När får vi se riktig humanism? Humanism bortom dagens tre själviska utgångspunkter!?

Migrationen i Sverige är för alltfler medmänniskor en brutal opersonlig vardagsverklighet, men den blir inte mindre brutal och opersonlig genom att vi bortser från de problem som nu köar upp sig.

Bara i dag har vi fått beskrivet den nya barnfattigdomen och stigmatiseringen som drabbar våra nya medmänniskor, de nyanlända barnen. Vi har även fått ytterligare en av otal beskrivningar av uselt boende. Denna gång i Kramfors.

Vi håller på att få en migration som bygger på tre utgångspunkter:

1. Stor volym med ett tayloristiskt industriellt mottagande. Detta för att stor volym uppfattas som synonymt med godhet.

2. Ett socialdarwinistiskt system där det är den starkaste bland flyktingarna som kan ta sig ut i vårt samhället och skapa sig en framtid, sina livsprojekt

3. I övrigt den stora gruppen av individer, våra medmäniskor, avsedda att tillhandahållas som en, med eller utan papper, nyttig lågutbildad arbetskraftsreserv för lönedumpning, mindre nogräknade arbetsgivare och framförallt akuta behov i vård och omsorg.

Ett vidrigt cyniskt system där utopisk nyliberalism leder vägen för en enfaldig vänster som tror sig vara human.

Det stora samhället som borde komma efter mottagandet bortser de ifrån. Förmodligen för att det är för komplext för dem att överblicka och förstå. Det är de inte ensamma om. Skillnaden är dock den att alltfler av oss blir allt ödmjukare och inlyssnande inför utmaningen. Vi kan också samtala om och analysera utifrån bl.a. fyra vitala begrepp och företeelser: volym, individ, kvalitet och humanism.

De 43 miljarder som Migrationsverket äskar utöver sin befintliga budget är en stillsam spott i Dalälven om vi lyfter blicken och försöker inse vilka behoven är och framförallt vad som krävs av näringsliv och kommuner framöver.

Om vi överhuvudtaget skall ha en chans, nej fel, om dessa våra nya medmänniskor skall ha en chans, krävs en rekordhög tillväxt, ett offensivt bostadsbyggande, ett kraftigt utbyggt utbildningsväsende, men framförallt ett näringsliv långt bortom dagens produktion med arbetstillfällen. Där borde fokus ligga bland de som är humana på riktigt. De som går bortom saxofoner, visselpipor, surdegsbröd, födömanden etc.

När får vi se riktigt humanism?

Stockholm tog emot 93 flyktingar 2012. Smaka på det. Det har hittills varit en Alliansstyrd kommun med över 900.000 invånare. Det är en kommun som definitivt inte har följt statsminister Reinfeldts uppmaning att ”öppnat sina hjärtan”. I samma kommun fick Feministiskt initiativ och Miljöpartiet 18.3 procent av rösterna i de allmänna valen. På Högalid 8 Bergsund Södermalm togs det inte emot en enda flykting. Här har samtidigt (fi) och (mp) 35.1 procent av rösterna.

Om vi ska tolka opinionen så bör det i dessa distrikt rimligtvis finnas en mycket god grund för ett rejält ökat flyktingmottagande.

Nu finns en utmärkt grund för ett rejält ökat och ett kvalitativt engagerat flyktingmottagande i Stockholm

Nu när Stockholms stad byter majoritet till en rödgrön sådan bör naturligtvis en av de första och mest akuta åtgärderna vara att öppna upp såväl lokaler som ytor där det finns möjliget bl.a. att sätta upp de tillfälliga moduler som nu planeras för att klara av de ökade volymerna i mottagandet. Detsamma gäller platser för skola och utbildning.

Här krävs ett omedebart utbyggnadsprogram som kan möjliggöra att vi solidariskt snabbt lättar på trycket i mottagandet på landsbygden. Det som är vår relativa fördel i Sverige, dvs våra stora ytor på en liten befolkning är också vår smala sektor i integrationen. Vi är nämligen en liten population. Särskilt på landsbygden. Men i Stockholm, med visserligen bostadsbrist, där finns arbetstillfällena och befolkningen. Här finns alltså två vitala komponenter för en lyckad integration. Principen bör alltså vara att hela landet skall ta emot flyktingar utifrån den styrka som respektive mottagande region har. Om den principen skall tillämpas fullt ut, då har flera Stockholmskommuner en enorm utvecklingspotential när det gäller mottagande.

Stockholm stad, Danderyd, Lidingö, Täby m.fl. bör sett till sin relativa befolkningsandel, ekonomiska styrka sammantaget kunna ta emot mellan 30.000-50.000 medmänniskor varje år. Detta utöver den normala urbanisering och inflytning som redan sker.

Lägg till detta en mycket viktig faktor, åtminstone i delar av Stockholms stad, den positiva attityden till ökat mottagande på nationell nivå och som nu bör kunna omsättas i staden och på den lokala nivån. I lokalsamhället i Stockholms stadsdelar uttrycks det i starka engagerande ordalag en vilja att ta emot medmänniskor på flykt. Det är ett uttryck som väntar på att få förverkligas och utvecklas till ett konkret handgripligt engagemang för flyktingmottagande som vi i dag ser från individer och det civila samhället i många av våra landsbygdskommuner. I Stockholm finns det uttryckta engagemanget och resurserna. Nu finns äntligen en möjlighet att omsätta engagemanget i konkret handling. Det är humanism på riktigt.

Läs mer:

Längtan efter sammanhanget och gemenskapen

https://brixski.wordpress.com/2014/09/22/sverigedemokraterna-fangar-den-kommunitara-langtan-mitt-i-den-kosmopolitiska-globaliseringsyran/

Sanningens ögonblick – Johan Malmberg träffar Carsten Jensen

http://hd.se/kultur/2014/09/18/sanningens-ogonblick/

Svenskerne förstår ikke sin egen innvandring – Elin Örjasaeter

http://mobil.aftenposten.no/meninger/kronikker/Kronikk-Svenskene-forstar-ikke-sin-egen-innvandring-7715484.html

Ta ansvar för invandringen

http://www.di.se/artiklar/2014/9/16/debatt-ta-ansvar-for-invandringen/

Haveriet i Kramfors

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5972053

Hycklare är ni allihop – Alice Teodorescu

http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/aliceteodorescu/article19578984.ab

Vi har det bättre ställt än 1964 men vi är fattigare

http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/peterkadhammar/article19584606.ab

2400 sökte asyl i valet slutskede

http://www.sydsvenskan.se/sverige/2-400-sokte-asyli-valets-slutskede/

Kramfors

http://mobil.aftonbladet.se/a/www/19583980

Vrid vapnen ur händerna på SD – Bo Rothstein

http://m.gp.se/nyheter/debatt/1.2497895-lar-av-historien-sa-vrids-vapnen-ur-handerna-pa-sd

Kritik mot svensk invandringspolitik – Elin Örjasäter, Jan Ekberg och Federley

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=5974020

Förstående vänster ett svek mot muslimer – Nalin Pekgul

http://www.di.se/artiklar/2014/9/25/debatt-forstaende-vanstern-ett-svek-mot-muslimer/

Har vi en deal? – Johan Westerholm

http://ledarsidorna.se/2014/09/har-vi-en-deal/

SD speglar en verklighet som har negligerats – Johan Westerholm Peter Högberg Edward Nordén

http://www.dagenssamhalle.se/debatt/sd-fangade-en-verklighet-som-negligerats-10985

Posted in Democracy and Human Rights, Management, Participation and influence | Leave a comment

Sverigedemokraterna fångar den kommunitära längtan mitt i den kosmopolitiska globaliseringsyran

Ett utifrånperspektiv på vår exceptionalism

“The country is struggling to find balance in its fight against xenophobia, and prospects for resolution seem grim. The pain this causes will continue to fuel both the Sweden Democrats and their least honorable detractors, as Swedes watch their treasured exceptionalism — their homogeneity, egalitarianism, and tolerance — begin to slip away.”
(The New York Times by Teitelbaum 16 september 2014)

Ansvaret är delat

Låt oss vara helt osentimentala och tala klarspråk. Skulden för detta är i huvudsak delad mellan ledningen för (sd) och den parti- och mediapolitiska elit som envist hellre fokuserar på ledningen för (sd) än lyssnar till budskapen från de väljare som röstar på (sd). I längden är förstås detta förhållningssätt helt ohållbart. Att upprepa exakt samma beteende men hoppas på olika utfall är själva definitionen på galenskap.

Men det är stor skillnad på att lyssna och leda eller ignorera och leda

Politiken kommer alltid att innehålla ett moment av medborgarfostran. Ett moment av att leda bortom nuvarande opinioner i syfte att förändra och skapa nya opinioner. Men det är stor skillnad på att lyssna och leda eller ignorera och leda. När politiken nonchalant ignorerar väljarens egna upplevelser då leder inte längre politiken. Då tvingar sig politiken på väljaren. Då förmanar politiken. I denna stund upphör dialogen med väljaren. Det offentliga samtalet snörps och väljaren söker sig till den som upplevs lyssna på väljarens berättelser om starka behov och funderingar kring utmaningar.

Ett underskott på relevant politik

Ska denna insikt komma först när (sd) i valet 2018 framstår som det enda oppositionspartiet? Ett oppositionsparti på 20-25 procent!? Den tid är snart över då (sd) personrötter i nazismen inte längre har avgörande betydelse för väljarens val. Det är just denna historiska bakgrund som hittills har förmått många missnöjda väljare att avstå (sd).

Denna spärr bleknar snart bort. Det bleknande minnet ersätts av en desperation hos väljare som upplever sig sakna politiska alternativ som beskriver deras vardag.

Vi har ett allt större underskott på politik. Hittills har de politiska debatten fokuserat på kosmopolitiska och sociokulturella frågor. Det är det politiska överskottsutbudet. Det är frågor som gynnar extremerna.

Det politiska underskottet handlar dock om socioekonomiska skillnader och konfliktytor. Det är en berättelse om kommunitära behov. Vårt behov av gemenskap. En gemenskap där vi tillsammans bidrar till och finansierar verksamheter som gör det möjligt för alla i vårt samhälle att få göra sina livsval, att få välja sin livsresa, att få skapa sina livsprojekt. Att få drömma och att få förverkliga drömmarna.

