitt strå till vårt gemensamma samhälle.

Vi kan mitt i sorgen, frustrationen och bedrövelsen känna en tacksamhet och en stolthet över vilka vi är och vad vi står för. Vårt samhälle är värt att försvara och vi gör det när vi utsätts för hot, hat och terror av de som önskar förgöra oss och våra värderingar, våra rättigheter och våra skyldigheter, våra friheter. 

Läs mer: 

http://www.expressen.se/tv/nyheter/polisen-griper-en-man-efter-lastbilsattacken/

Posted in Defence- and Securitypolicy, Democracy and Human Rights, Preventing and Countering Terrorism, Preventing and Countering Violent Extremism | Leave a comment

Varför är svensk politik så ofta sist på bollen? 

Nu reagerar äntligen media och politik över hur politisk-religiös fundamentalism har tillåtits breda ut sig. Det vi nu ser är dock enbart toppen på ett isberg.

UK insåg redan för snart tio år sedan i sin reviderade strategi Contest II att staten hade gett bidrag till, talat med och faciliterat de som sagt sig företräda landets muslimer men som visat sig vara en liten mediastark och välorganiserad polariserande minoritet med stor skadeverkan på integration och social sammanhållning. UK gjorde en rejäl omorientering i sin politik.

Vi var flera som tidigt informerade om dessa erfarenheter och behovet av att svenska myndigheter och svensk politik reagerade och agerade.

Men i Sverige börjar vi först nu närma oss motsvarande insikt hos politik, myndigheter och media. Det blir så när tro går före vetenskap, när ego-snällhet går före rätt och när undfallenhet premieras hos myndigheter och inom politiken. Vi är nu i klockan fem minuter över tolv. Läget är kritiskt. Vi har sett motsvarande ske inom försvars- och säkerhetspolitiken, rättspolitiken, migrationspolitiken och integrationspolitiken. Även där reagerar politiken först nu när läget är kritiskt.

På min blogg kan du läsa mer om alla dessa varningar, alla dessa ringda varningsklockor, all denna oändliga redovisning av problem och förslag till åtgärder. Du kan ta del av denna ständiga envig mot politisk saktfärdighet, beröringsångest, egoism, narcissism och valhänthet i frågor som är vitala för vårt samhälle. Du kan se hur politiken alltför ofta fokuserar på bilder och berättelser på bekostnad av den verklighet som finns bakom skynket där bilden och berättelsen förevisas. Du kan se hur politiken alltför ofta dagtingar med våra värderingar och våra friheter såsom de uttrycks i vår konstitution.

Men du kan också ta del av insikten om att demokratin som system fungerar. Nu lossnar lamellerna och de traditionella partierna börjar åter lyssna till opinionen, forskningen och människors erfarenheter. Nu lossnar lamellerna och nya politiska alternativ uppstår vilket sätter press på de traditionella partierna att börja lyssna, anpassa och förbättra sig i förhållande till väljaren, medborgaren, skattebetalaren och invånaren.

Demokratin som system fungerar. När ett eller flera samhällssystem och politikområden körs mot botten kommer demokratin som system att korrigera inkonsistenserna, avarterna, extremerna, tondövheten och  okänsligheten mot människans behov och önskemål.

Det är samtidigt med visst roat överseende som vi nu kan betrakta alla dessa roddare som ror febrilt och som trängs och nästan kliver på varandra i sin iver att uttrycka att de “minsann alltid har tyckt så här”. Det var förstås bara några dagar sedan de ivrigt förnekade eller trivialiserade t.ex. förtrycket mot kvinnor, enklavisering, polarisering, klan- och gängrelaterad brottslighet etc som drabbar många av våra medmänniskor i våra förorter. Dem som uppenbarligen av somliga inte anses ska ha samma rättigheter som vi andra. Men nu ror de. Även det är ett tecken på att demokratin fungerar.

Avslutningsvis en uppmaning till politiska ledare; visa självförtroende. Våga ta initiativ. Agera framför att reagera. Lita mer på era egna intryck och vetenskapens analyser av omvärlden än på rådgivarna som serverar dagens bild och berättelse. Lek inte följa John med media och aktivister. Följ inte vår tids pöbel, nämligen tillfälliga opinionsrusningar. Var istället en stabil samhällsbyggare som kombinerar vetenskap med ideologi. Låt fakta ta plats och konkurrera med dröm och tro. Du kommer att belönas med förtroende om du agerar förtroendeingivande. Demokratin fungerar med eller utan dig, men vill du vara en av våra ledare då behöver du agera utifrån att demokratin som system både är och har makt. Det är så demokratin fungerar.