Beror framgångarna för (sd) på flyktingmottagandet?

Ett sätt att få mer kunskap i denna fråga är förstås att samköra valstatistik med lokaliseringsort för flyktingmottagande och boenden. Men säger det verkligen hela sanningen? Nedan ges några bilder utifrån några avgränsade exempel. Analysen och slutsatserna som bygger på en heltäckande genomgång låter än så länge vänta på sig.

Kommuner med stort mottagande, omfattande boende och hög andel väljare som röstar på (sd)

I 95 valdistrikt blev (sd) största parti. Mer än två tredjedelar av dem i Skåne. Låt oss då jämföra valresultatet för (sd) med bl.a. omfattningen på flyktingmottagande. Ställdalen har ett stort flyktingmottagande relativt en liten population av permanent boende. I Ställdalen når (sd) 36.1% och i hela kommunen 23.8%. Detta är ett exempel, men om vi går vidare kan vi notera att i Ludvika kommun är (sd) numera näst största parti med 20.0% av rösterna jämfört med 7.6% år 2010. I orterna Björkås får partiet 29.0% och i Stallbacken 28.7%. I Sölvesborgs kommun är (sd) är näst största parti och får 25.2% av rösterna. I valdistriktet Gammalstorp är (sd) största parti och får 31.0% av rösterna. Förmodligen kan en fortsatt genomgång ge vid handen betydligt fler kommuner och valdistrikt som uppvisar liknande resultat. Det här är enbart en indikation om npgon form av korrelation mellan flyktingmottagande och framgångar för (sd).

Det skulle kunna tyda på en ökad rasism, men mer sannolikt handlar det om proteströstning inte mot flyktingarna som sådana utan snarare mot ett havererat mottagningssystem där flyktingar har fastnat i ett boende och sedan lever under misserabla omständigheter.

Men det finns också den andra motsatta bilden. Denna bild är det angeläget att vi visar mer av. Ett sådant är det omvittnat goda mottagandet i Mellansel i Örnsköldsvik kommun. En liten ort som på kort tid fick ta emot 100 flyktingar från Syrien. Karaktäristiskt för denna flyktinggrupp av individer är att 70 procent har högre utbildning vilket förstås kan ha betydelse för såväl språkinhämtning och sociekonomisk mobilitet. Tyvärr finner jag inte någon statistik på Mellansels distrikt på Valmyndighetens sida, men på kommunnivå når (sd) 3.21 procentenheter.

Begränsade framgångar i Norrland

Men det är förstås viktigt att påpeka att (sd) generellt sett inte har haft lika stora framgångar i norra Sverige. Norrbotten och Västernorrland placerar sig under rikssnittet för (sd). Framförallt Västerbotten verkar vara immuniserat mot (sd). Där (sd) ökat har det i allt väsentligt handlat om att väljarna har bytt sympatier från Nya Moderaterna (m) till (sd).

Stora framgångar i inlandsaxeln

Inte som på de orter framförallt i Skåne och Blekinge där (sd) numera når 15-25 procent och tar rejält från såväl (m) som Socialdemokraterna (s). Eller den inlandsaxel med valframgångar för (sd) som löper från Skåne via Dalsland, Östergötland, Närke, Värmland, Västmanland till Dalarna och delar av Jämtland. En slags -som det ska visa sig – symbolisk förlängning av den Dalsländska landskapsblomman förgätmigej.

Berättelsen om Mellansel handlar effektivt mottagande och integration i det stora samhället

I berättelsen om Mellansel framgår betydelsen av tidigt mottagande och integration i det stora samhället. Samtidigt är detta ortens första mottagande vilket förstås kan betyda såväl en utmaning att rigga ett fungerande mottagande men också en nyfiken entusiasm som engagerar stora delar av samhället. Andra mottagningsorter i vårt land har alltmer blivit permanenta mottagningsorter där invånarnas entusiasm och engagemang efterhand fallnat i takt med att mottagandet har blivit alltmer opersonligt och industrialiserat.

Den som inte är sedd eller lyssnad till men som ändå förväntas bidra blir så klart förbannad på makten

Det finns otaliga exempel på hur ett relativt opreciserat missnöje med att inte bli sedd och lyssnad till omvandlas till proteströst i de allmänna valen. I Europa är detta alltmer en huvudregel snarare än ett undantag. En del kallar det att vi numera lever i motdemokratin. Vi röstar och engagerar oss hellre emot förteelser och tillstånd än för viss berättelse. Vi ser hur detta har inneburit att statsministrar och premiärministrar som väljarna har uttryckt en hög personlig tillit till ändå röstas bort efter två mandatperioder. I vår omedelbara närhet har vi exemplet Stoltenberg i Norge. I Sverige har vi statsminister Persson och Reinfeldt.

I ett lokalt perspektiv kan vi se ett liknande förlopp i Sigtuna kommun. I valet till Riksdagen blev resultatet oförändrat för (s) medan (m) tappade 8 procentenheter och (sd) ökade 8 procentenheter. I valet till kommunfullmäktige tappade (s) cirka 7 procentenheter och 4 mandat medan (m) ökade 0.8 procentenheter och (sd) ökade 5 procentenheter, vänsterpartiet 2 procentenheter och (mp) 1 procentenhet. Fortfarande kvarstår en rejäl röstsplittring vilken visar på ett starkt stöd för socialdemokratisk politik på kommunal nivå. Men ändå inte som i valet 2010 då (s) nådde den unika röst splittringen 28-42 mot 28-34 i valet 2014. De största framgångar hade (sd) dels i Riksdagsvalet i distrikt där (m) normalt är starka i medelklassen dels i Kommunfullmäktige i områden där normalt (s) har en stark bas bland arbetarklass och medelklass. I korthet kan vi säga att (m)-medelklass röstade (sd) i Riksdagsval och s-medelklass och arbetarklass röstade på (sd) i kommunfullmäktige. Proteströster i mångt och mycket. Övergivenhet kanaliserad i röstningshämnd. Rasism-snuttefilten är helt enkelt inte relevant.

Vad är det för en inlandsaxel som vi talar om?

Ovanför orter i Blekinge, Skåne och Småland är det en axel av orter som Bengtsfors, Färjelanda, Mellerud, Säffle, Falköping, Filipstad, Årjäng, Storfors, Norberg, Skinnskatteberg, Åtvidaberg, Ödeshög, Lindesberg, Ljusnarsberg, Avesta, Orsa, Älvdalen och Härjedalen. Här lever bruks- och landsbygdsandan. Här där närheten till malm, vattendrag, jord och skog präglar karaktärer och förhållandet till omgivningen. Under många generationer fanns det jobb för den som var beredd att ta i. I princip kunde du gå direkt från fredagens skolavslutning till fabriken på måndag morgon och sen veta att du hade försörjning resten av livet.

Någon har beskrivit det som sedan hände som att “fabriken försvann men arbetarnas barn och barnbarn är kvar”. Det är de som syns i statistiken över ungdomsarbetslösheten. Det är ett tystnadens siffra. Det är ett utanförskap utan demonstrationer, utan kampanjer, utan utbrända bilar, utan kastade gatstenar, utan rikspolitiker i lämmeltåg och utan mediaupprop. Enbart ett bortglömt och för media undanträngt socialt arv. Men det var här Sveriges välstånd byggdes i hundratals år.

Det är här delar av vår välfärd skapas

Det är fortfarande – visserligen på andra men ändock – på liknande platser runtom i vårt land som Sverige finansieras och där förutsättningarna för vår välfärd skapas genom stål, skog, industri, småföretagande, handel och energiproduktion. Ett av dessa landskap är Dalsland. I Dalsland har (sd) nått stora och för lokala politiker ofta överrumplande framgångar.

På Dal heter landskapsblomman “förgät mig ej”. Blommans namn passar i dag in på många andra platser långt bortom rikspolitiken och riksmedia. Förgät mig ej. Låt oss se lite närmare På Dal.

På Dal – ett Sverige i ett miniatyr

På Dal – som det sägs lokalt – är det lilla landskap som ligger inklämt mellan Vänern och Sveriges och Norges riksgräns. Ett landskap som ofta kallas för ett Sverige i miniatyr då det har det mesta av det vi brukar karaktärisera som Sverige.

I sydost ser vi de stora öppna vida jordbruksfälten och kornbodarna som påminner om ett Skåne med en enda linje som horisont.

I sydväst ser vi de kulliga fälten övergående i de små stenrösen med buskar för att till slut uppgå i de trollska mörka skogarna och de lokala buskbeklädda fjällen som markerar dels gränsen mot Norge dels gränsen mot Bohuslän och västkusten.

I Nordväst har vi de djupa och långa vattendragen som Lelången och Stora Lee omgivna av småbruk med försörjning i skogen och på de små jordtegarna. Längs med Dalslands kanal har vid de hundraåriga bruken, där papper, hästskor och salt- och gödselspridare och Volvos bilsäten har hamrats, stampats och sytts av generation efter generation av smeder, lärlingar, pappersarbetare och förmän.
Här var pulsådern där bruket en gång i tiden var det lilla samhället i det som senare skulle vidareutvecklas i offentlig regi till det framgångsrika demokratiska och jämlika gemensamma bygget av bland det det svenskaste vi har, eller snarare hade, nämligen folkhemmet. Innan folkhemmet var det här bruket och efterhand de framväxande folkrörelserna som var noden för bygdens människor. Det var här det växte fram brukshandel, folkskola, doktor, Folkets Hus, Konsum, frikyrkor, egna hem och fotbollsförening. Även här övergår det bitvis öppna landskapet efterhand i mörk tät skog, kärr och mossklädda fjäll. Ett landskap som förtätas alltmer ju närmare vi når riksgränsen till Norge.

I nordöst övergår Dal i Värmland. På höjderna som de små grusvägarna slingrar sig över mellan landskapsgränsen återfinns torp som i dag brukas av sommargäster, men också talrika stenrösen och igenväxta torpgrunder som vittnar om ett landskap som för mer än hundra år sedan sjöd av den utsiktslösa kampen för försörjning och den hopplösa striden mot svälten.

Två sidor

Det senare är även en sammanhållande karaktäristika och beskrivning av hela Dal. Det är ett vackert mångfacetterat landskap men med en historia präglad av å ena sidan armod, krig och utvandring å andra sidan industrialisering, invandring och ett tilltagande välstånd. Under mossan, mellan buskar och träd finner vi ett gammalt Sverige. Ett fattigt överbefolkat landskap härjat av krig och missväxt.

Men vi finner även en bygd som under åttio år präglades av tillväxt i form av industriell tillväxt, småföretagande, förbättrad infrastruktur, starkt utbyggd skola, hygieniska bostäder ofta i form av egna hem, nya centrum med apotek, arbetsförmedling, Konsum, Systembolag, bostadsförmedling och som kronan på verket kommunhuset med sina nämnder och förvaltningar planerandes och levererandes välfärdsservice. Ofta i ett nära samarbete med ortens stora industrier.

Under denna tid omvandlades över 2000 kommuner till de 290 som i dag sköter stora delar av våra skattefinansierade verksamheter. Under denna period ersattes över 200.000 förtroendeuppdrag med i dag ca. 45.000 förtroendeuppdrag. Detta skedde samtidigt som vi i princip fördubblade vår befolkning.

Sedan sextiotalets slut och början av sjuttiotalet kunde staten genom en kombination av arbetsmarknadspolitiska åtgärder och statligt finansierad näringslivspolitisk strukturomvandling stödja industriell verksamhet som vi nu i efterhand vet visade tecken på inte enbart olönsamhet pga dåligt produktivitet utan helt enkelt en produktion av varor som allt färre efterfrågade.

I satsning efter satsning räddades såväl jobb som bygd genom satsningar på storskalig industri. I början av 2000-talet var dock denna politik vid sin vägs absoluta ände.

Nya grepp krävdes, en stor vikt i dessa handlade om satsningar på småföretagandet och bildandet av egna företag dels genom avknoppningar från delar av de produktionskedjor som hade präglat bygdens industri dels genom nya idéer och initiativ.

Alla kunde förstås inte kliva ombord på detta tåg. De kom efterhand att först delta i en generös omställningsförsäkring som innebar goda möjligheter att mitt i livsresan komplettera eller rentav helt byta utbildning och profession.

Någon gång under de senaste femton åren förändrades något fundamentalt även i denna bygd. Många i arbetsför ålder sökte sig vidare förbi de större städerna och vidare till Norge. Många fortsatte i spåren på den sedan länge pågående urbaniseringen. Andra stannade kvar och fortsatte att arbeta i de nya jobb som skapades.

Samtidigt blev redan små samhällen med försämrad service eller obefintlig service allt mindre med allt färre invånare. Det offentliga Sverige började avveckla sig och överge landsbygden. Det offentliga samhället som hade ersatt brukets samhällsåtaganden försvann efterhand till en centralort som i sin tur började avvecklas till förmån för en ännu mera central ort. Denna brytningspunkt kännetecknades också av rivningen av hela bostadsområden pga brist på boenden.

När sedan flyktingmottagandet kom som en finansiellt räddande ängeln så var det många kommunalpolitiker som drog en lättnades suck. I vår yttre omgivning fanns medmänniskor i yttersta nöd och i vår omedelbara närhet kommuner i ekonomiskt trångmål med fastighetsbestånd som var planerade och byggda under 1960-talets prognosyra vilket betydde att Sverige samlade bostadsplaner utgick från en prognos om ett land med 50 miljoner invånare. Vi hade i slutet av 1980-talet helt enkelt förbyggt oss på såväl parkeringshus som bostäder.

Trettio år senare gäller samma bostads- och flyktingsymbios men med den skillnaden att vi numera återigen saknar bl.a. bostäder. Urbaniseringen och avmagringen av landsbygden är dock densamma med undantag för enstaka solglimtar. Men i huvudsak finns bostäderna på landsbygden och jobben i storstäderna. Därtill syns allt tydligare tecken på framväxten av låglönegrupper som helt saknar marginaler. En del argumenterar för ytterligare sänkta trösklar för att därigenom få fler i arbete, framförallt bland de som invandrat. Men det är förstås inte en acceptabel lösning på problemen med att få fram jobb. Det är inte ökade möjligheter till sämre jobb som löser integrationsproblemen. Det är ökade möjligheter till bra jobb. Någonstans däremellan i ingemanslandet “inga bostäder i storstaden och få jobb på landsbygden” befinner sig invånarna, oavsett de är sjunde generationens invånare eller precis nyblivna invånare.

Inga framgångar alls i Stockholm

Enkelt sammanfattat har (sd) inga framgångar alls i Stockholms stad. Det är ett Stockholm där många människor har en reell möjlighet att genomföra sina livsprojekt.

Så fort vi rör oss ut från centrum till periferin så ökar sympatierna för (sd). Botkyrka och Sigtuna är bara några exempel på detta missnöjesfenomen. Även i Stockholm fördubblade de visserligen sin andel, men från blygsamma 3.2 till 6.7, dvs långt under riksresultatet eller resultaten bland kommunerna i den inre axeln.

Det kan då vara intressant att notera att Stockholm tog emot 93 flyktingar 2012. Smaka på det. Det är en Alliansstyrd kommun med över 900.000 invånare. Det är en kommun som definitivt inte har följt statsminister Reinfeldts uppmaning att ”öppnat sina hjärtan”. I samma kommun fick Feministiskt initiativ och Miljöpartiet 18.3 procent av rösterna i de allmänna valen. På Högalid 8 Bergsund Södermalm togs det inte emot en enda flykting. Här har samtidigt (fi) och (mp) 35.1 procent av rösterna.

Om vi ska tolka opinionen så bör det i dessa distrikt rimligtvis finnas en mycket god grund för ett rejält ökat flyktingmottagande.

Nu finns en utmärkt grund för ett rejält ökat och ett kvalitativt engagerat flyktingmottagande i Stockholm

Nu när Stockholms stad byter majoritet till en rödgrön sådan bör naturligtvis en av de första och mest akuta åtgärderna vara att öppna upp såväl lokaler som ytor där det finns möjliget bl.a. att sätta upp de tillfälliga moduler som nu planeras för att klara av de ökade volymerna i mottagandet. Detsamma gäller platser för skola och utbildning.

Här krävs ett omedebart utbyggnadsprogram som kan möjliggöra att vi solidariskt snabbt lättar på trycket i mottagandet på landsbygden. Det som är vår relativa fördel i Sverige, dvs våra stora ytor på en liten befolkning är också vår smala sektor i integrationen. Vi är nämligen en liten population. Särskilt på landsbygden. Men i Stockholm, med visserligen bostadsbrist, där finns arbetstillfällena och befolkningen. Här finns alltså två vitala komponenter för en lyckad integration. Principen bör alltså vara att hela landet skall ta emot flyktingar utifrån den styrka som respektive mottagande region har. Om den principen skall tillämpas fullt ut, då har flera Stockholmskommuner en enorm utvecklingspotential när det gäller mottagande.

Stockholm stad, Danderyd, Lidingö, Täby m.fl. bör sett till sin relativa befolkningsandel, ekonomiska styrka sammantaget kunna ta emot mellan 30.000-50.000 medmänniskor varje år. Detta utöver den normala urbanisering och inflytning som redan sker.

Lägg till detta en mycket viktig faktor, åtminstone i delar av Stockholms stad, den positiva attityden till ökat mottagande på nationell nivå och som nu bör kunna omsättas i staden och på den lokala nivån. I lokalsamhället i Stockholms stadsdelar uttrycks det i starka engagerande ordalag en vilja att ta emot medmänniskor på flykt. Det är ett uttryck som väntar på att få förverkligas och utvecklas till ett konkret handgripligt engagemang för flyktingmottagande som vi i dag ser från individer och det civila samhället i många av våra landsbygdskommuner. I Stockholm finns det uttryckta engagemanget och resurserna. Nu finns äntligen en möjlighet att omsätta engagemanget i konkret handling. Det är humanism på riktigt.

(sd) röstar höger i politiska församlingar men attraherar arbetarklass och medelklass

I Riksdagen och i fullmäktigeförsamlingar röstar och agerar (sd) höger (se även Brix Ski Blog “Sverigedemokraterna talar blått och rött men röstar höger”. I analysen av väljarströmmar framgår att (sd) tar emot flest väljare från (m) och därefter från (s).

Numera utgörs (sd) av 12 procent arbetarklass som antingen gått direkt till (sd) eller via (m) och (s). Se även såväl bifogade intressanta analys utförd av Dan Andersson om “Hur Sverigedemokraterna fick makt” samt Dagens Samhälle med analysen “Arbetarklassen bygger Sverigedemokraterna”. Det som händer nu är att (sd) i många väljares ögon normaliseras och i retoriken även motsvarar väljarens sökande efter ett oppositionellt alternativ till de etablerade partierna.

Det migrationspolitiska nexuset

De etablerade partierna är mer överens om migrationspolitiken än något annat politikområde. Migrationspolitiken blir därmed det taktiska nexus där en opposition kan kanalisera ett uppdämt missnöje inom många olika politikområden. Men viktigast av allt är förstås att det saknas ett stöd bland invånarna för den förda politiken. Det stöd som finns motsvarar inte det väljarstöd dessa partier sammantaget fick i valet. Det är inte 87 procent av väljarna som stöder lagd linje i flyktingpolitiken. Lika lite som 13 procent av befolkningen genom sin röst är rasister. Sverige har i dag en större invandring per capita än USA hade under den stora migrationen i början av 1900-talet. När invånarna i Sverige tillfrågas om vilket parti som har den bästa invandringspolitiken får (sd) flest sympatier. Det är endast en minoritet av svenskarna som velat se en ökad immigration, samtidigt som immigrationen är dubbelt så stor under Fredrik Reinfeldts tid vid makten än under Göran Perssons tid. Vi kan ha många olika åsikter om det rimliga och humana i denna syn, men att de etablerade samlas i ett åsikts- och politiknexus skapar en kraftig motreaktion som (sd) nu använder sig av och skickligt fångar upp dessa missnöjda opinioner. Lägg därtill att det politiska fokuset på migration och volymer gör att det mest angelägna avsnitt hamnar i skymundan, nämligen det som sen tar vid. Det stora samhället. Integrationen i det stora samhället bortom mottagningsbarackerna, mottagningshotellen och mottagningsmodulerna.