Demokratin fungerar.

Posted in Defence- and Securitypolicy, Preventing and Countering Terrorism, Preventing and Countering Violent Extremism | 1 Comment

“Det stämde inte mycket i den intervjun!” (Om återvändade resande stridande terrorister)

Ja det blev ju självmarkerande. Knappast överraskande för flera av oss som jobbat med frågan de senaste tio åren och som har påtalat bristerna och problemen vid otal tillfällen.

Vem vet, kanske tas kritiken den här gången på allvar och åtgärder vidtas, dvs. skarpa åtgärder från rätt departement och rätt myndigheter. Det är, nu när klockan är fem över tolv, dags att flytta saken till inrikesministern och lämplig myndighet. Kommittéformen är nu tyvärr slutligen förbrukad. 

Dags att följa beredningsrutiner samt skärpa styrning och uppföljning. Samtidigt behöver sekretesslagstiftningen ses över i syfte att möjliggöra detaljerat och precist informationsutbyte mellan kommuner och statliga myndigheter. Katalogen med åtgärder som måste till är omfattande.

Grundläggande är förstås att resande stridande terrorister utreds, åtalas och döms för krigsbrott, folkmord och terrorbrott.

Utdrag ur intervjun med dr Ranstorp



“Terrorforskaren Magnus Ranstorp sågar flera av demokratiminister Alice Bah Kuhnkes (MP) påståenden om IS-avhoppare i SVT:s Agenda. Bland annat lyfter hon felaktigt fram Umeå och Göteborg som bra exempel på hur man hanterat återvändande jihadister.
– Det stämde inte mycket i den intervjun, säger han.

I söndagens intervju kunde demokratiministern, som ansvarar för Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism, inte ge något bra svar på hur Sverige hanterar de drygt 150 personer som återvänt efter sina resor till terrorgruppen IS. Det bekymrar terrorforskaren Magnus Ranstorp vid Försvarshögskolan, som menar att det kan vara ett tecken på att man inte har jobbat så skarpt med frågan.

– Det är en nationell prioritet att hantera återvändare, som är kanske de farligaste individerna vi har. Att bara lämna detta till Säkerhetspolisen är oansvarigt, säger han till SVT:s Aktuellt.”

Läs mera:



http://www.svt.se/nyheter/inrikes/magnus-ranstorp


http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article24551496.ab


Posted in Defence- and Securitypolicy, Democracy and Human Rights, Preventing and Countering Terrorism, Preventing and Countering Violent Extremism | Leave a comment

Avhopp eller avradikalisering!?

Avhopparverksamhet och verksamheter som syftar till avradikalisering är inte samma sak!

Efter SVT2 Agendas program (den 12 mars 2017 kl 21.15) om de återvändande resande stridande terroristerna i IS har det uppstått en diskussion på flera fora om avhopp och avradikalisering/avprogrammering.

Min reflektion är att det i programmet borde ha gjorts en tydlig distinktion mellan dels avhopparverksamhet dels avradikalisering. Få har erfarenheter av framgångsrik avradikalisering.

Flertalet insatser som riktas till individer inom den våldsbejakande extremismen och terrorismen avser avhopp och inte “avprogrammering”. En förhoppning är förstås att individen efterhand i och med avhoppet från den sociala tillhörigheten i en verksamhet, organisation eller nätverk skall förändra sina åsikter och värderingar.

Det råder dock stor osäkerhet om vilka resultat som faktiskt uppnås med avradikalisering. Även resultaten av avhopparverksamheter diskuteras flitigt i meningen att vissa erfarenheter visar att de individer som redovisas som avhoppare i någon mening redan hade påbörjat sitt sökande efter ett annat socialt sammanhang innan de blev föremål för olika insatser inom avhopparverksamheter. Icke desto mindre kan det vara nyttigt och direkt avgörande att länka denna individ vidare till en avhopparverksamhet.

Jag har skrivit en hel del om dilemmat, bl.a. från mitt möte i Djakarta med en av JI:s ledare Nasir Abbas.

https://brixski.wordpress.com/2014/02/20/jag-har-nog-aldrig-mott-en-lycklig-terrorist/

Läs mer:

http://www.svt.se/agenda

Posted in Defence- and Securitypolicy, Democracy and Human Rights, Preventing and Countering Terrorism, Preventing and Countering Violent Extremism | Leave a comment