(sd) appelerar i ett motnexus den röda och den blåa kommunitära väljaren

Det är inget nytt fenomen att politiska partier byter bort väljargrupper, men vi ser också hur det kan bli början på en dans på en ytterst svajig lina. Centerpartiet är ett exempel på detta, men som tack vare sin starka partiidentifikation på landsbygden och med kontrasten från Miljöpartiets annonserade pålagor på landsbygden ändå i sista minuten tonade ned sin nyliberala profil och lyckades rädda hem skutan till hyfsat säker hamn.

Nya Moderaterna är ett andra exempel på ett parti som misslyckats att behålla såväl kärntrupperna från den konservativa högern som de väljare från (s) som tog steget över och röstade på dem i valet 2010. Nu har väljarna i båda grupperna lämnat (m) och gått vidare framförallt till (sd).

Ett helt politiskt väljarlandskap har börjat rotera likt kvarnstenen i mjölnarens kvarn. Sakta och uthålligt. Vi har bara sett början på vad denna kvarnsten kan åstadkomma. Det (sd) gör är att de utmanar de andra partiernas kosmopolitiska världsbild och istället knyter an till en kommunitär syn på samhället. Det är visserligen deras egna variant på den kommunitära gemenskapen. En mycket exkluderande variant. Men de lyckas genom sitt motnexus föra samman konservativa kommunitära väljare med socialistiska och socialliberala kommunitära väljare. Ett konststycke som borde ge en och annan partistrateg sömnlösa nätter.

Nu är det upp till de politiska partierna och media att välja strategi. Den hittills förda ger inre egen tillfredsställelse till det egna hjärtat, men det öppnar inga andra hjärtan utöver den landsbygd som redan har öppnat sina hjärtan långt bortom den politiska och mediala elitens Stockholm. Återigen som så ofta i vår historia så kommer protesten från våra medmänniskor som bor där bortom, för en del kallat utmarken, för andra den kärna som producerar nyttigheterna och håller Sverige igång, i vardagen.

Läs mer:

Swedens fraying tolerance

http://mobile.nytimes.com/2014/09/17/opinion/swedens-fraying-tolerance.html?referrer=

Det krävs något utöver kampen mot rasism – Anne-Marie Lindgren

http://www.aip.nu/default.aspx?page=3&ideologi=241

Migration i jämförelse Sverige och Norge

http://mobile.nytimes.com/2014/09/21/opinion/sunday/syrian-refugees-nordic-dilemma.html?referrer

Mellansel – ett fall

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article19514685.ab

Mardrömmen – Johan Westerholm

http://ledarsidorna.se/2014/09/mardrommen/

Arbetarklassen bygger Sverigedemokraterna

http://www.dagenssamhalle.se/kronika/arbetarklassen-bygger-sverigedemokraterna-10805

Ni skapar hatet

http://nyheter24.se/debatt/777756-avhoppad-hogerextremist-ni-skapar-hatet

30 procent nöjd!? – Peter Högberg

http://www.hogbergstankar.se/2014/09/21/30-procent-nojd/

Valet en historielektion att ta till sig – Paulina Neuding

http://mobil.svd.se/c.jsp;jsessionid=FB65F7E6340BFFCF71953CE6B44F8F6F.sonny4?cid=25967591&rssId=&item=http%3a%2f%2fwww.svd.se%2f%3fservice%3dmobile%26amp%3barticleId%3d3936882

Göran Persson om de missade perspektiven

http://mobil.aftonbladet.se/a/www/19572199

Jag vill inte ingå i era 87 procent – Salka Sandén

http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/samhalle/article19545127.ab

Vad SOM egentligen visar om invandringsopinionen – Tino Sanandaji

http://www.tino.us/2013/12/vad-som-undersokningen-egentligen-visar-om-invandringsopinion/

Sanningens ögonblick – Johan Malmberg träffar Carsten Jensen

http://hd.se/kultur/2014/09/18/sanningens-ogonblick/

Svenskerne förstår ikke sin egen innvandring – Elin Örjasaeter

http://mobil.aftenposten.no/meninger/kronikker/Kronikk-Svenskene-forstar-ikke-sin-egen-innvandring-7715484.html

Ta ansvar för invandringen

http://www.di.se/artiklar/2014/9/16/debatt-ta-ansvar-for-invandringen/

Haveriet i Kramfors

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5972053

Hycklare är ni allihop – Alice Teodorescu

http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/aliceteodorescu/article19578984.ab

SD växte mest i äldretäta kvarter

http://mobil.svd.se/c.jsp;jsessionid=952243492E5C1828BD7EE01FE6885B15.rocco4?cid=25968641&rssId=&item=http%3a%2f%2fwww.svd.se%2fnyheter%2fvalet2014%2f%3fservice%3dmobile%26amp%3barticleId%3d3946944%26sidan%3D5

Vi har det bättre ställt än 1964 men vi är fattigare

http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/peterkadhammar/article19584606.ab

De försvunna SD-väljarna ett varingstecken!?

http://www.dagenssamhalle.se/kronika/foersvunna-sd-vaeljare-ett-varningstecken-10882

Förstående vänster ett svek mot muslimer – Nalin Pekgul

http://www.di.se/artiklar/2014/9/25/debatt-forstaende-vanstern-ett-svek-mot-muslimer/

LO drev m-väljarna i armarna på (sd)

http://www.expressen.se/debatt/lo-drev-m-valjarna-i-armarna-pa-sd/

SD speglar en verklighet som har negligerats – Johan Westerholm Peter Högberg Edward Nordén

http://www.dagenssamhalle.se/debatt/sd-fangade-en-verklighet-som-negligerats-10985

Posted in Democracy and Human Rights, Management, Participation and influence | Leave a comment

Snart återvänder de hem de som hatar dig och dina värderingar om demokrati och mänskliga rättigheter

Reflekterar över 15.000 resande stridande i Syrien och Irak, varav många kommer från US och västeuropa, inklusive Sverige.

Det är 15.000 som i allt väsentligt hatar sina hemländers värderingar om demokrati och mänskliga rättigheter. Det är 15.000 resande stridande varav många just nu begår krigsbrott och folkmord på muslimer och kristna, kurder och assyrier, kvinnor och barn… Ett hat utan gränser. En politisk-religös ideologi som bygger på hatet, rasismen och fascismen.

Snart är det dags för var och en att återvända till sina hatade hemländer. Till vi som enligt dem är de där andra, de som de hatar utöver allting annat.

Du som känner att just du har gjort dessa något illa får gärna räcka upp handen!? Eller kan det vara så att det enda du har gjort är att knega på med ditt jobb, tagit hand om din familj, skött dina åtaganden och tagit ansvar för dina egna misstag och tillkortakommanden.

Kan det vara så att du lärde dig att “känna sig kränkt är den starkes förtryck av den som denne vill ska vara svag”. Kan det vara så att du lärde dig att det efter varje motgång gäller att tänka “på det igen” eller som det också formuleras “back in the saddle again”.

Kan det vara så att du växte upp i en miljö där detta var den positiva bejakande berättelsen och att den berättelsen också innebar att din omgivning gärna hjälpte dig att komma tillbaka, gång på gång!? Att din omgivning bekräftade det livsbejakande. Dina livsprojekt!

Läs mer:

Ett förslag till svensk strategi mot resande stridande

https://brixski.wordpress.com/2014/08/12/proposal-for-and-some-thoughts-on-a-tentative-swedish-strategy-on-foreign-fighters-and-combatant-trained-in-foreign-countries/

War ISIS – views from syrian activists and intellectuals

http://www.dissentmagazine.org/blog/war-isis-views-from-syrian-activists-and-intellectuals

Terrorgruppen som är värre än ISIS

http://mobil.aftonbladet.se/a/www/19570109

70.000 kurder på flykt undan ISIS till Turkiet

http://mobil.aftonbladet.se/a/www/19572242

Terrorcell i Europa

http://m.expressen.se/nyheter_-_polisen-sprangde-terrorcell-i-europa_-_/r

Child warriors leave germany for jihad

http://www.thelocal.de/20140922/child-warriors-leave-germany-for-jihad

Turkiet och IS

http://m.expressen.se/nyheter_-_turkiet-och-is-kan-ha-utvaxlat-fangar_-_/r

FN förbjuder “terror-resor”

http://mobil.aftonbladet.se/a/www/19586009

Ta ansvar för IS-rekryterna – Nalin Pekgul m.fl.

http://www.svt.se/opinion/sverige-ta-ansvar-for-is-rekryterna

Posted in Defence- and Securitypolicy, Preventing and Countering Terrorism, Preventing and Countering Violent Extremism, Social Unrest/Disorder | 1 Comment

Sverigedemokraterna fångar det kommunitära nexuset i en tid av kosmopolitiskt globaliseringsrus

Ett utifrånperspektiv på vår exceptionalism

“The country is struggling to find balance in its fight against xenophobia, and prospects for resolution seem grim. The pain this causes will continue to fuel both the Sweden Democrats and their least honorable detractors, as Swedes watch their treasured exceptionalism — their homogeneity, egalitarianism, and tolerance — begin to slip away.”
(The New York Times by Teitelbaum 16 september 2014)

Ansvaret är delat

Låt oss vara helt osentimentala och tala klarspråk. Skulden för detta är i huvudsak delad mellan ledningen för (sd) och den parti- och mediapolitiska elit som envist hellre fokuserar på ledningen för (sd) än lyssnar till budskapen från de väljare som röstar på (sd). I längden är förstås detta förhållningssätt helt ohållbart. Att upprepa exakt samma beteende men hoppas på olika utfall är själva definitionen på galenskap.

Men det är stor skillnad på att lyssna och leda eller ignorera och leda

Politiken kommer alltid att innehålla ett moment av medborgarfostran. Ett moment av att leda bortom nuvarande opinioner i syfte att förändra och skapa nya opinioner. Men det är stor skillnad på att lyssna och leda eller ignorera och leda. När politiken nonchalant ignorerar väljarens egna upplevelser då leder inte längre politiken. Då tvingar sig politiken på väljaren. Då förmanar politiken. I denna stund upphör dialogen med väljaren. Det offentliga samtalet snörps och väljaren söker sig till den som upplevs lyssna på väljarens berättelser om starka behov och funderingar kring utmaningar.

Ett underskott på relevant politik

Ska denna insikt komma först när (sd) i valet 2018 framstår som det enda oppositionspartiet? Ett oppositionsparti på 20-25 procent!? Den tid är snart över då (sd) personrötter i nazismen inte längre har avgörande betydelse för väljarens val. Det är just denna historiska bakgrund som hittills har förmått många missnöjda väljare att avstå (sd).

Denna spärr bleknar snart bort. Det bleknande minnet ersätts av en desperation hos väljare som upplever sig sakna politiska alternativ som beskriver deras vardag.

Vi har ett allt större underskott på politik. Hittills har de politiska debatten fokuserat på kosmopolitiska och sociokulturella frågor. Det är det politiska överskottsutbudet. Det är frågor som gynnar extremerna.

Det politiska underskottet handlar dock om socioekonomiska skillnader och konfliktytor. Det är en berättelse om kommunitära behov. Vårt behov av gemenskap. En gemenskap där vi tillsammans bidrar till och finansierar verksamheter som gör det möjligt för alla i vårt samhälle att få göra sina livsval, att få välja sin livsresa, att få skapa sina livsprojekt. Att få drömma och att få förverkliga drömmarna.

Beror framgångarna för (sd) på flyktingmottagandet?

Ett sätt att få mer kunskap i denna fråga är förstås att samköra valstatistik med lokaliseringsort för flyktingmottagande och boenden. Men säger det verkligen hela sanningen? Nedan ges några bilder utifrån några avgränsade exempel. Analysen och slutsatserna som bygger på en heltäckande genomgång låter än så länge vänta på sig.

Kommuner med stort mottagande, omfattande boende och hög andel väljare som röstar på (sd)

I 95 valdistrikt blev (sd) största parti. Mer än två tredjedelar av dem i Skåne. Låt oss då jämföra valresultatet för (sd) med bl.a. omfattningen på flyktingmottagande. Ställdalen har ett stort flyktingmottagande relativt en liten population av permanent boende. I Ställdalen når (sd) 36.1% och i hela kommunen 23.8%. Detta är ett exempel, men om vi går vidare kan vi notera att i Ludvika kommun är (sd) numera näst största parti med 20.0% av rösterna jämfört med 7.6% år 2010. I orterna Björkås får partiet 29.0% och i Stallbacken 28.7%. I Sölvesborgs kommun är (sd) är näst största parti och får 25.2% av rösterna. I valdistriktet Gammalstorp är (sd) största parti och får 31.0% av rösterna. Förmodligen kan en fortsatt genomgång ge vid handen betydligt fler kommuner och valdistrikt som uppvisar liknande resultat. Det här är enbart en indikation om npgon form av korrelation mellan flyktingmottagande och framgångar för (sd).

Det skulle kunna tyda på en ökad rasism, men mer sannolikt handlar det om proteströstning inte mot flyktingarna som sådana utan snarare mot ett havererat mottagningssystem där flyktingar har fastnat i ett boende och sedan lever under misserabla omständigheter.

Men det finns också den andra motsatta bilden. Denna bild är det angeläget att vi visar mer av. Ett sådant är det omvittnat goda mottagandet i Mellansel i Örnsköldsvik kommun. En liten ort som på kort tid fick ta emot 100 flyktingar från Syrien. Karaktäristiskt för denna flyktinggrupp av individer är att 70 procent har högre utbildning vilket förstås kan ha betydelse för såväl språkinhämtning och sociekonomisk mobilitet. Tyvärr finner jag inte någon statistik på Mellansels distrikt på Valmyndighetens sida, men på kommunnivå når (sd) 3.21 procentenheter.

Begränsade framgångar i Norrland

Men det är förstås viktigt att påpeka att (sd) generellt sett inte har haft lika stora framgångar i norra Sverige. Norrbotten och Västernorrland placerar sig under rikssnittet för (sd). Framförallt Västerbotten verkar vara immuniserat mot (sd). Där (sd) ökat har det i allt väsentligt handlat om att väljarna har bytt sympatier från Nya Moderaterna (m) till (sd).

Stora framgångar i inlandsaxeln

Inte som på de orter framförallt i Skåne och Blekinge där (sd) numera når 15-25 procent och tar rejält från såväl (m) som Socialdemokraterna (s). Eller den inlandsaxel med valframgångar för (sd) som löper från Skåne via Dalsland, Östergötland, Närke, Värmland, Västmanland till Dalarna och delar av Jämtland. En slags -som det ska visa sig – symbolisk förlängning av den Dalsländska landskapsblomman förgätmigej.

Berättelsen om Mellansel handlar effektivt mottagande och integration i det stora samhället

I berättelsen om Mellansel framgår betydelsen av tidigt mottagande och integration i det stora samhället. Samtidigt är detta ortens första mottagande vilket förstås kan betyda såväl en utmaning att rigga ett fungerande mottagande men också en nyfiken entusiasm som engagerar stora delar av samhället. Andra mottagningsorter i vårt land har alltmer blivit permanenta mottagningsorter där invånarnas entusiasm och engagemang efterhand fallnat i takt med att mottagandet har blivit alltmer opersonligt och industrialiserat.

Den som inte är sedd eller lyssnad till men som ändå förväntas bidra blir så klart förbannad på makten

Det finns otaliga exempel på hur ett relativt opreciserat missnöje med att inte bli sedd och lyssnad till omvandlas till proteströst i de allmänna valen. I Europa är detta alltmer en huvudregel snarare än ett undantag. En del kallar det att vi numera lever i motdemokratin. Vi röstar och engagerar oss hellre emot förteelser och tillstånd än för viss berättelse. Vi ser hur detta har inneburit att statsministrar och premiärministrar som väljarna har uttryckt en hög personlig tillit till ändå röstas bort efter två mandatperioder. I vår omedelbara närhet har vi exemplet Stoltenberg i Norge. I Sverige har vi statsminister Persson och Reinfeldt.

I ett lokalt perspektiv kan vi se ett liknande förlopp i Sigtuna kommun. I valet till Riksdagen blev resultatet oförändrat för (s) medan (m) tappade 8 procentenheter och (sd) ökade 8 procentenheter. I valet till kommunfullmäktige tappade (s) cirka 7 procentenheter och 4 mandat medan (m) ökade 0.8 procentenheter och (sd) ökade 5 procentenheter, vänsterpartiet 2 procentenheter och (mp) 1 procentenhet. Fortfarande kvarstår en rejäl röstsplittring vilken visar på ett starkt stöd för socialdemokratisk politik på kommunal nivå. Men ändå inte som i valet 2010 då (s) nådde den unika röst splittringen 28-42 mot 28-34 i valet 2014. De största framgångar hade (sd) dels i Riksdagsvalet i distrikt där (m) normalt är starka i medelklassen dels i Kommunfullmäktige i områden där normalt (s) har en stark bas bland arbetarklass och medelklass. I korthet kan vi säga att (m)-medelklass röstade (sd) i Riksdagsval och s-medelklass och arbetarklass röstade på (sd) i kommunfullmäktige. Proteströster i mångt och mycket. Övergivenhet kanaliserad i röstningshämnd. Rasism-snuttefilten är helt enkelt inte relevant.

Vad är det för en inlandsaxel som vi talar om?

Ovanför orter i Blekinge, Skåne och Småland är det en axel av orter som Bengtsfors, Färjelanda, Mellerud, Säffle, Falköping, Filipstad, Årjäng, Storfors, Norberg, Skinnskatteberg, Åtvidaberg, Ödeshög, Lindesberg, Ljusnarsberg, Avesta, Orsa, Älvdalen och Härjedalen. Här lever bruks- och landsbygdsandan. Här där närheten till malm, vattendrag, jord och skog präglar karaktärer och förhållandet till omgivningen. Under många generationer fanns det jobb för den som var beredd att ta i. I princip kunde du gå direkt från fredagens skolavslutning till fabriken på måndag morgon och sen veta att du hade försörjning resten av livet.

Någon har beskrivit det som sedan hände som att “fabriken försvann men arbetarnas barn och barnbarn är kvar”. Det är de som syns i statistiken över ungdomsarbetslösheten. Det är ett tystnadens siffra. Det är ett utanförskap utan demonstrationer, utan kampanjer, utan utbrända bilar, utan kastade gatstenar, utan rikspolitiker i lämmeltåg och utan mediaupprop. Enbart ett bortglömt och för media undanträngt socialt arv. Men det var här Sveriges välstånd byggdes i hundratals år.

Det är här delar av vår välfärd skapas

Det är fortfarande – visserligen på andra men ändock – på liknande platser runtom i vårt land som Sverige finansieras och där förutsättningarna för vår välfärd skapas genom stål, skog, industri, småföretagande, handel och energiproduktion. Ett av dessa landskap är Dalsland. I Dalsland har (sd) nått stora och för lokala politiker ofta överrumplande framgångar.

På Dal heter landskapsblomman “förgät mig ej”. Blommans namn passar i dag in på många andra platser långt bortom rikspolitiken och riksmedia. Förgät mig ej. Låt oss se lite närmare På Dal.

På Dal – ett Sverige i ett miniatyr

På Dal – som det sägs lokalt – är det lilla landskap som ligger inklämt mellan Vänern och Sveriges och Norges riksgräns. Ett landskap som ofta kallas för ett Sverige i miniatyr då det har det mesta av det vi brukar karaktärisera som Sverige.

I sydost ser vi de stora öppna vida jordbruksfälten och kornbodarna som påminner om ett Skåne med en enda linje som horisont.

I sydväst ser vi de kulliga fälten övergående i de små stenrösen med buskar för att till slut uppgå i de trollska mörka skogarna och de lokala buskbeklädda fjällen som markerar dels gränsen mot Norge dels gränsen mot Bohuslän och västkusten.

I Nordväst har vi de djupa och långa vattendragen som Lelången och Stora Lee omgivna av småbruk med försörjning i skogen och på de små jordtegarna. Längs med Dalslands kanal har vid de hundraåriga bruken, där papper, hästskor och salt- och gödselspridare och Volvos bilsäten har hamrats, stampats och sytts av generation efter generation av smeder, lärlingar, pappersarbetare och förmän.
Här var pulsådern där bruket en gång i tiden var det lilla samhället i det som senare skulle vidareutvecklas i offentlig regi till det framgångsrika demokratiska och jämlika gemensamma bygget av bland det det svenskaste vi har, eller snarare hade, nämligen folkhemmet. Innan folkhemmet var det här bruket och efterhand de framväxande folkrörelserna som var noden för bygdens människor. Det var här det växte fram brukshandel, folkskola, doktor, Folkets Hus, Konsum, frikyrkor, egna hem och fotbollsförening. Även här övergår det bitvis öppna landskapet efterhand i mörk tät skog, kärr och mossklädda fjäll. Ett landskap som förtätas alltmer ju närmare vi når riksgränsen till Norge.

I nordöst övergår Dal i Värmland. På höjderna som de små grusvägarna slingrar sig över mellan landskapsgränsen återfinns torp som i dag brukas av sommargäster, men också talrika stenrösen och igenväxta torpgrunder som vittnar om ett landskap som för mer än hundra år sedan sjöd av den utsiktslösa kampen för försörjning och den hopplösa striden mot svälten.

Två sidor

Det senare är även en sammanhållande karaktäristika och beskrivning av hela Dal. Det är ett vackert mångfacetterat landskap men med en historia präglad av å ena sidan armod, krig och utvandring å andra sidan industrialisering, invandring och ett tilltagande välstånd. Under mossan, mellan buskar och träd finner vi ett gammalt Sverige. Ett fattigt överbefolkat landskap härjat av krig och missväxt.

Men vi finner även en bygd som under åttio år präglades av tillväxt i form av industriell tillväxt, småföretagande, förbättrad infrastruktur, starkt utbyggd skola, hygieniska bostäder ofta i form av egna hem, nya centrum med apotek, arbetsförmedling, Konsum, Systembolag, bostadsförmedling och som kronan på verket kommunhuset med sina nämnder och förvaltningar planerandes och levererandes välfärdsservice. Ofta i ett nära samarbete med ortens stora industrier.

Under denna tid omvandlades över 2000 kommuner till de 290 som i dag sköter stora delar av våra skattefinansierade verksamheter. Under denna period ersattes över 200.000 förtroendeuppdrag med i dag ca. 45.000 förtroendeuppdrag. Detta skedde samtidigt som vi i princip fördubblade vår befolkning.

Sedan sextiotalets slut och början av sjuttiotalet kunde staten genom en kombination av arbetsmarknadspolitiska åtgärder och statligt finansierad näringslivspolitisk strukturomvandling stödja industriell verksamhet som vi nu i efterhand vet visade tecken på inte enbart olönsamhet pga dåligt produktivitet utan helt enkelt en produktion av varor som allt färre efterfrågade.

I satsning efter satsning räddades såväl jobb som bygd genom satsningar på storskalig industri. I början av 2000-talet var dock denna politik vid sin vägs absoluta ände.

Nya grepp krävdes, en stor vikt i dessa handlade om satsningar på småföretagandet och bildandet av egna företag dels genom avknoppningar från delar av de produktionskedjor som hade präglat bygdens industri dels genom nya idéer och initiativ.

Alla kunde förstås inte kliva ombord på detta tåg. De kom efterhand att först delta i en generös omställningsförsäkring som innebar goda möjligheter att mitt i livsresan komplettera eller rentav helt byta utbildning och profession.

Någon gång under de senaste femton åren förändrades något fundamentalt även i denna bygd. Många i arbetsför ålder sökte sig vidare förbi de större städerna och vidare till Norge. Många fortsatte i spåren på den sedan länge pågående urbaniseringen. Andra stannade kvar och fortsatte att arbeta i de nya jobb som skapades.

Samtidigt blev redan små samhällen med försämrad service eller obefintlig service allt mindre med allt färre invånare. Det offentliga Sverige började avveckla sig och överge landsbygden. Det offentliga samhället som hade ersatt brukets samhällsåtaganden försvann efterhand till en centralort som i sin tur började avvecklas till förmån för en ännu mera central ort. Denna brytningspunkt kännetecknades också av rivningen av hela bostadsområden pga brist på boenden.

När sedan flyktingmottagandet kom som en finansiellt räddande ängeln så var det många kommunalpolitiker som drog en lättnades suck. I vår yttre omgivning fanns medmänniskor i yttersta nöd och i vår omedelbara närhet kommuner i ekonomiskt trångmål med fastighetsbestånd som var planerade och byggda under 1960-talets prognosyra vilket betydde att Sverige samlade bostadsplaner utgick från en prognos om ett land med 50 miljoner invånare. Vi hade i slutet av 1980-talet helt enkelt förbyggt oss på såväl parkeringshus som bostäder.

Trettio år senare gäller samma bostads- och flyktingsymbios men med den skillnaden att vi numera återigen saknar bl.a. bostäder. Urbaniseringen och avmagringen av landsbygden är dock densamma med undantag för enstaka solglimtar. Men i huvudsak finns bostäderna på landsbygden och jobben i storstäderna. Därtill syns allt tydligare tecken på framväxten av låglönegrupper som helt saknar marginaler. En del argumenterar för ytterligare sänkta trösklar för att därigenom få fler i arbete, framförallt bland de som invandrat. Men det är förstås inte en acceptabel lösning på problemen med att få fram jobb. Det är inte ökade möjligheter till sämre jobb som löser integrationsproblemen. Det är ökade möjligheter till bra jobb. Någonstans däremellan i ingemanslandet “inga bostäder i storstaden och få jobb på landsbygden” befinner sig invånarna, oavsett de är sjunde generationens invånare eller precis nyblivna invånare.

Inga framgångar alls i Stockholm

Enkelt sammanfattat har (sd) inga framgångar alls i Stockholms stad. Det är ett Stockholm där många människor har en reell möjlighet att genomföra sina livsprojekt.

Så fort vi rör oss ut från centrum till periferin så ökar sympatierna för (sd). Botkyrka och Sigtuna är bara några exempel på detta missnöjesfenomen. Även i Stockholm fördubblade de visserligen sin andel, men från blygsamma 3.2 till 6.7, dvs långt under riksresultatet eller resultaten bland kommunerna i den inre axeln.

Det kan då vara intressant att notera att Stockholm tog emot 93 flyktingar 2012. Smaka på det. Det är en Alliansstyrd kommun med över 900.000 invånare. Det är en kommun som definitivt inte har följt statsminister Reinfeldts uppmaning att ”öppnat sina hjärtan”. I samma kommun fick Feministiskt initiativ och Miljöpartiet 18.3 procent av rösterna i de allmänna valen. På Högalid 8 Bergsund Södermalm togs det inte emot en enda flykting. Här har samtidigt (fi) och (mp) 35.1 procent av rösterna.

Om vi ska tolka opinionen så bör det i dessa distrikt rimligtvis finnas en mycket god grund för ett rejält ökat flyktingmottagande.

Nu finns en utmärkt grund för ett rejält ökat och ett kvalitativt engagerat flyktingmottagande i Stockholm

Nu när Stockholms stad byter majoritet till en rödgrön sådan bör naturligtvis en av de första och mest akuta åtgärderna vara att öppna upp såväl lokaler som ytor där det finns möjliget bl.a. att sätta upp de tillfälliga moduler som nu planeras för att klara av de ökade volymerna i mottagandet. Detsamma gäller platser för skola och utbildning.

Här krävs ett omedebart utbyggnadsprogram som kan möjliggöra att vi solidariskt snabbt lättar på trycket i mottagandet på landsbygden. Det som är vår relativa fördel i Sverige, dvs våra stora ytor på en liten befolkning är också vår smala sektor i integrationen. Vi är nämligen en liten population. Särskilt på landsbygden. Men i Stockholm, med visserligen bostadsbrist, där finns arbetstillfällena och befolkningen. Här finns alltså två vitala komponenter för en lyckad integration. Principen bör alltså vara att hela landet skall ta emot flyktingar utifrån den styrka som respektive mottagande region har. Om den principen skall tillämpas fullt ut, då har flera Stockholmskommuner en enorm utvecklingspotential när det gäller mottagande.

Stockholm stad, Danderyd, Lidingö, Täby m.fl. bör sett till sin relativa befolkningsandel, ekonomiska styrka sammantaget kunna ta emot mellan 30.000-50.000 medmänniskor varje år. Detta utöver den normala urbanisering och inflytning som redan sker.

Lägg till detta en mycket viktig faktor, åtminstone i delar av Stockholms stad, den positiva attityden till ökat mottagande på nationell nivå och som nu bör kunna omsättas i staden och på den lokala nivån. I lokalsamhället i Stockholms stadsdelar uttrycks det i starka engagerande ordalag en vilja att ta emot medmänniskor på flykt. Det är ett uttryck som väntar på att få förverkligas och utvecklas till ett konkret handgripligt engagemang för flyktingmottagande som vi i dag ser från individer och det civila samhället i många av våra landsbygdskommuner. I Stockholm finns det uttryckta engagemanget och resurserna. Nu finns äntligen en möjlighet att omsätta engagemanget i konkret handling. Det är humanism på riktigt.

(sd) röstar höger i politiska församlingar men attraherar arbetarklass och medelklass

I Riksdagen och i fullmäktigeförsamlingar röstar och agerar (sd) höger (se även Brix Ski Blog “Sverigedemokraterna talar blått och rött men röstar höger”. I analysen av väljarströmmar framgår att (sd) tar emot flest väljare från (m) och därefter från (s).

Numera utgörs (sd) av 12 procent arbetarklass som antingen gått direkt till (sd) eller via (m) och (s). Se även såväl bifogade intressanta analys utförd av Dan Andersson om “Hur Sverigedemokraterna fick makt” samt Dagens Samhälle med analysen “Arbetarklassen bygger Sverigedemokraterna”. Det som händer nu är att (sd) i många väljares ögon normaliseras och i retoriken även motsvarar väljarens sökande efter ett oppositionellt alternativ till de etablerade partierna.

Det migrationspolitiska nexuset

De etablerade partierna är mer överens om migrationspolitiken än något annat politikområde. Migrationspolitiken blir därmed det taktiska nexus där en opposition kan kanalisera ett uppdämt missnöje inom många olika politikområden. Men viktigast av allt är förstås att det saknas ett stöd bland invånarna för den förda politiken. Det stöd som finns motsvarar inte det väljarstöd dessa partier sammantaget fick i valet. Det är inte 87 procent av väljarna som stöder lagd linje i flyktingpolitiken. Lika lite som 13 procent av befolkningen genom sin röst är rasister. Sverige har i dag en större invandring per capita än USA hade under den stora migrationen i början av 1900-talet. När invånarna i Sverige tillfrågas om vilket parti som har den bästa invandringspolitiken får (sd) flest sympatier. Det är endast en minoritet av svenskarna som velat se en ökad immigration, samtidigt som immigrationen är dubbelt så stor under Fredrik Reinfeldts tid vid makten än under Göran Perssons tid. Vi kan ha många olika åsikter om det rimliga och humana i denna syn, men att de etablerade samlas i ett åsikts- och politiknexus skapar en kraftig motreaktion som (sd) nu använder sig av och skickligt fångar upp dessa missnöjda opinioner. Lägg därtill att det politiska fokuset på migration och volymer gör att det mest angelägna avsnitt hamnar i skymundan, nämligen det som sen tar vid. Det stora samhället. Integrationen i det stora samhället bortom mottagningsbarackerna, mottagningshotellen och mottagningsmodulerna.

(sd) appelerar i ett motnexus den röda och den blåa kommunitära väljaren

Det är inget nytt fenomen att politiska partier byter bort väljargrupper, men vi ser också hur det kan bli början på en dans på en ytterst svajig lina. Centerpartiet är ett exempel på detta, men som tack vare sin starka partiidentifikation på landsbygden och med kontrasten från Miljöpartiets annonserade pålagor på landsbygden ändå i sista minuten tonade ned sin nyliberala profil och lyckades rädda hem skutan till hyfsat säker hamn.

Nya Moderaterna är ett andra exempel på ett parti som misslyckats att behålla såväl kärntrupperna från den konservativa högern som de väljare från (s) som tog steget över och röstade på dem i valet 2010. Nu har väljarna i båda grupperna lämnat (m) och gått vidare framförallt till (sd).

Ett helt politiskt väljarlandskap har börjat rotera likt kvarnstenen i mjölnarens kvarn. Sakta och uthålligt. Vi har bara sett början på vad denna kvarnsten kan åstadkomma. Det (sd) gör är att de utmanar de andra partiernas kosmopolitiska världsbild och istället knyter an till en kommunitär syn på samhället. Det är visserligen deras egna variant på den kommunitära gemenskapen. En mycket exkluderande variant. Men de lyckas genom sitt motnexus föra samman konservativa kommunitära väljare med socialistiska och socialliberala kommunitära väljare. Ett konststycke som borde ge en och annan partistrateg sömnlösa nätter.

Nu är det upp till de politiska partierna och media att välja strategi. Den hittills förda ger inre egen tillfredsställelse till det egna hjärtat, men det öppnar inga andra hjärtan utöver den landsbygd som redan har öppnat sina hjärtan långt bortom den politiska och mediala elitens Stockholm. Återigen som så ofta i vår historia så kommer protesten från våra medmänniskor som bor där bortom, för en del kallat utmarken, för andra den kärna som producerar nyttigheterna och håller Sverige igång, i vardagen.

Läs mer:

Swedens fraying tolerance

http://mobile.nytimes.com/2014/09/17/opinion/swedens-fraying-tolerance.html?referrer=

Det krävs något utöver kampen mot rasism – Anne-Marie Lindgren

http://www.aip.nu/default.aspx?page=3&ideologi=241

Migration i jämförelse Sverige och Norge

http://mobile.nytimes.com/2014/09/21/opinion/sunday/syrian-refugees-nordic-dilemma.html?referrer

Mellansel – ett fall

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article19514685.ab

Mardrömmen – Johan Westerholm

http://ledarsidorna.se/2014/09/mardrommen/

Arbetarklassen bygger Sverigedemokraterna

http://www.dagenssamhalle.se/kronika/arbetarklassen-bygger-sverigedemokraterna-10805

Ni skapar hatet

http://nyheter24.se/debatt/777756-avhoppad-hogerextremist-ni-skapar-hatet

30 procent nöjd!? – Peter Högberg

http://www.hogbergstankar.se/2014/09/21/30-procent-nojd/

Valet en historielektion att ta till sig – Paulina Neuding

http://mobil.svd.se/c.jsp;jsessionid=FB65F7E6340BFFCF71953CE6B44F8F6F.sonny4?cid=25967591&rssId=&item=http%3a%2f%2fwww.svd.se%2f%3fservice%3dmobile%26amp%3barticleId%3d3936882

Göran Persson om de missade perspektiven

http://mobil.aftonbladet.se/a/www/19572199

Jag vill inte ingå i era 87 procent – Salka Sandén

http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/samhalle/article19545127.ab

Svenskerne förstår ikke sin egen innvandring – Elin Örjasaeter

http://mobil.aftenposten.no/meninger/kronikker/Kronikk-Svenskene-forstar-ikke-sin-egen-innvandring-7715484.html

Posted in Democracy and Human Rights, Management, Participation and influence, Social Unrest/Disorder | 1 Comment

Rapportförsvaret har ersatt uppsatsförsvaret, insatsförsvaret och invasionsförsvaret

Målet för Sveriges säkerhetspolitik är ytterst att garantera landets politiska oberoende och självständighet. Det förutsätter förmåga att kunna hävda landets suveränitet. Därför bör utformningen av Försvarsmakten, oavsett omvärldsläge, ta sin utgångspunkt i närområdet.

Försvarsmakten kan utöva en stabiliserande påverkan bl.a. genom ett aktivt uppträdande. En egen militär förmåga att föra väpnad strid avskräcker en möjlig motståndare. Vi får en önskvärd tröskeleffekt. Tröskeleffekten definieras av förmågan att förebygga att ett allvarligt hot övergår till ett väpnat angrepp på Sverige. Försvarsmaktens bidrag till en hög tröskeleffekt är central för Sveriges säkerhetspolitik.

Mot denna bakgrund är det anmärkningsvärt hur det svenska försvaret av Sverige har degenerats över tiden. Sedan en tid tillbaka är Nato mera på hugget i försvaret av Sverige än vad vi själva är. Men vi har ju faktiskt en oslagbar fördel!

Det fanns en tid då minskningen av vårt försvars kostym var klart motiverad. Tiden efter kalla kriget gav goda möjligheter att anpassa försvaret till en förändrad operationsmiljö.

När nu denna operationsmiljö förändrats ännu en gång sedan kriget mot Georgien, påskkränkningar av Sverige samt Ukraina-interventionen och Krimockupationen så har inte viljan till anpassning varit riktigt lika eldigt entusiastisk.

Jag har tidigare skrivit om det svenska försvarets omvandling från invasionsförsvar via insatsförsvar till ett uppsatsförsvar. Vi kan nu konstatera att vi nått en ny nivå på hela försvarspolitiken.

Medan svensk jakt jagar ryss som kränkt och sedan obekymrat nonchalant lämnat svenskt territorium laddar Sverige med det tyngsta vi har, nämligen ett rapportförsvar. Visst vi har hela sju marina enheter – ni vet båtar – och ett sextiotal stridsflyg (i realiteten möjligen som bäst ett knappt tjugo-trettiotal i luften samtidigt) gripbara för vårt skalskydd. Men framförallt har vi ett hypermodernt och massivt rapportförsvar med omedelbar verkan i målet. Bortom plockepinnsystem som VIDAR, PRIO och EMELIA har vi nu systemet Excellensrapporten. Vår spjutspets!

Hujedanmig! Det är klart att ryssen får genomlida en riktigt tuff helgvila sönderstressad och allvarligt oroad av den svenska rapporten som strax kommer att överlämnas till excellensen vid Utrikesdepartementet.

Alla vet ju att den svenska försvarsbyråkratins rapporter kan lamslå såväl den egna riksdagsförvaltningen som
vilken potentiell fiende som helst.

En-veckasförsvaret är en mild västanfläkt i högsommarvärme jämfört med den beslutsamma tornadokraft som är inneboende i det svenska rapportförsvaret.

“Först efter att de ryska planen vänt österut, halvvägs ut i Östersjön, ska de plan som ingår i incidentberedskapen ha hunnit ikapp. Orsaken till det senfärdiga agerandet kan ha varit “en felbedömning och sen startorder.” Nåväl rapporten lär väl resolut, kraftfullt och respektingivande bringa klarhet i händelsen…

Ja jag raljerar hårt! Men inte på något vis mer än den raljans som präglar politikens behandling av vår gemensamma försäkringspremie, vårt försvar.

Det fanns en tid – och den tiden borde även vara nu – när den svenska incidenten mötte dåtidens ryss redan vid den sovjetiska territorialgränsen. Det var på den tiden när politiken fortfarande levde under minnet av hur det var att låna ut svenskt territorium till en annan nation.

Det var under en tid när politiken förstod att även en utlåning av våra noder och flöden är ett allvarligt intrång i vår suveränitet. Ett intrång som betydligt försämrar våra möjligheter att sätta oss i respekt även inom andra politikområden. Nordkalotten med flödena över Norra ishavet och Östersjön med Gotland som nod och med flöden från ryska hamnar till utloppet i Atlanten är för regionerna väsentliga flöden och noder. Väsentliga såväl för Sverige som Ryssland och en alltmer aktiv och oroad omvärld. För Norge, Finland, Estland, Lettland och Polen är dessa spänningsfält ytor som inte enbart kan försvaras med hjälp av analysrapporter un masse. Det krävs mer. De kräver mer, framförallt av Sverige.

För om vi inte är beredda att försvara vår suveränitet – våra värden och våra flöden och noder – vad är vi då?

Läs mer:

En rapport – Carl Bildt

http://m.expressen.se/nyheter_-_bildt-har-begart-en-bradskande-rapport_-_/r

Invasions-, insats- eller uppsatsförsvar!

https://brixski.wordpress.com/2013/12/22/invasions-insats-eller-uppsatsforsvar/

Om försvarsbesluten!

https://brixski.wordpress.com/2014/01/10/forsvarsbeslut-att-agera-eller-reagera-i-forsvarspolitiken/

Advancing U.S.-Nordic-Baltic Security Cooperation – Mike Winnerstig

http://transatlantic.sais-jhu.edu/publications/books/Advancing_U.S.-Nordic-Baltic_Security_Cooperation/Advancing_U.S.-Nordic-Baltic_Security_Cooperation

Ett tydligt tecken på det nya säkerhetsläget – Carl Bergqvist
http://www.expressen.se/nyheter/ett-tydligt-tecken-pa-nya-sakerhetslaget/

Ett försvar i användning kostar – Sten Tolgfors

http://politikochperspektiv.wordpress.com/2014/09/19/ett-forsvar-i-anvandning-kostar/

Det kalla kriget fortsätter – Oksana Zabuzjko

http://www.lotcobistand.org/oksana-zabuzjko-det-kalla-kriget-fortsatter

Sverige uppfattas i Ryssland som en pajas

http://m.expressen.se/nyheter_-_experten-i-ryssland-ar-sverige-en-pajas_-_/r

Önskedröm – Annika Nordgren Christensen

http://annikanc.com/2014/09/19/onskedrom/

Ryska stridsflyg utanför Alaska

http://m.expressen.se/nyheter_-_ryska-stridsflyg-utanfor-alaska_-_/r

Posted in Defence- and Securitypolicy, Management | 1 Comment

Ett begränsat kränkhetsperspektiv får inte stoppa förebyggandet av resande stridande till folkmordens och krigsbrottens Irak och Syrien

Ett begränsat kränkthetsperspektiv

Det går alltid att missförstå idéer och förslag som syftar till fullgöra vitala folkrättsliga åtaganden. Det går också att läsa och förstå utifrån ett ytterst begränsat kränkthetsperspektiv. Läs mer om dagens inlägg från MMRK där såväl socialdemokratins som Alliansens förslag om förbud mot resande stridande kritiseras för att vara riktat mot muslimer. Se nedan under rubriken Läs mer.

Det är inte islamofobi att förebygga folkmord och krigsbrott

Faktum är att de förslag som nu framförs om att förbjuda resande stridande just nu framförallt syftar till att skydda muslimer i Irak och Syrien men också civilbefolkningen i Ukraina. Förslaget vänder sig såväl mot jihadister och nazister i Sverige. Det är ett av flera nödvändiga förslag för att förebygga folkmord och krigsbrott. Det är alltså inte islamofobi att vilja förebygga och motverka krigsbrott och folkmord mot muslimer i Syrien och Irak. Detta är inte ett förslag som riktar sig mot muslimer. Det är ett förslag som riktar sig mot individer som har för avsikt att delta i krig och strid som resande stridande.

Det är angeläget att skydda våra ungdomar

Förslagen bidrar till skapa en legal ram som gör det möjligt att i förlängningen skydda framförallt svenska ungdomar och unga vuxna, oavsett om dessa ungdomar och unga vuxna är på väg in i nazism eller jihadism, från att radikaliseras in i politiska miljöer som argumenterar för våldsbejakande extremism och terrorism och som tar avstånd från demokrati och mänskliga rättigheter.

Internationella förpliktelser att förebygga terrorism och att utreda folkmord och krigsbrott

Förslagen är ett sätt att fullgöra våra internationella förpliktelser att förebygga och motverka terrorism. Till detta kommer också den sedan tidigare befintliga lagstiftning som möjliggör utredning av eventuella brott som folkmord och krigsbrott.

Men vi saknar en inkluderande human individinriktad samhällsstrategi för att förebygga och motverka resande stridande från Sverige

Det som saknas är förstås en bredare och mer riktad strategi för att specifikt förebygga och motverka resande stridande. Det är en strategi som bör innehålla en bred parlör av riktade specifika åtgärder som innebär åtgärder från hela samhället i samverkan med familjer, det lokala civilsamhället, kommunala och statliga myndigheter. Åtgärder som tar sin utgångspunkt i individen och inte i grupper eller religiös och politisk tillhörighet etc. Vi har en skyldighet att stödja och hjälpa våra ungdomar och unga vuxna att finna alternativa vägar bortom extrema rörelser och extrema idéer. Vi har en skyldighet att stödja individen i sin strävan att finna sina livsprojekt.

https://brixski.wordpress.com/2014/08/12/proposal-for-and-some-thoughts-on-a-tentative-swedish-strategy-on-foreign-fighters-and-combatant-trained-in-foreign-countries/

Läs mer:

Förstärkning av terroristlagen kan hota folkrätten – MMRK

http://www.svt.se/opinion/article2328976.svt#./forstarkning-av-terroristlagen-kan-hota-folkratten?&_suid=141104167979606689915069532522

Om varför vi måste ta den ideologiska debatten mot islamism – UK erfarenheter

http://warontherocks.com/2014/09/uk-attempts-to-create-moderate-islam-just-failed-what-now/#_

Posted in Defence- and Securitypolicy | Leave a comment

Löfven kan ge mittenväljaren en röst bortom extremen och polariseringen

En del hyser uppfattningen att våra politiker egentligen inte menar vad de skriver och säger. Men, Reinfeldt har under åtta år genomfört merparten av de idéer som han proklamerade i Det sovande folket. Persson genomförde i huvudsak det som återfinns i Den som är satt i skuld är inte fri. Löfven fullföljer sin uttalade linje genom att med fast vilja och uthållighet söka bryta blockpolitiken.

Denna ambition har Löfven upprepat vid ett stort antal tillfällen innan valet. För den som med utgångspunkt i sina värderingar också drivs av en vilja att nå fram till uthålliga och bestående förhandlingslösningar är förstås fasta orörliga icke-pragmatiska och icke-rationella block ett hinder som i sig må övervinnas.

Det är en ambition som verkar stämma väl överens med önskemål hos stora väljargrupper inom Centerpartiet (c) och Folkpartiet (fp). Nästan varannan centerväljare menar att Socialdemokraterna (s) bör göra upp med Centerpartiet och mer än varannan folkpartiväljare har en liknande åsikt enligt analysföretaget Inizio.

Ser vi på utfallet i väljarstödet hos den mer klassiska landsbygdsorienterade folkrörelsecentern i t.ex. Norrland så ser vi hur denna har fått ett kraftigt ökat stöd.

Nordmaling + 16,6%, totalt 36,3%
Storuman + 11,8%, totalt 31,3%
Haparanda +11,7%, totalt 24,1%
Kiruna +10,1%, totalt 28,6%
Vilhelmina + 7,5% totalt 19,9%
Arvidsjaur + 5,4%, totalt 30,4%

Vi kan samtidigt konstatera att Stockholmscentern – som ofta förknippas med en mer nyliberal idétradition – landar på en ökning om 0.7 procentenheter till 4.7 procent.

Det finns sannolikt ett stöd hos centerväljare på landsbygden för en energi-, industri- och näringslivspolitik som på olika vis gynnar just landsbygden. Det är en politisk inriktning där s och c under lång tid har kunnat nå överenskommelser och självklart även framgent bör kunna nå fram till insatser som båda parter kan känna sig nöjda över.

Insatser som gynnar landsbygdens invånare och därmed Sverige i sin helhet. Andra näraliggande exempel är en human effektiv migrationspolitik och framförallt en ansvarsfull integration som fokuserar på det stora samhället med jobb, bostäder och utbildning. Detsamma gäller infrastruktur och försvar. I den senare delen finns en relativ samsyn från Försvarsberedningen att luta sig mot.

I flera av dessa frågor torde även folkpartiet ha starka intressen av att nå gemensamma över tiden hållbara resultat.

Tillsammans innebär överenskommelser på bl.a. dessa områden att många medborgare kommer att kunna njuta frukterna av en politik bortom extremerna och polerna. En politik som kan ge hållbara långsiktiga lösningar på samhällsproblemen och utmaningarna vi står inför. Problem och utmaningar som innebär frågor som extremerna och polerna inte har några riktigt bra sammanhållna svar på.

Den som blir förvånad över Löfvens vilja att bryta blockpolitiken och ge de många väljarna en reell röst bortom extremerna och polerna har inte lyssnat på Löfven. Ambitionen är helt följdriktig och är förmodligen det vårt alltmer polariserade land behöver mer än någonsin. En politik som såväl skyddar de som i dag saknar skydd och stödjer och uppmuntrar möjligheten att ställa om utifrån individuella förutsättningar samtidigt som den uppmuntrar till stark och hållbar tillväxt, ypperligt hög innovationstakt och omfattande kunskapsutveckling. Men det förutsätter att rösterna hos den breda folkrörelsen av mittenväljare – i en bred definition av socialdemokrater, miljöpartister, centerpartister och folkpartister – tillåts slå igenom i politiken långt bortom ideologiskt utopiska extremer och tankesmedjors idépolarisering.

Läs mer:

Näringslivet sätter press på c och fp – Tomas Nordenskiöld i DI

http://www.di.se/artiklar/2014/9/16/naringslivet-satter-press-pa-c-och-fp/

52 procent av väljarna vill ha en blocköverskridande regering

http://mobil.aftonbladet.se/a/www/19558931

Ett sjunkande skepp

http://arbetet.se/2014/09/19/de-lamnar-ett-sjunkande-skepp/

En ohållbar mittenstrategi – Jesper Bengtsson

http://tankesmedjantiden.se/en-ohallbar-mittenstrategi/

Bryt blockpolitiken – Dalman Eek

http://dalmaneek.blogspot.se/2014/09/bryt-blockpolitiken-sa-hindras-sd-fran.html?m=1

Göran Persson: ”Låt kärnkraften vara – ägna tid åt försvaret”

http://mobil.svd.se/c.jsp;jsessionid=D5E600AE269A8BC26ACF15F71031CC41.aldo4?cid=25968641&rssId=&item=http%3a%2f%2fwww.svd.se%2fnyheter%2fvalet2014%2f%3fservice%3dmobile%26amp%3barticleId%3d3946944%26amp%3bsidan%3d1

Förhandlingarna:

http://www.expressen.se/nyheter/val2014/har-lamnar-lofven-riksdagskansliet/

Nils Karleby – Bortglömde tänkaren bakom Socialdemokratins framgångskod

http://www.dagenssamhalle.se/nyhet/den-bortgloemde-taenkaren-bakom-s-framgangskod-10905

Posted in Democracy and Human Rights, Management, Participation and influence | Leave a comment